Fortsatt förvirring kring ryska förhandlingsinviter – kanslichef skjuter upp resa till Moskva, svenska.yle.fi

Försvarsministeriets kanslichef Jukka Juustis arbetsbesök i Moskva skjuts upp, som en följd av strulet kring Rysslands förhandlingsinviter om säkerheten i Östersjöområdet.

Enligt planerna skulle Juusti resa till Ryssland i slutet av augusti, men besöket förläggs nu till en senare tidpunkt.

Det var presidenten som tillsammans med regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott fattade beslutet vid sitt senaste möte.

Som orsak anges ovilja att öka förvirringen kring de ryska förhandlingsinviterna om säkerhetsläget kring Östersjön. Läs artikel

Den hårda kärnan, överste Jan Wickbom

Alliansfriheten.se har tidigare publicerat utdrag ur överste Jan Wickboms skrift om försvarets hårda kärna, där han bland annat gör en fundamental gränsdragning mellan försvarsmakt och krigsmakt – defensivt och offensivt. Med författarens tillåtelse återger vi här ytterligare några utdrag ur denna skrift. Wickbom, som är ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien, medverkar i antologin Försvaret främst (Celanders 2015).

Läs mer

Faneden lockar tusentals människor till Borgå, svenska.yle.fi

Lördagen den 20 augusti väntas specialarrangemang i trafiken i Borgå centrum. 600 rekryter från Nylands brigad i Dragsvik ska nämligen svära sin faned eller avge sin krigsmannaförsäkran i Borgå.

Thorbjörn Sirén ska fungera som konferencier under edgången. Han säger att Borgåborna redan i arla morgonstund kommer att lägga märke till att det strömmar in bussar och stora mängder med militärfordon till stan.

Programmet börjar klockan 10.30 med kransnedläggning vid hjältegravarna uppe på Näsebacken.

Strax efter klockan 11 är det dags för den högtidliga försäkran på centralidrottsplan, och klockan 12 går den stora edgången av stapeln. Läs  artikel

Partierna och Nato, nytid.fi

Händelserna i Ukraina 2014 fick många tidigare Natomotståndare att tänka om. Ny Tid reder ut hur de olika partierna ser på försvarsalliansen i dag.Ett finländskt Natomedlemskap har diskuterats aktivt sedan Sovjetunionens fall i början av nittiotalet, men fick ny fyr i och med Rysslands annektering av Krim 2014. Finland anslöt sig 1992 till Euroatlantiska partnerskapsrådet som verkar under programmet Partnerskap för fred (PFF). Medlemmar i PFF är 28 Natoländer och 22 partnerskapsländer, och det är detta medlemskap som möjligggör att Finland till exempel deltar i Natoledda operationer som KFOR och ISAF. Läs artikel

Försvaret av Sverige är inte en förhandlingsfråga

Den artikel ur Nya Tider som vi länkar till antyder att det kan hända någonting på värnpliktsfronten i Sveriges riksdag. Vad som kan förväntas från Annika Nordgren Christenssons utredning, som ska levereras under september, är i bästa fall ett tillskott av pliktuttagna för att täppa till akuta luckor i yrkeshären – efter en norsk-dansk modell. Det kan i alla händelser bli en temporär lösning – särskilt i Norge har ju svagheterna med rådande blandsystem kommit i blixtbelysning under detta år – och som ett steg på vägen mot en återställd värnpliktsarmé. Den skraltiga ”professionella” armén måste få tid att fasas ut.

En artikel i Svenska Dagbladet satte fingret på en verkligt öm punkt: yrkessoldaterna finns inte där när de behövs, exempelvis vid utryckningar i det civila samhället. Då gör sig den anställda personalen oanträffbar, eftersom den anser att ersättningen för sådana insatser är för låg! Den svenska försvarsmaktens möjligheter att utföra sina åligganden skulle alltså hänga på ett gott eller dåligt resultat i avtalsförhandlingar. Det är en fullständigt orimlig ordning. Skyddet av vårt svenska samhälle och den svenska nationen måste vara en medborgerlig skyldighet. Ett medborgarupprop för allmän värnplikt – stödd av en överväldigande befolkningsmajoritet enligt opinionsundersökningar – måste förberedas!

Bredberg: LT har fel om försvaret, Länstidningen

Tord Andersson (TA) resonerar i sin ledare den 16 augusti kring möjliga hotbilder mot Sverige och väljer att luta sig mot de som hellre påvisar terroristhotet, som det mest allvarliga.

Av någon anledning anser han att det är bättre att tro på erfarna civila tjänstemän med politisk bakgrund än professionella militärer med intresse för militärhistoria, och att vi står inför ett allvarligt terroristhot utesluter tyvärr inte andra allvarliga hot…

Jag anser att det är fullständigt solklart att politiker och militärer under senaste delen av 90-talet och fram till omkring 2010 gjorde en alltför blåögd bedömning av det framtida säkerhetsläget i vårt närområde. Man gjorde precis samma misstag (fast större) som man gjorde under senare delen av 1920-talet, då stora delar av försvaret avvecklades. Ett misstag vi fick äta upp genom att göra stora avsteg från vår neutralitet. En politik som våra grannländer än i dag anklagar oss för.

Det allra största och förmodligen irreparabla misstaget var att avskaffa värnplikten. Vi fick ett mycket mindre försvar till mycket större kostnad. Läs artikel och svar från Tord Andersson

2015/16:761 Ökat understöd till arméstridskrafterna, skrivelse från Allan Widman (L) till försvarsminister Peter Hultqvist

Det har nu blivit uppenbart att det saknas köpare till de av Norge avbeställda tjugofyra haubitsarna av modellen Archer. Regeringen tycks välja mellan att använda pjäserna som ett reservdelsmagasin eller att förbandssätta dem i två nya artilleribataljoner. Det senare skulle, bortsett från bataljonsartilleri, fördubbla arméstridskrafternas förmåga till indirekt eld. Samtidigt kräver detta alternativ ökningar av försvarsanslaget utöver vad som tilldelades i förra årets försvarsbeslut…

Att förvärva de norska pjäserna och lägga dem i malpåse, eller använda dem som reservdelar, framstår dock som ett kvalificerat slöseri med skattebetalarnas medel. Bättre då att organisera fler svenska artilleriförband. Pjäserna kan användas både som kustartilleri och/eller grupperas på strategiska platser, till exempel på Gotland för bekämpning av luftlandsättningar. Mot den bakgrunden vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist följande: Vilka åtgärder är försvarsministern och regeringen beredda att vidta för att stärka försvarets tillgång till långskjutande artilleri?  Läs skrivelsen

President Niinistö: Initiativet om att förbättra flygsäkerheten har inte skapat förvirring, STT Uutiset

President Sauli Niinistö bestrider på sin webbplats Helsingin Sanomats påstående om att hans initiativ till att förbättra flygsäkerheten över Östersjön har skapat förvirring.

Niinistö föreslog på Gullranda i början av juli för Rysslands president Vladimir Putin att också militärflygplan bör använda transpondrar för att identifiera planen. Niinistö säger att han också tog upp frågan på Natos toppmöte en vecka efter mötet med Putin. Niinistö konstaterar att detta var en bekant fråga för statscheferna så ingen var förbryllad.Niinistö säger att initiativet inte har väckt förvåning i Finland. Han skriver att han diskuterade flygsäkerheten med ryssarna redan förra hösten, varefter regeringen informerades i december. Han tillägger att frågan också har diskuterats i andra sammanhang i flera år. Till exempel statsminister Juha Sipilä (C) tog upp transponderfrågan i riksdagen innan Niinistö och Putin träffades.

Ryssland presenterade senare i juli efter mötet mellan Niinistö och Putin två olika inbjudningar till möten för att förbättra flygsäkerheten. Först bjöd Ryssland Natoländerna samt Finland och Sverige till ett möte för att diskutera frågan. Den andra gällde bilaterala förhandlingar.

Niinistö konstaterar att Finland inte har fått någon inbjudan till bilaterala förhandlingar. (FNB) Läs artikel

Risk för bakslag i Östersjön, Mats Hellström ,tidigare utrikeshandels- nordisk och EU-minister (S), i UNT

…Under det kalla kriget hade de nordiska länderna mycket olika säkerhetssystem. Trots detta åstadkom man vad som kallades ”den nordiska balansen”, ett uttryck för att man i ett militärt starkt laddat fält förmådde att hålla en låg spänning i norra Europa – vilket var till fördel för de svåra nedrustningsförhandlingar som då fördes omkring Kontinentaleuropa. Det handlade om förtroendeskapande åtgärder .

De lärdomarna bör man ta med sig också i dag. Samtidigt som den militära upptrappningen bör stävjas genom nya förhandlingar mellan Nato och Ryssland, så är det också viktigt att det civila ekonomiska, sociala, miljömässiga och kulturella Östersjösamarbetet åter börjar diskuteras mellan alla parter.

Det måste vara ett intresse såväl i Kreml som i Vita Huset, i Bryssel och norra Europas alla huvudstäder att Östersjöregionen kan fortsätta att integreras med bredd och kraft och att ett konstruktivt samarbete får ta överhanden också i tider av militär spänning. För sådana initiativ har aktörerna i alla berörda länder ett ansvar – det går inte att ensidigt skylla på det rådande klimatet – skapat av ”andra”.Läs artikel

Veckans citat

Sveriges feministiska utrikespolitik fördes på tal under pressträffen med Margot Wallström  den 17 augusti och utrikesminister Soini fick en fråga om han vill inkludera feminism också i Finlands utrikespolitik.

Soini sade vidare att han inte känner till uttrycket feministisk utrikespolitik och att han inte har kompetens att kommentera frågan.

Svensk-finska ministerresor planeras, Sydsvenskan

Sverige och Finland tar små steg mot ökat utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete. Bland annat ska utrikesministrarna resa mer tillsammans…

Ett exempel är att Finland kommer att ha en tjänsteman placerad på det svenska utrikesdepartementet från i höst. Wallström uppger att även svenska UD ska skicka en tjänsteman till Helsingfors som fort man hittad någon som kan tillräckligt bra finska. Läs artikel