Ryssland placerade toppmoderna missiler på Krim, svenska.yle.se

Det ryska försvarsministeriet bekräftade igår att man har levererat luftvärnsmissiler av typen S-400, som ska delta i en stor kommande militärövning.

S-400 är Rysslands mest avancerade luftvärnsmissil med en räckvidd på 400 kilometer, och de kan användas både mot inkommande missiler och stridsplan.

Ryssland ska nästa månad genomföra en stor militärmanöver i de södra delarna av landet, inklusive annekterade Ukraina, vilket har ökat spänningen kring Krim igen. Läs artikel

Svenskt deltagande i valobservationsinsats i Ryssland, regeringen.se

Regeringen beslutar idag om svenskt deltagande i organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE:s valobservationsinsats i Ryssland.

På inbjudan av Ryssland genomför OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) valövervakning i samband med det ryska parlamentsvalet som utlysts till den 18 september 2016. Beslut om ett svenskt bidrag till valobservationsinsatsen i Ryssland har fattats efter inkommen begäran om stöd från OSSE. Läs pressmeddelandet

Värnpliktiga kommenderas inte direkt ut i strid, hbl.fi

I  en akut krigssituation kommenderas beväringar ut i strid först flera månader efter att de har svurit sin krigsmannaed, skriver Keskisuomalainen.

Tidningen har intervjuat Försvarsmaktens utbildningschef brigadgeneral Jukka Sonninen som säger att få av dem som tjänstgör 5,5 månader är stridsdugliga i en krigssituation. Endast de som är i slutskedet av sin utbildning duger.

Sonninen säger att man först kommenderar ut reservister som hör till beredskapsstyrkorna.

– Inte en enda beväring eller reservist kommenderas ut för uppdrag som hen inte har utbildats för, säger Sonninen.

Tidigare i somras avslöjades att Försvarsmakten börjar utbilda beväringar för beredskapsstyrkor efter årsskiftet. Enheterna kan vid behov sättas in i strid redan under utbildningen. Läs artikel

Avtal om alternativbas, Försvarsmakten

Den 8 juli undertecknade Sverige genom flygvapenchef Mats Helgesson, Norge genom brigadgeneral Tonje Skinnarland och Danmark genom generalmajor Max Nielsen avtal (Technical Agreement) gällande Nordefco projektet ”Alternate Landing Base Concept” (ALB).

Samarbetsprojektet ALB möjliggör planering för att nyttja varandras flygbaser som alternativbas vid dåligt väder vilket ökar den operativa effekten, flygsäkerheten samt är ett kostnadseffektivt sätt att öka flygtidsuttaget och effekt av övningsverksamhet. Övningar kan då genomföras även om väderförhållandena väntas förändras under flygpasset. Avtalet gäller i första steget obeväpnade flygplan. Finland och Island kommer att ingå avtalet så fort deras nationella lagstiftning är på plats. Nordefco ALB förväntas bli operativt under hösten 2016. Läs pressmeddelande

”Fel att skrota 97 nästan nya Gripenplan”, Robert Dalsjö , svd.se

Flygvapnet planerar att slakta nästan splitter­nya flygplan som har kostat skattebetalarna 60–100 miljarder kronor. Detta är inte bara en enorm kapitalförstöring utan en försvagning av försvaret vid en känslig tidpunkt, skriver Robert Dalsjö…

Sverige agerar inte så rationellt, eftersom vi har en inhemsk stridsflygplansindustri som ska hållas vid liv. Alltså köper den svenska staten nya stridsflygplan vart tionde–femtonde år. Även Fredrik Reinfeldt – som trodde att det aldrig mer kunde bli krig i Europa och såg försvaret som ett särintresse – ­beslöt 2012 att köpa 60 nya Gripen E, trots att ­Gripen C/D då inte ens var slutlevererad. Eftersom man inte skjuter till extra pengar, så går de täta ­köpen ut över försvarets totala operativa förmåga. Alla kan se att vi har en liten bonsai-armé och knappt någon flotta. Alla kan däremot inte se att vi trots nya och fina flygplan också har ett svagt flyg­vapen, med allvarliga brister på allt från reserv­delar och baser, till vapen och sensorer. Allt sådant har nämligen hårdbantats för att frigöra pengar för köp av nya flygplan.

Läs artikel

Amerikanskt spaningsflyg över Karlskrona, svt.se

Den 4 augusti passerade ett amerikanskt spaningsflygplan svenskt luftrum över Karlskrona utan tillstånd.

Eftersom planet saknade formellt tillstånd betraktas händelsen som en kränkning.

Händelsen inträffade då det amerikanska spaningsplanet kom innanför svensk territorialgräns vid färd söder om Karlskrona.
Försvarsmakten har lämnat över en rapport om händelsen till regeringskansliet. Läs artikel

Försvarets problem är pengar och politik, Jonas Gummesson, svd.se

Försvarsmakten är på frammarsch med proffsiga yrkessoldater och avancerade vapensystem.

Problemen stavas pengar – och politik…

Försvaret med alla dess beståndsdelar ska efter många års internationellt fokus upprätthålla en viss insats på det området: svenska förband finns i Mali, Afghanistan och Irak. Men fokus är försvaret av svenskt territorium. Den operativa förmågan ska höjas i krigsförbanden som ska kunna bekämpa en teknologiskt väl preparerad motståndare…

Ekonomiskt ligger den största risken i finansieringen av den nya E-versionen av Jas Gripen och ubåtsprojektet A26. Prognosen är minus fem miljarder. Försvarsledningen har flaggat för olika kreativa lösningar där pengar flyttas från förband och övningar till materiel. I så fall sker det på bekostnad av det som är kärnan i försvarsbeslutet: att höja den militära operativa förmågan i försvaret av Sverige. Läs artikel

 

President Niinistö: Osäkert om Rysslands inbjudan, STT Uutiset

Det har rått osäkerhet om Rysslands förhandlingsinbjudan till Finland, säger president Sauli Niinistö. Finland har inte blivit inbjudet till samtalen om den allmänna säkerheten i Europa…

– Jag har förstått att Ryssland har lagt fram sin tanke redan för länge sedan, bland annat för Natoländer. För Finlands del är situationen mycket klar. Vi ger vårt stöd för alla insatser som tar sikte på att garantera flygsäkerheten över Östersjön, sade Niinistö när han besökte Vasa på onsdagen. Läs artikel

 

Putin ökar trycket även mot Sverige, svd.se

Vladimir Putin slösar inte bort någon tid. Och verkar inte ha några planer på semester. I stort sett dagligen ökar den ryske presidenten trycket på omvärlden. Mot Ukraina. I Syrien. Mot Nato och EU genom samtal med Turkiet. Och även mot Sverige, som dröjer med svaret på en officiell inbjudan till en konferens om säkerhetsläget i Östersjöområdet i Moskva i september.

SvD har tagit del av brevet till försvarsminister Peter Hultqvists statssekreterare Jan Salestrand – ”Ärade herr Salestrand” – där den ryske biträdande försvarsministern Anatoly Antonov skriver att samtalen kommer att handla om ”säkerheten i Östersjöregionen” och att avsikten är att utbyta” synpunkter på den rådande militärpolitiska situationen i Europa”. Antonov utlovar också ”en jämlik och förtroendefull dialog” mellan Försvarsmyndigheterna.Läs artikel

”Sverige är en stark röst för nedrustning”, utrikesminister Margot Wallström, svd.se

Det är en oroande utveckling vi ser med kärnvapeninnehavare som åter tillmäter dessa vapen en större roll. Kärnvapennedrustningen måste gå vidare i snabbare takt, skriver utrikesminister Margot Wallström i en replik.

Gunnar Westberg påminner om att faran med kärnvapen i högsta grad är säkerhetspolitisk verklighet. I dagarna var det 71 år sedan kärnvapen användes. Detta får aldrig, aldrig ske igen.

Det är därför Sverige är en stark röst för global kärnvapennedrustning. Ett av mina första beslut som utrikesminister var att Sverige skulle gå med i det humanitära initiativet som fokuserar på de fruktansvärda effekter kärnvapen har på människor och natur.

Jag föreslog också inrättande av en öppen arbetsgrupp för kärnvapennedrustning under FN:s generalförsamling. En sådan har arbetat i Genève under våren, med aktivt svenskt deltagande, och färdigställer i nästa vecka sin rapport. Läs artikel

Veckans citat

Finlands president Sauli Niinistö i intervju i Österbottens Tidning om Turkiet och Ryssland.

”Niinistö kommenterade relationerna mellan Turkiet och Ryssland med att det är positivt att förbindelserna är på väg att återställas.

–  Det är en bra sak i sig att det inte finns fara för konflikt, men jag sade omedelbart efter Turkiets ursäkt att Europa noga ska följa hur samarbetet mellan Turkiet och Ryssland artar sig.”

Begå inte fler misstag kring försvaret, Hans Wallmark (M) och Annicka Engblom (M), blt.se

Det finns ett förslag om att Sveriges största vindkraftspark till havs ska byggas i Hanöbukten utanför Blekinge.

Utmaningen är att en sådan etablering skulle få negativa konsekvenser för försvaret. Vindkraftsparken skulle begränsa övningsmöjligheterna, leda till fördyringar och till och med att verksamhet eventuellt skulle behöva flytta. Regeringen måste därför omsorgsfullt granska konsekvenserna för försvaret innan beslut kan tas.

Försvarsmakten har tagit fram ett underlag om vad en vindkraftsetablering i Hanöbukten skulle innebära. Det hemligstämplade underlaget har begärts ut av oss. Läs artikel