…«Hvem skal sikre befolkningen på land og langs kysten ved krise, hvis ikke Stortinget fullfinansierer Heimevernet i statsbudsjettet for 2017?» spør Sjak R. Haaheim, advokaten som er en av de mest profilerte heimevernsentusiastene i landet, og som er moderator for Styrk Heimevernets gruppe på Facebook.

 Haaheim har selv 29 års erfaring fra forskjellige heimevernsavdelinger og har tidligere sagt dette om sitt engasjement:

– Jeg har brukt ufattelig mange kvelder, helger og ukedager på HV, fordi jeg tror det er et bra, raskt, nasjonalt og rimelig konsept. Det representerer Norges forsvarsvilje. Forsvinner HV, innebærer det et markert fall i forsvarsviljen. Uten forsvarsvilje er en stat forsvarsløs, særlig i forhold til trusselen om hybridkrig, som fordrer sterk forsvarsvilje i befolkningen, sa Haaheim til aldrimer.no før sommeren. Läs artikel

…Finland och Turkiet har under flera års tid lett åtgärder för att stärka den medling som leds av FN. Samarbetet mellan olika aktörer, såsom traditionella och religiösa ledare, måste intensifieras, och det civila samhället måste göras mer delaktigt. Vi är nöjda över att utvecklingen framskrider, vilket antagandet av FN:s senaste resolution för två veckor sedan är ett bevis på.

I år firar vi att det är 60 år sedan Finland började delta i FN:s fredsbevarande insatser. Sedan 1956 har ca 50 000 finländska män och kvinnor deltagit i fredsbevarande insatser på olika håll i världen. Finländare tjänstgör fortfarande i Mellanöstern och i andra områden. Vissa av dem har mist livet i detta viktiga arbete. Vi har stor respekt för dessa män och kvinnor.

Finland har förbundit sig till de åtgärder som pågår för att stärka olika delområden av fredsbevarande insatser. Vi välkomnar generalsekreterarens strävanden att modernisera FN:s fredsbevarande verksamhet. Det toppmöte om fredsbevarande verksamhet som president Obama stod värd för i fjol var ett viktigt steg i rätt riktning. Detta arbete måste fortsätta. Läs talet

”Om något land skulle försöka skaffa sig global hegemoni och dominera Västra Stilla havet, bör det tänka sig för två gånger, eftersom Kina och Ryssland är svåra att tas med vart och ett för sig, för att inte tala om båda tillsammans.”

Med de orden avslutas en ledartikel i den statliga kinesiska dagstidningen ”Global Times” den 12 september 2016 om innebörden av en rysk-kinesisk marin samövning i det Sydkinesiska havet.

USA har alltsedan det japanska anfallet på Pearl Harbor 1941 haft en marin närvaro i Västra Stilla havet för att förhindra att något land skulle kunna konkurrera med USA i militär styrka till havs. USA äger ö-gruppen Guam i Västra Stilla havet och anser sig vara en del av regionen. USA:s sjätte flotta är stationerad i Japan, och USA  har en närvaro med flyg- och markstyrkor i såväl Sydkorea som Japan samt mindre enheter  på Filippinerna. Artikeln i Global Times illustrerar en vilja att ändra på detta förhållande, med andra ord en revisionistisk tendens i  kinesisk säkerhetspolitisk diskurs. Läs artikel

Ryssland har placerat ut nya moderna luftvärnsmissiler med lång räckvidd nära Finlands gräns i Sankt Petersburg-området, rapporterar ryska medier. Missilerna är av typ S-400 Triumf och har enligt den ryska militären en räckvidd på upp till 400 kilometer. Det är Rysslands mest avancerade luftvärnsmissil som kan användas både mot inkommande missiler och mot stridsplan.

Enligt talesmän för Rysslands västra militärdistrikt är det frågan om två batterier som nu stationerats i Leningrads oblast (län) som omger Sankt Petersburg. ..

Det är S:t Petersburgs strategiska position som har lett till att Ryssland stärker sin arme nära gränsen mot Finland – inte att Ryssland upplever ett större regionalt hot. Den bedömningen gör forskaren Pauli Järvenpää, som arbetar vid det estniska försvarsministeriets internationella forskningsavdelning. Försvarsminister Jussi Niinistö ser inget nytt och konstigt med robotsystem nära den finska gränsen. Läs artikel

…Det tredje området är säkerhet. Flera uttryckte önskemål om att EU borde stärka samarbetet kring den militära krishanteringen. Det var någonting som även jag framförde. Sverige är positivt till ett EU som stärker sin krishanteringsförmåga både militärt och civilt. Det finns en klar förbättringspotential på det området. Jag var också tydlig med att Sverige inte kommer att stödja ett gemensamt försvar. Det var heller ingen på mötet som förespråkade det. Det fanns en enighet om att mer behöver göras i arbetet mot terrorismen. Där behöver vi framför allt förstärka samarbetet mellan medlemsstaterna. Läs hela rapporten

Ännu fler områden för samarbete och framtida gemensamma övningar för Sveriges och Finlands försvarsmakter var på agendan under två dagar då representanter inom planering, armén, marinen och flyget träffades i Helsingfors.

Ökad stabilitet i närområdet och operativ effekt – förmågan att vid behov kunna kriga ihop -var en viktig fråga som diskuterades.

– Finland har en särställning bland våra försvarssamarbeten. Det finns en stark politisk vilja att fördjupa samarbetet och redan i dag har vi ett nära och intensivt utbyte på alla nivåer. Vi delar i allt väsentligt synen på situationen i vårt närområde, liksom viljan att bidra till stabilitet, säger konteramiral Jonas Haggren, chef för ledningsstabens inriktningsavdelning. Läs artikel

Ordförandena för försvarsutskotten i både Sverige och Finland vill ha en svensk-finsk försvarsallians. Annars är det svårt hålla kvar entusiasmen för samarbetet, säger svenska utskottsordföranden Allan Widman.

En försvarsallians mellan Sverige och Finland ser ut att segla upp som följande stora debattfråga på försvarsområdet i bägge länder. En försvarsallians skulle innebära, i motsats till dagens samarbete, att ömsesidiga försvarsgarantier skulle ingå i avtalet.

Trots att både Sveriges statsminister Stefan Löfven och Finlands president Sauli Niinistö betonat att målsättningen med försvarssamarbetet inte är en allians, börjar allt fler synliga försvarspolitiker tala för det. Läs artikel

Hvor mange norske soldater er egentlig klare til å aksjonere på timer eller dagers varsel? Forsvarsminister Ine Eriksen Søreide nekter å svare.

Både inne i Forsvarsdepartementets historiske bygg i Myntgata, og i resten av landet, går debatten om fremtidens forsvar.

Mye handler om størrelsen på Hæren, tilstedeværelse av Heimevernet, hva Norge har av soldater på bakken. Mange spør seg om omfang og kvalitet på Norges stående styrker. For hvor store er de egentlig?

– Vi kan havne i en situasjon der Forsvaret må håndtere situasjoner flere steder i landet og kanskje samtidig delta i et NATO-oppdrag utenlands. Hva tenker du som forsvarsminister om at Norges stående styrker i praksis er svært få – noen hevder at de i gitte situasjoner i praksis teller noen hundre personer?

– Det er jo ikke riktig.

– Hvor langt vil du tøye tallet på stående styrker?

– Det er ikke poenget. Vi skrur nå sammen en forsvarsstruktur og vurderer oppgavene i Norge opp mot ethvert utenlandsoppdrag vi får. Skulle situasjonen hjemme kreve det, vil vi sørge for at styrkene våre kommer hjem.

– Hva om vi er engasjert i en NATO-operasjon i Latvia, da kan vi ikke trekke de styrkene tilbake?

– Som NATO-land har vi da rett på støtte fra et annet NATO-land. Läs intervjun

EU:s stats- och regeringschefer har för första gången mötts utan en representant för Storbritannien. På mötet antogs en gemensam deklaration, Bratislavadeklarationen, som tar sikte på åtgärder inom de stora utmaningar EU står inför och där unionen måste leverera inom snar framtid. Läs pressmeddelande

Citat ur dokumentet:

Extern säkerhet och försvar

Mål • Stärka EU-samarbetet när det gäller extern säkerhet och försvar med hänsyn till det svåra geopolitiska läget.

Konkreta åtgärder a) Europeiska rådet i december ska besluta om en konkret genomförandeplan på säkerhets- och försvarsområdet och om hur alternativen i fördragen bättre kan användas, särskilt när det gäller kapacitet.  b) Omedelbart börja genomföra den gemensamma förklaringen med Nato.  Läs dokumentet

Statsminister Stefan Löfven (S) bekräftar att ”det inte finns något direkt hot mot Sverige”.

Orsaken till återmilitariseringen av Gotland beror på ett allmänt osäkert läge.

– Det är utifrån det allmänna osäkra läge som finns i Östersjön och Nordeuropa, säger han på en presskonferens.

I söndagskväll gick Dagens Nyheter ut med uppgifter om att svensk underrättelsetjänst fått in information om ett ökat militärt hot från Ryssland – mot Sverige. Innebörden i hotet är topphemligt och beskrevs som ”av synnerlig betydelse för rikets säkerhet”. I samband med en presskonferens på FN:s högkvarter i New York, kommenterade statsminister Stefan Löfven uppgifterna.

– Vi har sagt det förut och det inte finns något direkt hot mot Sverige. Vi har sedan långt tillbaka fört diskussioner i försvarsfrågan och kommit överens om att vi måste höja vår militära kapacitet, säger han på en presskonferens i New York. Läs artikel