Donald Trump kommer inte att ändra USA:s inställning till Nato och till försvaret av de baltiska staterna om han vinner det amerikanska presidentvalet. Det säger Finlands utrikesminister Timo Soini till SvD under ett Sverigebesök.

– Nej, det tror jag inte, säger Soini efter en presskonferens med Margot Wallström på UD.

Där var det gemensammabeskedet att det utrikespolitiska samarbetet mellan Sverige och Finland kommer att öka. Ett konkret exempel är att tjänstemän från respektive land kommer att placeras på finska och svenska UD i Helsingfors och Stockholm för att underlätta kontakterna mellan länderna.

– Det finns ingen fråga som Sverige och Finland inte kan diskutera tillsammans, menar Timo Soini och betonade att samarbetet går långt tillbaka och inte har något att göra med ”vilka partier som sitter i regeringen”. Läs artikel

Karin Enström har frågat statsministern vilken bakomliggande analys som gör att statsministern på frågan om svenska åtgärder vid ett försämrat säkerhetsläge väljer att svara ”det är hypoteser” och vilka åtgärder statsministern ämnar vidta om säkerhetsläget de facto blir sämre. Frågan har överlämnats till mig.

Det är regeringens uppgift att alltid göra vad den kan för att uppnå säkerhet för Sverige och dess invånare. Vår säkerhetspolitik vilar på tre pelare, alliansfriheten, samarbetslinjen och ett starkt försvar. Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra. Vår militära alliansfrihet ger oss handlingsfriheten att i varje given situation agera på det sätt som bäst gagnar avspänning och en fredlig utveckling. Den bidrar till vår egen säkerhet och till stabilitet i närområdet. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vårt land ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt…

I en tid av spänningar är det viktigt att säkerhetspolitiken är långsiktig. Kontinuiteten i denna politik är i sig själv en faktor som främjar stabilitet. Vi ska inte göra några tvära kast. Låt mig också understryka – även om läget i närområdet har försämrats upplever vi i Sverige i dag inget direkt militärt hot mot vårt land. Ett enskilt militärt väpnat angrepp mot Sverige bedöms fortsatt som osannolikt…

Som militärt alliansfria är vi starka förespråkare av gemensam säkerhet och avspänning. Säkerhet byggs i samarbete med andra, inte i konfrontation. Att hålla fast vid den militära alliansfriheten är en i grunden defensiv militärpolitisk hållning. Syftet är att minska spänningarna i vårt närområde. Vi vill inte bidra till att skärpa det militärstrategiska läget eller skapa motiv för andra att ta till oberäkneliga och hastiga ageranden.

För att upprepa det statsministern åtskilliga gånger slagit fast: Den militära alliansfriheten tjänar oss väl. Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Läs hela svaret

Utrikesminister Timo Soini träffade sin svenska kollega Margot Wallström i Stockholm i dag.

Ministrarna diskuterade bland annat fördjupat utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete mellan Sverige och Finland…

I början av augusti bjöd Ryssland in Natoländer samt Sverige och Finland till något som tolkades som ett gemensamt möte. Nu har det visat sig att det handlar om enskilda möten direkt mellan länderna och Ryssland.

Sverige har fått en inbjudan till samtal i Ryssland medan Finland fortfarande väntar på en sådan.

Wallström sade att frågan bereds i Sverige som bäst och att Sverige diskuterar frågan med andra länder.

Enligt Wallström kommer Sverige inte att tillåta att man slår in kilar mellan länderna.

Soini sade för sin del att kontakter och diskussioner av det här slaget inte ska vara bilaterala utan att de måste omfatta en bredare krets…

Sveriges feministiska utrikespolitik fördes på tal under pressträffen och Soini fick en fråga om han vill inkludera feminism också i Finlands utrikespolitik.

Soini svarade på frågan genom att att räkna upp de många värderingar som Finland och Sverige delar: demokrati, människorättsfrågor, ett öppet samhället, rättvisa och pressfrihet och så vidare.

Soini sade vidare att han inte känner till uttrycket feministisk utrikespolitik och att han inte har kompetens att kommentera frågan.

Wallström kommenterade frågan med att säga att de båda utrikesministrarna försöker hitta gemensamma intressen och att de inte är ute efter att konfrontera varandra.

Läs artikel

…Finlands försvarsminister Timo Soini är tveksam till att möta Ryssland på tu man hand.

Kan man fördöma åsiktsförtrycket, aggressionerna mot Ukraina, propagandan och annekteringen av Krim och samtidigt ha förståelse för att Ryssland känner sig trängda av Natos utvidgning?

Svaret verkar vara nej. Inte utan att anklagas för att gå Putins ärenden. Just nu är det inte läge för nyanser i den säkerhetspolitiska debatten.

Det fick Hans Blix erfara för en tid sedan. Blix är ingen dununge. Han blev världsberömd när han som chef för FN:s vapeninspektion fick i uppdrag att leta massförstörelsevapen i Irak. Blix hittade inga. Han sade som det var och stod fast vid sitt ord, hårt ansatt av krigshetsande stormakter. Läs artikel

Debatten om anskaffningen av JAS 39E har tagit ny fart sedan Robert Dalsjös debattartikel i förra veckan. Det är ett ämne som jag berörde redan 2012, strax innan beslutet fattades, och som det är nu är anledning att återbesöka. I de dåvarande OS-tiderna sammanfattade jag ett vidmakthållande av JAS 39C istället JAS 39E som om Sverige skulle skicka åldrade och orkeslösa atleter till OS i London för att delta i denna yttersta av idrottsliga landskamper (mellanstatlig väpnad strid är en betydligt allvarligare form av landskamp). Läs blogginlägg

…Att öka Sveriges militära förmåga är nödvändigt. Det är dels en trovärdighetsfråga i förhållande till övriga länder i vår del av Europa, dels avgörande för Sveriges förmåga att kunna leva upp till folkrättens krav på att varje land ska kunna värna sitt territorium. Sverige får inte betraktas som ett land som inte tar det nya säkerhetspolitiska läget på allvar. Under de borgerliga regeringsåren tonade den yttersta politiska ledningen ned de säkerhetspolitiska utmaningarna i vårt närområde. Man ville inte ta till sig den djupare innebörden av den nationalistiska ryska retoriken, den ökade övningsverksamheten eller satsningarna på rustning intill den dag som annekteringen av Krim var ett faktum. Då rubbades hela den europeiska säkerhetsordningen och är bakgrunden till EU:s sanktionspolitik. De borgerligas uppvaknande blev brutalt och yrvaket. Det finns anledning att hålla detta i minnet när nu borgerliga företrädare i den allmänna debatten försöker rehabilitera sig genom högstämda tonlägen…

Regeringen har klart deklarerat att Sverige inte ska bli medlem i Nato. Det ligger inte i svenskt intresse att förändra den grundläggande säkerhetspolitiska doktrinen. Ett sådant agerande skulle förändra den grundläggande säkerhetspolitiska kartan i vår del av Europa. Enligt den finska rapporten om ett Natomedlemskap, som presenterades för en tid sedan, skulle dessutom en ensidig svensk ansökan få konsekvenser för Finland. Det är enbart naivt att tro att geopolitiska förändringar av detta slag kan gå obemärkta förbi. Sverige har ingen anledning att agera på ett sådant sätt att spänningsläget riskerar att öka eller att grannländer försätts i en svårare och mer utsatt position. Små länder ändrar sällan huvudinriktning i sin försvars-, säkerhets- och utrikespolitik. De är ofta starkt beroende av kontinuitet och långsiktighet. Detta är insikter som också bör prägla framtidens agerande från Sveriges sida. Läs artikel

Uppbåden för de värnpliktiga i dag. I år ska främst den årskull som är född 1998 rycka in, totalt handlar det om över 30 000 män.