Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) vill förnya lagstiftningen för att möta det potentiella hotet från obemannade luftfarkoster, det vill säga drönare.

Avsikten är att förbättra säkerheten för militära mål och för personer och funktioner som är centrala för Finlands försvar. Drönare kan enligt ministeriet utsätta landets försvar för risker, hot och direkt fara.

Försvarsministeriet efterlyser klart definierade befogenheter för myndigheterna. De nuvarande lagarna är enligt ministeriet alltför vaga och fungerar dåligt.

I dagens läge är det enligt ministeriet oklart om man kan förbjuda eller skjuta ner en drönare som flyger över ett militärt område. Bara vid Finlands yttre gränser skulle myndigheterna kunna skjuta ner en drönare – då med stöd av territorialövervakningslagen.

Frågan om drönare som säkerhetshot aktualiserades den här veckan i Sverige när den stora marinövningen Swenex stördes av drönare. Flera övningsmoment avbröts på grund av störningen. Läs artikel

Estiske spesialstyrker forsøkte å skyte ned det som trolig var en russisk overvåkingsdrone under NATO-øvelsen Hedgehog i mai i år…

Velinformerte kilder forteller at den estiske forsvarssjefen ga klarsignal til å åpne ild mot dronen, som militært personell identifiserte som en drone av militær type.

Estiske spesialstyrker åpnet deretter ild, og har i ettertid hevdet at de traff dronen med ett eller flere skudd. Men dronen forsvant, og ble aldri funnet.

Det estiske forsvaret og NATO har lagt til grunn at det er overveiende sannsynlig at dronen var russisk. Men siden dronen forsvant, lar dette seg ikke endelig bekrefte.Läs artikel

Flere enn ti droner er observert i nærheten av militærøvelsen «Rein 2» i indre Troms og i Østerdalen. Hæren vet ikke hvem som står bak, og utelukker ikke at det kan være en fremmed makt.

Øvelsen «Rein 2» har pågått de siste to ukene, og Hæren sier nå at de har sett droner ved en rekke anledninger. Det er uklart om det er videointeresserte amatører eller en fremmed makt som står bak. Men Hæren er tydelige på at de ser dronene som en trussel mot sikkerheten…

– Vurderte dere å skyte ned dronene?

– Vi vurderer alle mottiltak når vårt personell er truet, innenfor de juridiske rammene vi har.

Droneobservasjonene har likhetstrekk med det det svenske forsvaret opplevde under øvelsen Swenexfor noen dager siden. Da dukket det også opp en nærgående drone. Svenske soldater gjorde seg klare til å skyte, skriver Expressen. Også under øvelsen Baltops i juni og i forbindelse med en tredje øvelse i september, opplevde Försvarsmakten at de ble overvåket av droner.

Også Aldrimer.no har tidligere rapportert om dronevirksomhet i NATO-landet Estland.Läs artikel

Frågan om vad som händer med försvarspolitiken när Donald Trump tar över efter Barack Obama står högt på dagordningen när förvarsminister Peter Hultqvist, S, träffar sin finske kollega i norra Finland.

– Det här är en diskussion som förs återkommande mellan försvarsministrar i olika länder och det kommer säkerligen bli aktuellt, säger Hultqvist som i dag besöker den svenskfinska övningen Norther 16…

– Det är väldigt bra att kombinera de här mötena med finske försvarsministern med förbandsbesök och reella aktiviteter. Det ger också en bild av hur samarbetet kan fungera och den militära förmågan i både Sverige och Finland. Vi kommer ha överläggningar om hela det svenskfinska samarbetet och allt vi gör tillsammans. Men det är också väldigt intressant för mig att se den här artilleriövningen och hur de tänker och arbetar, säger Peter Hultqvist…

Sverige avvaktar fortfarande hur Trumps uppställning kommer att se ut.

– Vilka är det man kan föra en diskussion med? Det är lite kort tid än så länge. Men så fort det finns något är vi beredda. Vi kommer att höra av oss till USA så fort det finns en administration eller någon att prata med, säger han. Läs artikel

Forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen er nå tildelt oppdraget og mandatet for den såkalte landmaktutredningen. Admiralen får imidlertid ikke lov til å foreslå noe som koster mer enn det rammen for den nye langtidsplanen for Forsvaret (LTP) gir rom for…

Flaggkommandør (p) Jacob Børresen mener landmaktutredningen fremstår som lite relevant.

– Hærens volum ligger uansett fast. Da er det lite av det som betyr noe, man kan endre. Med mindre de for eksempel legger ned Telemarksbataljonen og flytter kapasiteten til Nord-Norge. Da ville vi i hvert fall på papiret kunne få en hel brigade der. Men om de har tunge våpen eller ikke, om gruppen har 15 eller 30 stridsvogner… sånne ting gjør etter mitt syn liten forskjell. De vil uansett ikke ha evnen til å gjøre noen meningsfylt motstand i en virkelig krigs- eller krisesituasjon, sier Børresen til Aldrimer.no. Läs artikel

Andra stater kränker svenskt luftrum i betydligt högre utsträckning än tvärtom. Sedan 2009 har Sverige utsatts för 86 kränkningar jämfört med 13 egna överträdelser. ”Sveriges geografiska plats gör att vårt luftrum är intressant”, säger Patrik Gardesten på Försvarsmakten.

Statsminister Stefan Löfven hade i dag ett telefonsamtal med USA:s tillträdande president.

Under samtalet gratulerade statsministern Donald Trump och betonade vikten av att fortsätta utveckla de goda relationerna mellan Sverige och USA. Som exempel på viktiga områden att samarbeta kring nämnde statsministern handel och jobbskapande politik, säkerhet och klimat. Donald Trump uttryckte en mycket positiv syn på Sverige och ser alla möjligheter till fortsatt samarbete. Han bjöd även in statsministern till ett personligt möte vid ett kommande besök i USA.Läs pressmeddelande, (23 november).

Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att relationerna mellan USA och Sverige ska vara fortsatt goda även efter att Donald Trump har tillträtt som president.

 Sveriges relationer med USA är utmärkta. Vi har nära och breda kontakter inom en rad områden. Regeringen eftersträvar ett gott samarbete även med den kommande administrationen.

 Regeringen har via vår ambassad i Washington redan varit i kontakt med den grupp som förbereder övergången till den nya administrationen. Statsministern har skickat ett gratulationsbrev till Donald Trump och kontakter tas på flera nivåer med den inkommande administrationen.

Inom Regeringskansliet fortsätter det analysarbete om våra fortsatta relationer med USA som påbörjades inför valet. Målsättningen är att identifiera hur vi kan fortsätta samarbeta med USA i för oss prioriterade frågor. I vår dialog med den tillträdande administrationen vill vi visa på att Sveriges, Europas och USA:s intressen sammanfaller inom ett stort antal områden. Det gäller särskilt frågor som vikten av att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen och betydelsen av den transatlantiska ekonomiska relationen.Läs svaret

I tjugo års tid har det funnits en plan för hur Sveriges säkerhetspolitiska framtid skall tryggas. Sverige skall samverka allt närmare med Nato och USA. Punkt slut. Med Donald Trump i Vita huset blir det smärtsamt tydligt att det måste vara slut på den enda vägens säkerhetspolitik.

Den ena efter den andra av Sveriges säkerhetspolitiska experter har uttalat sig efter nyheten att Donald Trump kommer att bli USA:s 45 president. Nästan alla har mer eller mindre varit i chock. Somliga har närmast låtit som barn som tappat bort pappa och mamma i trängseln på varuhuset. ”en epok går i graven” utbrast Per T Ohlsson (Sydsvenskan 13/11, 2016). Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI klagade ”När det gäller Sverige är jag orolig”. Professor Jan Hallengren talade om ”fullständig katastrof” (Aftonbladet 10/11, 2016).
Med ”säkerhetspolitiska experter” menas den relativt lilla och homogena grupp av herrar (och enstaka damer) som ägnar sig åt att tänka och tala om hur svensk säkerhetspolitik skall utformas. De är politiker, forskare på FOI och Försvarshögskolan. Medlemmar av Kungl. Krigsvetenskapliga akademin.
Knappt någon låtsas ha några alternativ. Läs artikel

Det svenska försvaret är i stort behov av att tillföras materiel och manskap. Lösningen är inte att söka medlemskap i Atlantpakten…

Det var dessutom tydligt redan i underlagen till personförsörjningsreformen att det frivilliga försvaret inte skulle kunna få fram tillräckligt med soldater och att det skulle bli svårt att upprätthålla ett funktionellt försvar. Hela reformen måste ses som ett misslyckande och det faktum att pendel nu är på väg att svänga tillbaka till ett försvar som i hög grad är baserat på värnplikt är ett bevis för att värnpliktens avskaffande var ett dyrt misstag…

Av dessa skäl så är talet om ett medlemskap i Atlantpakten en dimridå som drar fokus från det verkliga problemet: avsaknaden av resurser till ett svenskt försvar. På den punkten har vare sig moderater eller socialdemokrater klarat av att leverera. Läs artikel

Ladies and gentlemen,

idealism could not, after all, carry us sufficiently far in situations where national interests were tested. A key theorem in the classical political realism is that states maximize their efforts to further national interests within all available means.

It was naively assumed in Europe that all states want ultimately the same: a democratic system, economic well-being and getting rid of national borders. At the same time nationalism was becoming a suspicious ideology.  An idea of an ”Arab Spring” was taken to the Middle East and North Africa, and the results can be seen by all.

It is, after all, a fact that different states look at the furthering of national interests from very different perspectives. Both means and goals can be different.

I am sorry to say that at the moment it looks like the traditional power politics has returned as a means to achieve political goals. Changes in the security environment and the multi-purpose use or threat of power have become ”a new normal”.

Each state aims to organise its defence in the best way it deems possible: some invest in an independent national defence while others seek security in military alignment. It is in any case clear that cooperation among countries who share the same set of values is vital.

I would like to conclude by reminding you that, in a situation like this, it is important not to react when provoked, and to maintain a dialogue with other countries so that we can together address common security issues. It is also highly important to be able to read the other party’s body language. What Russia really thinks is not always what comes to mind first.Läs talet

Dagens turbulenta värld kräver en ständig uppdatering av hur Finland rent konkret ska driva sin utrikes- och säkerhetspolitik. Ovanligt många och stora händelser har inträffat sedan regeringen var klar med sin utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse före midsommar…

Riksdagens utrikesutskott har kommit med ett betänkande kring redogörelsen och vill att regeringen i vår ger en lägesöversikt till riksdagen om effekterna av presidentskiftet i USA och förändringskrafterna i Europa…

Ett djupare försvarssamarbete inom EU understöds varmt i Finland. Utrikesutskottet talar också i mycket positiva ordalag om detta. Man uttrycker däremot oro över att en del EU-länder inte förbinder sig till EU:s gemensamma värden, såsom mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet. Utskottet önskar att regeringen i redogörelsen konkretare skulle ha redogjort för hur enigheten inom EU kunde stärkas. EU-politiken har i sin helhet hittills varit varken tydlig eller aktiv under regeringen Sipilä.Läs artikel