Gränsbevakningsväsendet utreder de misstänkta luftrumskränkningar som inträffade på torsdagskvällen. Två ryska jaktplan misstänks ha kränkt det finska luftrummet söder om Borgå.

Båda kränkningarna varade i ungefär en minut, det första klockan 16:42 och det andra klockan 21:33. Under den tiden hann de flyga en sträcka på ungefär 13 kilometer. Som djupast har de varit 1,2 och 1,9 kilometer inne på finländskt territorium, meddelar Gränsbevakningsväsendet…

Tidigare luftrumskränkningar som ryska flyg gjort sig skyldiga till har förklarats med att det internationella luftrummet över Finska viken som smalast är 10 kilometer. Men enligt Järäinen är det inte en orsak till luftrumskränkningar.

– Korridoren är smal men med modern utrustning är det fullt möjligt att navigera. Hela tiden trafikerar där flyg helt normalt. Läs artikel

Idén om den aggressive grannen i öster med president Putin i spetsen är inget nytt. Men de senaste åren har diskursen intensifierats. Det är ständigt kommande nyheter om ryska fientliga aktiviteter som överflygningar över svenskt territorium, politiska påtryckningar och trakasserier av militär personal av ryska agenter.

Ordkriget följer samma mönster, Sverige och Nato har försvarsövningar tillsammans medan Ryssland planerar kärnvapenattack i Östersjöregionen.

I en lång artikel i tidskriften Filter går den prisbelönta journalisten Mattias Göransson igenom den uppjagade stämning som underblåstes av svenska medier inför en befarad rysk invasion i maj. Göransson vänder på perspektivet och visar att precis som det förekommer propaganda i ryska medier så finns det något som liknar en svensk ”trollfabrik”…

Fast om man önskar en avspänning av relationerna i Östersjöregionenen så kanske det är den finländska vägen man ska ta. Den demonisering av Putin som förekommer i Sverige hjälper mycket litet till att förstå Ryssland. Och även om man i stugorna på Gotland räds en invasion av ryska specialförband så är det främst ryssarna själva som lider av propagandan och den repressiva politiken under Putin. Läs artikel

Ukrainas försvarsminister Stepan Poltorak hoppas att Sverige ska kunna hjälpa Ukraina att förbättra det ukrainska försvarets kapacitet och förmåga. Det framkom när han i dag träffade försvarsminister Peter Hultqvist i Stockholm.

Sedan tidigare har Sverige hjälpt Ukrainas försvarsmakt med sjukvårdsutbildning och nu hoppas försvarsminister Stepan Poltorak på mer samarbete.

Exempelvis direkt mellan försvarsmakternas högkvarter i Sverige och Ukraina, men han och den ukrainska försvarsledningen vill också lära sig mer av svenska försvarsmaktens kunskaper om territorialförsvar och erfarenheter av att hantera nedgrävda hemgjorda bomber.

– Nu har kommit idéer till bordet och vi får bearbeta dem och återkomma. Sverige får nu ta ställning till vilken hjälp som kan ges till Ukraina, säger Försvarsminister Peter Hultqvist. Läs artikel

…Debatten om NATO kommer rimligen att fortsätta inför 2018 års val. Man skulle önska att den också tog upp de centrala frågor som jag ovan sökt diskutera. Övriga argument, som återges i Sten Tolgfors katalog över ståndpunkter för eller emot är, när allt kommer omkring, enligt min mening knappast lika avgörande. Som det nu är tenderar alltså den publika diskussionen ofta att skymma den helt avgörande strategiska grundfrågan: främjar vi genom en ansökan strategiskt lugn i Nordeuropa eller kommer vi att ytterligare skärpa spänningen? Och i så fall för hur lång tid? Och är inte, med tanke på de politiska förutsättningarna, den linje som främst bär Peter Hultqvists signum, den under överskådlig framtid optimala? Om detta kan man ha olika meningar. Att den nuvarande linjen inte tillfredsställer krav på de räta linjer som många tycks kräva är klart. Säkerhetspolitiken är emellertid inget rutmönster och den svenska linjen är f ö varken ny eller irrationell. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistö samtalade med Rysslands president Vladimir Putin per telefon den 6 oktober.

President Niinistö delgav president Putin sin djupa oro över krisen i Syrien och i synnerhet över det mänskliga lidandet och dödandet av oskyldiga civila i Aleppo. President Niinistö konstaterade att Ryssland har en avgörande roll i ansträngningarna att få ett slut på katastrofen.

Presidenterna diskuterade också situationen i Ukraina och nödvändigheten av att man går vidare med verkställandet av Minskavtalet.

I fråga om det kommande miljöåret i Ryssland konstaterade de att Finland och Ryssland gemensamt arbetar för att finna en lösning på problemet i Krasnyi Bor.

När det gäller flygsäkerheten i Östersjöområdet konstaterade man att Ryssland och Nato fortsätter att diskutera frågan.

Samtalet fördes på Finlands initiativ.Läs pressmeddelande

Att Sverige i det läge som uppstått i norra Europa diskuterar sin försvarsförmåga är självklart motiverat. Men det borde ske inom en granskning med ett säkerhetspolitiskt vidvinkelobjektiv…

De ansträngningar som EU med Tyskland och Frankrike i spetsen gör för att få slut på Ukrainakonflikten och förhindra ett nytt kallt krig, och förnyad bipolaritet, är av central betydelse för Sverige och vi måste som EU-medlem och Östersjöstat vara engagerade i dem…

Det är svårt att se att anslutning av Sverige eller Finland – eller båda – till Nato skulle ens marginellt förstärka den fullt tillräckliga avskräckningssignal som redan finns.  Att från svensk sida avstå från ”planering för samordning” av svenska och allierades åtgärder – för att inte tala om integrerade militära anläggningar på svenskt territorium – är inte säkerhetspolitiskt något negativt. Tvärtom, det är ett sätt – men inte det enda –på vilket vi kan bidra till EU:s ansträngningar att dämpa spänningen. Läs artikel

Ur motionen:

Sverigedemokraterna budgeterar avsevärt mer än liggande budget under den kommande femårsperioden. Vi markerade redan i Försvarsberedningens rapporter genom avvikande meningar att försvaret behöver en rejäl upprustning för en rimlig försvarsförmåga…

Sverige indelas i åtta militärområden (MILO). I vardera baseras en mekaniserad brigad, i Stockholms MILO dock en stadsskyttebrigad. Antalet marinbaser ökas till tre: Syd, Öst och Väst, under Marinbas Öst läggs två detachement: Härnösand och Fårösund…

Sverige ska säga upp värdlands-stödavtal med Nato (avsnitt 7.2) och tillkännager detta för regeringen….

Sverigedemokraterna förespråkar att Sverige avstår från medlemskap i Nato…

Sverige ska inte utlova ensidiga solidaritetsgarantier eller garantier utan tydligt innehåll. En sådan politik skapar endast osäkerhet…

Pliktsystemet bör återaktiveras och samtliga unga män och kvinnor bör mönstras i en mönstring på plats. I samband med mönstringen bör en 3-dygns kurs genomföras i syfte att lära ut grundläggande överlevnad samt kontakt med uniform och lätta vapen. Omkring 8 400 tas ut till värnpliktsutbildning varje år, varav omkring 7 200, även genomför befattningsutbildningen för placering i krigsförbanden. För kvinnor är utbildningen frivillig…

När USA utsattes för terrorism den 11 september 2001 förklarade amerikanerna krig mot terror och tog sig rät-ten att anfalla Afghanistan och Irak. Utsatt för upprepad svårt drabbande terrorism kan troligen de flesta länder välja att försvara sig globalt. Sverige bör dock inte utan utomordentligt starka skäl medverka i den typen av krigföring. Läs motionen

Från den 1 januari 2016 har Sverige en ny försvarspolitisk inriktning. Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar som tydligare inriktas mot den nationella försvarsdimensionen. Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016 t.o.m. 2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret…

Utveckling av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) är en prioritering för regeringen och Sverige har deltagit i samtliga insatser inom ramen för GSFP. Just nu står vi i beredskap som en del av den av Storbritannien ledda EU-stridsgruppen…

Regeringen har angett (prop. 2014/15:109) att Sverige inte ska vara ramnationsansvarig för en stridsgrupp under nuvarande inriktningsperiod. Detta utesluter inte deltagande i en stridsgrupp där en annan nation har ramansvar. Läs protokollet

Leo Gerdén (CUF) skriver i sin debattartikel hur värnplikt är tvång och att han inte vill utbilda sig för att ”döda för staten”. Jag håller inte med. Värnplikt ska vi ha för att skydda landet och bevara freden. Sverige ska inte stå värnlösa vid angrepp.

Om ryssen kommer med sin flotta och Sverige behöver försvaret då måste vi ha tillräckligt med soldater men det har vi inte idag. Jag vill återinföra värnplikten för att mitt land ska ha ett starkt försvar, för att garantera säkerheten och se till att Gotland inte plötsligt är ockuperat.

Om vi inte är beredda att försvara landet eller fylla försvaret med soldater kan vi lika gärna köpa in 10 000 flaskor olivolja och hälla på marken och hoppas att de som attackerar halkar, men det skulle inte funka. Sverige måste kunna försvara sig…

Värnplikt handlar inte om vad jag eller du vill och försvaret är inte samma sak som andra yrken. Alla i samhället har ett ansvar att ställa upp för sina medmänniskor och försvara vårt samhälle. Det finns både rättigheter och skyldigheter och att försvara Sverige så att vi kan fortsätta finnas kvar är en skyldighet, men enligt CUF ska det bara finnas rättigheter och inga skyldigheter.

Det är inte ansvarsfullt. Tänk om och säg ja till värnplikt, Leo!

Philip Hallberg, 12 år, KDU   Läs artikel

…När nu mer än fem år har gått sedan insatsen genomfördes är det hög tid för en ordentlig utvärdering, som noga bör analysera så väl insatsens syfte som dess resultat. Man behöver undersöka vilka andra vägar förutom intervention som undersöktes och vilken analys som gjordes av vad insatsen skulle leda fram till.

En fråga som behöver undersökas är vilket ansvar Sverige och andra länder har för följderna av interventionen. Visste Sverige vilka rebellgrupperna var som man indirekt gav sitt stöd till? Brittiska parlamentet har genomfört en sådan utvärdering, som blev färdig under 2016, av vilken man kan utläsa att Storbritannien inte i tillräcklig utsträckning hade analyserat situationen i Libyen innan insatsen genomfördes. I utvärderingen pekas det särskilt på att den brittiska regeringen misslyckades med att identifiera att även rebellgrupperna med en signifikant närvaro av extrema islamister innebar ett hot mot civilbefolkningen.

Utvärderingen konstaterade även att insatsen som på förhand handlade om civila sedan förändrades till att handla om regimskifte. Mot bakgrund av detta är det hög tid att även Sverige genomför en utvärdering av insatsen i Libyen. Läs motionen

För Finland är livsmedelsproduktion starkt kopplat till säkerhetspolitiken. Ett viktigt argument för finskt lantbruk är att befolkningen ska ha mat på bordet även i ett krisläge. Finland har en självförsörjningsgrad och beredskap som är mycket hög jämfört med Sverige. De har fortfarande beredskapslager av mat och förnödenheter, och regeringen arbetar aktivt inom EU för ländernas möjlighet att säkra sin matproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Läs artikel