Öppet Nato-gräl uppstod vid presskonferensen när ambassadör Krister Bringéus redogjorde för sin utredning om svenska internationella samarbeten (SvD10/9). Varför sätter inte regeringen punkt för denna pinsamma säkerhetspolitiska ordning – inbördes gräl? Hur kan den stoppas? Genom insikt om att ett folkförsvar av vårt betydelsefulla militärstrategiska markterritorium är till nytta för alla kringliggande parter – inte minst för Ryssland mot huvudantagonisten USA/Nato.

En äldre dam ställde denna fråga till mig: Varför är det inte bra att gå med i Nato? Jag ska försöka svara. Läs artikel

Europaparlamentarikern Paavo Väyrynen (C) kräver i sin blogg i nättidningen Uusi Suomi klarhet i Finlands utrikespolitiska linje.

Att för tid och evighet utesluta ett svenskt Nato-medlemskap är ingen bra säkerhetspolitisk signal. Den kan till och med verka destabiliserande i Östersjöområdet, menar Jan Nygren, tidigare S-minister.

Debatten om ett eventuellt svenskt NATO-medlemskap har fått närmast liturgiska former. På ena sidan de som kräver svenskt Nato-medlemskap. På andra sidan de som under inga omständigheter kan tänka sig detta. För att hantera debatten tillsätts från tid till annan utredningar vars syfte sägs vara att inte pröva frågan utan bara bidra med analys. När resultaten presenteras är den politiska debatten stort sett densamma som den var innan utredningarna. De senaste analyserna av Bertelman och Bringeus har tillfört mycken sakkunskap och intressanta analyser. Men det leder ändå inte till någonting i det politiska system, som blockeras av ”för- eller-mot-attityder”. Så kan det inte fortsätta.

Det finns goda skäl för att vara tveksam till en NATO-anslutning. Framför allt skulle en enskild svensk anslutning ställa Finland i ett utsatt säkerhetspolitiskt läge. Detta tycks alltfler nu inse, inte minst efter publicerandet av den rapport som skrivits av René Nyberg m.fl, beställd av det finska utrikesministeriet.

Det finns också anledning att ta en extra titt på det NATO vi ser idag. Montenegro är uppenbarligen på väg att accepteras som medlem och Turkiet är det som bekant redan. Länder som borde få oss alla att fundera lite extra över vad ömsesidiga säkerhetsförpliktelser kan innebära. Läs artikel

…I juni i år skrev vi under ett samarbetsprogram på försvarsområdet som kommer att möjliggöra mer samarbete: mer utbyte av koncept och doktrin; mer främjande av interoperabilitet och förmåga till gemensamt agerande; mer utveckling av vår gemensamma strategiska och operativa förståelse. Offentliggörandet av Storbritanniens innovationsinitiativ på försvarsområdet ger oss möjlighet att bygga vidare på vårt banbrytande samarbete kring radarjaktroboten Meteor, genom att undersöka möjligheten till nya partnerskap kring nya förmågor. Sverige är Storbritanniens största handelspartner bland de nordiska länderna. Storbritannien är Sveriges näst största exportmarknad. Så våra ekonomier, liksom vårt försvar, kommer att gynnas av den här fördjupade relationen. När Storbritannien lämnar EU kommer vi att söka vägar för att stärka våra band. Läs artikel

Två ryska bombplan uppges ha flugit med transpondrarna avslagna in under ett passagerarplan på väg från Island till Sverige. Det uppger isländsk media.

Det var i torsdags som ett par ryska bombplan flög under ett passagerarplan på väg från isländska Keflavik till Stockholm, rapporterar isländska tidningen MBL.

De ryska planen tros vara av typen TU-22M ”Backfire”, ett strategiskt överljudsbombplan som utvecklades under Sovjettiden. Bombplanet har mycket lång räckvidd och kapacitet att bära kärnvapen.

Bombplanen ska ha varit på väg mot Ryssland från någon plats nära Spanien. De passerade under passagerarplanet över isländskt luftrum, nära gränsen till Norges luftrum, på 6 000 till 8 000 fots avstånd. Det motsvarar 2 000 till 2 700 meter…

Vid ett möte mellan företrädare för Ryssland och försvarsalliansen Nato för två månader sedan var frågan uppe. Senare har det ryska försvarsdepartementet meddelat att Ryssland börjar utreda åtgärder för att förbättra säkerheten ovanför Östersjön.

– Det heter att man är beredd att göra bruk av transponder obligatorisk, om Nato gör det. Förra veckan meddelade dock Nato att man motsätter sig det ryska förslaget. Motivet var att det inte skulle förhindra ryssarna från att göra farliga flygningar i närheten av fartyg och flygplan från den västliga alliansen.Läs artikel

Nu i veckan presenteras ett förslag på hur en allmän värnplikt skulle kunna se ut. Godkänns förslaget skulle någon form av värnplikt kunna aktiveras 2019. Det ger anledning till reflexioner på flera plan…

Poängen är att plikter, liksom för den delen rättigheter, finns där oavsett om vi eller statsmakten vill kännas vid dem eller inte. Aktiverandet av värnplikten (den avskaffades aldrig utan förklarades klokt nog vilande) är en vikt att lägga i den obalans som har uppstått i ett Sverige där rättigheter jagas och konsumeras som aldrig förr men plikter undanbedes.

Så ja, det finns ett värde i att unga människor underkastas värnplikt, sedan må det i det enskilda fallet landa i allt mellan en enda mönstring till flera månaders tampande i skogen. Huvudsaken är att samhället upprätthåller en levande pliktförväntan. Läs artikel

Natos utspel om att erbjuda Sverige hjälp vid en krissituation är en del i ett säkerhetspolitiskt spel och ska ses i ljuset av USA:s egna intressen, menar militärstrategen Stefan Ring.

– Det är inte i första hand ett löfte att hjälpa Sverige utan snarare att Nato är beroende av svenskt territorium…

– Vi är en del av ett storstrategiskt säkerhetspolitiskt spel där man är beroende av svenskt territorium för att hjälpa Baltikum. Man kan dra paralleller till löften som USA gav Sverige redan under kalla kriget…

Stefan Ring tillägger att det även kan vara ett led i att puffa den svenska opinionen åt ett Natovänligt håll.

Om Nato inte skulle klara av att komma till de baltiska staternas hjälp i en krissituation skulle dess förtroende i andra medlemsländer skadas. Läs artikel

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf.) har kommenterat Vershbows uttalande i tidningen Kaleva.

Enligt Niinistö kan man på intet sätt basera Finlands försvar på Nato.

– Man måste göra en klar åtskillnad mellan Natomedlemskap och de konsultationer som Vershbow nämner. Finland är ett militärt alliansfritt land med ett nationellt, självständigt försvar, säger försvarsministern.

Niinistö säger att Natopartnerskap inte har någon större betydelse vid en kris.

– Som exempel kan nämnas Ukraina som också har ett partnerskapsavtal med Nato.Läs artikel

Nordiska ministerrådet lanserade sina nya samarbetsprogram med nordvästra Ryssland vid en konferens i S:t Petersburg på tisdagen. Intresset var stort och långt över 100 potentiella ryska samarbetspartners mötte upp…

Kari Kahiluoto, som detta år är ordförande för Nordiska samarbetskommittén, sade att Nordiska ministerrådet inser betydelsen av att värdesätta och slå vakt om den här typen av utbyte och nätverkande.

– Trots en politiskt utmanande situation och praktiska utmaningar när det gäller att verkställa programmen är de nordiska samarbetsministrarna övertygade om att gränsöverskridande kontakter och samarbete gagnar alla parter och att man bidrar till välstånd genom att arbeta för närmare relationer. Läs artikel