Jag deltog i den av NATO organiserade konferensen i Lissabon den 18-20 juli 2016 med titeln ”Maritime Expeditionary Operations Conference – 2016”.
Värdskapet för konferensen delades mellan Chefen för CJOS COE (Combined Joint Operations From the Sea) VADM Richard Breckenridge, USN och Chefen för STRIKEFORNATO (Striking and Support Forces NATO) VADM James Foggo, USN.
Deltagare var de flesta medlemsländer i NATOs marinchefer eller dess representanter.
Inbjudan kom redan under hösten 2015 till dåvarande marinchef Jan Thörnqvist att vara ”Chair” för panel 5, ”Role for Maritime Partnerships in NATO Adaption”.Läs artikel

Dagens försvar är otillräckligt för att klara ett bra skydd mot angrepp. En återinförd värn- och tjänsteplikt för både män och kvinnor krävs – finansierad av en återinförd fastighetsskatt som öronmärkt kunde brukas till att värna Sverige som land. Det räcker inte, men vore ett första nödvändigt steg. Så kan försvaret på ett effektivt sätt dra nytta av den civila kompetens som finns i landet.
Det skriver Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare och författare tillsammans med Jaan Ungerson som är omvärldsanalytiker.

Det kraftigt förhöjda ryska intresset för Sverige med militära övningar riktade mot såväl Gotland som Sydsverige och Stockholmsområdet kräver omtänkande på finansdepartementet. Läs artikel

Sveriges beslut att minska antalet jaktplan inom det svenska flygvapnet påverkar inte övnings- och annat samarbete mellan Finland och Sverige, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) till
Keskisuomalainen.

Sverige planerar att minska antalet jaktplan med en dryg tredjedel. Landets nuvarande 96 JAS Gripen jaktplan ska ersättas med 60 nya Gripen.

Niinistö tillägger att Sveriges beslut inte heller påverkar Finlands eget beslut om hur många jaktplan som ska ersätta dagens Hornet-plan. Finlands beslut fattas utgående från de behov som Finlands försvarsförmåga har, påpekar han.

Finland har nu 62 Hornet-jaktplan. Beslutet om deras ersättare fattas i början av 2020-talet. De nya jaktplanen tas i bruk cirka 2030. Läs artikel

Intresset för försvaret ökar med oroligheter i världen. Samtidigt satsar regeringen på försvaret med en ökad budgetplan framöver.

Vi  publicerar här en krönika av Thage G Peterson i tidskriften Hemvärnet 3/2001 som har mycket relevans idag 15 år senare.

När jag kom till försvarsdepartementet i oktober 1994 mötte jag inställningen att försvarets frivilligorganisationer tillhörde det förflutna. Efter ett par veckor i försvarsministerns paradrum fick jag en arbetspromemoria i min hand om att frivilligorganisationerna skulle sättas på en ordentlig svältkur. Hård och brutal, så att hemvärnsmän och lottor därefter kunde dö sotdöden. I en värld med JAS, YS 2000, Bamse, missiler och robotar finns det ingen plats för ”sega gubbar och kärringar”, ansågs det. Jag stoppade ”Operation avveckla frivilligorganisationerna”. Jag gick i motsatt riktning. Inga besparingar gjordes på dessa organisationer. De fick fribrev. Jag mötte mycket spott och spe för mitt ställningstagande. ”Hemvärnet och lottorna kan inte försvara Sverige!”, sa de som kunde se in i framtiden…

Sveriges säkerhet skulle inte gagnas om Natos gräns flyttades närmare Ryssland. Jag kan inte förstå varför vi ska medverka till att skapa nya konfliktrisker och ny osäkerhet. Nato är med sin oförändrade kärnverksamhet inriktat på att möta ett framtida hot från Ryssland, även om man idag samarbetar med Ryssland om civila uppgifter…

Jag hade velat se ytterligare några år av demokratisk utveckling och mognad både i Ryssland och i de nya demokratierna i det forna Östeuropa, innan ytterligare besparingar hade gjorts på den svenska försvarsbudgeten. Det tar lång tid och kostar mycket pengar att bygga nytt. Tyvärr inser inte alla det! Läs krönikan

Militæret i Norge koster det dobbelte av det finske – som skal forsvare landet alene. I Norge sier forsvarssjefen og folk flest at Forsvaret ikke holder mål. I Finland stoler de på sitt.

Hvorfor er Norges forsvar så forskjellig fra ikke-NATO-landet Finland?…

Daily Telegraph har omtalt at over 900.000 finner det siste året har fått brev om hva som blir deres rolle i en eventuell krigssituasjon.

Finnene har en hær på 160.000, 20.000 på førstegangstjeneste hvert år (mot 7000–8000 i Norge), og et forsvar som totalt teller 230.000. Norges teller rundt 17.000.

Finland har i motsetning til Norge betydelig artilleri og luftvern, og i tillegg flere kampfly, F-18, som er yngre enn F-16.

Det finske forsvarsbudsjettet er på noe over 20 milliarder kroner, halvparten av det norske…

Norge har gjort seg fullstendig avhengig av NATO. Spørsmålet er hvor raskt hjelpen vil komme.

I den nye boken «Militære fellesoperasjoner – en innføring» (Abstrakt forlag) skriver forfatterne Morten Andersen og Geir Ødegård at NATO normalt trenger tre døgn på å forberede en felles luftoperasjon.

Det vil være en første unnsetning. Hjelp på bakken vil ta mye lengre tid. Nettstedet aldrimer.no viser til kilder i norsk forsvarsledelse og at det vil ta flere uker før en utrykningsstyrke er på plass. En til to måneder før en hovedstyrke fra NATO kan komme til unnsetning. Läs artikel

Tidigare utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) besökte Socialdemokratisk Ungdoms sommarläger i Vichtis (5.8). I sin gästföreläsning om det säkerhetspolitiska läget i Östersjön berörde han bl.a. Rysslands opportunistiska maktpolitik. Samlingspartiet och Svenska Folkpartiet fick sig också en känga. Han betonade att man måste vara analytisk och göra en realistisk bedömning av det säkerhetspolitiska läget i världen. Att se på det säkerhetspolitiska läget med ideologiskt färgade glasögon kan vara farligt. Läs artikel

Sveriges nuvarande allvarliga säkerhetspolitiska läge med upprustad och aggressiv rysk försvarsmakt, flertal ryska incidenter som gör Östersjöområdet osäkrare och stark oro i de baltiska staterna för den säkerhetspolitiska utvecklingen och en otillräcklig svensk försvarsmakt finns det anledning att uppmärksamma denna viktig opinionsbildande insats från Thorbjörn Fälldin.

Under hela åttiotalet genomförde de socialdemokratiska regeringarna en kraftig avrustning av Sverige. Thorbjörn Fälldin var stark kritisk till detta, beslöt att söka stoppa den pågående nedrustningen och väcka försvarsopinionen i Sverige. Tillsammans med Gösta Bohman tog han hösten 1989 initiativ till Försvarsuppropet – en namninsamling för Sveriges försvar. Här underströks att totalförsvaret var hela folkets angelägenhet. I Försvarsuppropet ställdes fem krav: Läs artikel

Det säkerhetspolitiska läget i världen har försämrats de senaste åren. Det räcker att nämna Irak, Afghanistan, Syrien, IS, Ukraina och den bestående spänningen mellan Ryssland och USA men även konflikterna i Sydkinesiska sjön med risk för upptrappning mellan Kina och USA. Flertalet av dessa konflikter är svårlösta, några med betydande spridningsrisker. Samtidigt framstår den internationella terrorismen som ett allt större hot mot våra samhällen.

I Nordeuropa har militära tillbud ägt rum mellan Ryssland och Nato. Orsakerna är flera. Den ryska aggressionen i Ukraina i förening med en auktoritär och repressiv rysk inrikespolitik har fått politiska återverkningar i Polen och skapat oro i de baltiska staterna med krav på ökat skydd från USA och Nato. Konkreta åtgärder i  detta syfte har vidtagits av Nato och USA. EU har infört ekonomiska sanktioner. Ryssland och Nato betecknar åter varandra som potentiella fiender, vilket visar sig i upprustningsåtgärder, truppförflyttningar och övningsmönster. Den ökade spänningen i vårt närområde medför risk att Sverige kan bli indraget i konfrontationer. Detsamma gäller för Finland.Läs artikel

…Resterande arméförband ”organiseras som en andra brigad med lägre krav på tillgänglighet och beredskap”. Eftersom den övervägande delen av arméförbanden bemannas med tidvis tjänstgörande personal, som i dag i stor utsträckning inte finns, och värnpliktiga som inte har övat är det en definitionsfråga om denna andra brigad finns.

Så här var det inte tänkt. Den stora försvarsreformen genomfördes för att ställdes allt högre kvalitetskrav på förbanden och för att utvecklingen bedömdes kräva högre beredskap och kortare insatstider. I en del av försvaret har detta verkligen skett: när det gäller armén är övningarna i dag större och mer komplexa än vad man mäktade med under värnpliktssystemet.

Men vid sidan av detta fungerande försvar håller till följd av personalbrist ett andra klassens försvar på att växa fram, ett slags skenförsvar som inte lever upp till vare sig ambitioner eller rimliga krav.Läs ledaren

…Vi balanserar på randen till storskaliga katastrofer. Nyligen skedde ett försök till militärkupp i Turkiet mot den folkvalda presidenten. Tack och lov misslyckades kuppmakarna. Annars hade vi haft ett inbördeskrig i detta land i Europas närhet med 75 miljoner invånare, vilket skulle medfört gigantiska flyktingströmmar.
Till det kommer USA och EU:s försök att destabilisera Ryssland efter statskuppen i Ukraina när den demokratiskt valda presidenten tvingades fly. Det är en lek med elden, en närmast bisarr politik som orkestreras från Washington där man dessutom de senaste månaderna förberett för kärnvapen vid den ryska gränsen och visat fullständig lomhördhet i snart tjugo års tid när Ryssland varnat för att sätta fart på rustningsspiralen. Ett Ryssland som inte kan hålla ihop – landet har mer än 140 miljoner invånare – utgör också ett hot om gigantiska flyktingströmmar.
Att i det läget få en krigshetsande president i form av Hillary Clinton, en som dessutom verkar helt sakna självkritik, utgör ett ytterst skrämmande framtidsperspektiv. Inte undra på att det militärindustriella komplexet i USA ger henne ett så massivt stöd.Läs artikel