Ryssland bjuder in Europas Natoländer till diskussioner i Moskva. Inbjudan kommer från det ryska försvarsministeriet och tolkas som att Ryssland vill förbättra sina relationer till Natoländerna.

Finland och Sverige bjuds också in trots att de inte hör till försvarsalliansen. Mötet hålls i september.

Enligt Rysslands vice försvarsminister ska man bland annat diskutera den försvarspolitiska situationen i Europa. Då det gäller Östersjöregionen ska man diskutera flygsäkerhet.

President Sauli Niinistö träffade Rysslands president Vladimir Putin i juni. Då tog Niinistö upp frågan om ryska militärplan utan så kallade transpondrar som flyger i Östersjöområdet. Planen syns inte på alla radarskärmar och kan därför orsaka farliga situationer eller olyckor.

Relationerna mellan Ryssland och Nato har varit frostiga sedan Ryssland övertog Krim på våren 2014.Läs artikel

Sverige har efter årtionden av kraftig nedrustning nu svängt till upprustning, nytt stridsflyg, nya ubåtar plus drönare och andra vapen samt beväpning av Gotland. Men Natoanslutning blir inte aktuellt förrän de avvaktande största partierna blir ense.

Ett av många nya hot i det ansträngda säkerhetspolitiska läget kring Östersjön är de små obemannade drönare som nu kan sändas någon kilometer upp ovanför landytan. Det gäller både privata drönare som stör flygtrafiken och utländska militära för spaning.

Svenska försvaret har självt med framgång använt obemannade farkoster från 2011, då i Afghanistan där drygt svenska 500 soldater fanns i lägret invid den finländska styrkan. Läs artikel

Förvarsmakten ska börja utbilda beväringar till beredskapsstyrkor som är redo att rycka ut med omedelbar verkan, skriver Helsingin Sanomat.Dessa beredskapstrupper kan vid behov användas för krigsåtgärder fastän deltagarna inte fullgjort militärtjänsten.Enligt uppgifter till tidningen ska utbildningen av trupperna inledas 2017 och 2018. Tanken är att beredskapsstyrkorna också ska delta i internationella övningar.De nya trupperna kan komma att påverka antalet kontingenter och tjänstgöringstiden. I framtiden kan antalet kontingenter bli fler än de är nu, och tjänstgöringstiden för värnpliktiga som deltar i trupperna förlängas, medan den för övriga kan bli kortare. Enligt HS träder de eventuella omläggningarna i kraft tidigast 2021.Läs artikel

Vintern 1988 – 1989 samlades en grupp engagerade reservofficerare för att se vad som kunde göras i försvarsfrågan. Den sittande försvarsutredningen skulle överlämna sitt betänkande försommaren 1989. Jag var ordförande för Svenska Arméns och Flygvapnets Reservofficersförbund SAFR. Vi beslöt att starta en namninsamling till stöd för att hela landet skulle försvaras, allmän värnplikt och ett starkt totalförsvar. Det gällde att hitta ett trovärdigt och respekterat förstanamn och ledare. Jag ringde till Thorbjörn Fälldin i Ramvik (numret stod i telefonkatalogen) och han blev intresserad. En tid senare träffades vi på mitt kontor på SwedeGas i Stockholm och Thorbjörn accepterade att ta ledartröjan. Med Thorbjörn Fälldin, kapten i Kungl Västernorrlands regementes reserv, som ledare för ”Försvarsuppropet” var det lätt att få fler offentliga personer att skriva på. Den förre moderatledaren Gösta Bohman, kapten i Kungl Svea artilleriregementes reserv, ställde sig bakom uppropet. Uppgifter om att Fälldin och Bohman skulle ha haft svårt att tala med varandra märkte jag inget av. De planeringsmöten vi hade präglades av glatt humör och konstruktivitet. Politiker från alla demokratiska partier skrev på. Förre detta statsråd, landshövdingar, företagsledare. Bredden var stor. Målet 100 000 namnunderskrifter nåddes med råge och namnlistorna överlämnades av förre statsministern Thorbjörn Fälldin till riksdagens talman den 23 maj 1989. Thorbjörn Fälldin var en klok, genomhederlig ledare och en stor försvarsvän. En av den senare halvan av 1900-talets politiska förgrundsgestalter har lämnat oss. Att resultatet av ”Försvarsuppropets” tankar försvann i euforin över murens fall och Sovjetunionens upplösning är en annan sak. Men historien stannade inte. Läs blogginlägget

Blogginlägg från 2015 (sajtredaktionen).

I Eskilstuna Kurirern skriver Robert Björkenwall och Jaan Ungerson om varför vi behöver återinföra värnplikten. De sätter fingret på ett antal brister i vårt nuvarande yrkesförsvar. Ingen utav de brister som pekas ut visar dock tydligare på behovet av värnplikt än det om bristerna i dagens personalförsörjning;..

Det är tydligt att Försvarsmakten med dagens yrkesförsvar kommer fortsätta ha stora svårigheter att attrahera personal. Vi saknar helt de incitament som i andra länder lockar människor till en karriär inom militären. Det är inte rimligt att förvänta sig att kommande höjningar av försvarsanslagen kommer ge möjlighet till att erbjuda ekonomiska incitament i rekrytering. Därför är det på sikt nödvändigt att vi återgår till allmän värnplikt.Läs blogginläägg

Om två år underskrider det svenska försvarsanslaget en procent av BNP. Jämfört med andra länder fortsätter alltså vår kräftgång när det gäller militär förmåga.

Så sent som år 2000 satsade Sveriges skattebetalare cirka två procent av BNP på det militära försvaret. Det var mer än något annat land i Norden, bortsett från Island som valt bort en militär försvarsförmåga. Nu satsar vi minst, som andel av den totala ekonomin.

Liberalerna anser att försvarsanslaget på sikt bör uppgå till minst två procent av BNP…

I eller utanför Nato måste vi demonstrera viljan att ta ansvar för vår nationella säkerhet. Man kan inte enbart lita på andras resurser och den första dagen av kriget måste alla klara sig själva…

I tider som dessa får det inte finnas luckor i det svenska försvaret. Med början i år vill Liberalerna påbörja militär grundutbildning med värnplikt. Läs artikel

HS-gallup, alltså Helsingin Sanomat, frågade folket i början av månaden hur bra vår president klarar sitt jobb.
45 procent av de som svarade tyckte att Sauli Niinistö klarat sig mycket bra. 44 procent gav vitsordet ganska bra.

Resultatet får HS Kari Huhta i en kolumn (14.7) att konstatera det säkert är svårt att hitta någonting motsvarande i den demokratiska världen just nu…

Alltså åker Niinistö till Kreml under pågående Ukrainakris eller bjuder in Putin till Gullranda, medan vissa svenskar gallskriker åt tanken.
Men det är klart – det är bättre att föra dialog så man vet, än att gallskrika och inte veta…

Att Niinistö just nu är vår starkaste säkerhetspolitiska resurs är ett faktum, samtidigt som det ska sägas att han uppmuntrar till säkerhetspolitisk debatt, vilket givetvis är någonting nytt för oss.
Men den starka position presidenten nu har skaffat sig är också en form av säkerhet i inrikespolitiken. Läs  artikel

När det är premiär för den nya, frivilliga värnplikten är det inte som förr hundratals som köar vid grindarna. På FMTS och Lv 6 har nu sammanlagt 26 ryckt in – men behovet var egentligen mer än dubbelt så stort.

Sex år har gått sedan de sista värnpliktiga muckade i Halmstad. Sedan dess har i stället yrkessoldater utbildats på regementet och flottiljområdet.
Som ett alternativ till att bli soldat och skriva på ett tjänstgöringskontrakt på ett visst antal år – där man även kan skickas på utlandstjänst – införs nu en frivillig värnplikt där man efter utbildning blir placerad i de nationella insatsstyrkor som ska försvara Sverige.
– Det har gått trögt att få tillräckligt många sökande, säger överstelöjtnant Jan Dorf, stabschef på FMTS (Försvarsmaktens tekniska skola). Läs artikel