Den 9 september antog FN:s generalförsamling, på förslag av Finland, FN:s fjärde resolution om fredsmedling.

Utrikesminister Timo Soini anser att resolutionen är ett viktigt steg i strävan att stärka fredsmedlingen och utnyttjandet av medling i konfliktlösning.

”De allt mer komplexa och långtgående konflikterna ställer hårda krav på fredsmedlingen. Också små framsteg stärker förtroende och kan rädda människoliv. Det är viktigt att fredsmedlingens mekanismer utnyttjas fullskaligt för att lösa konflikter och att FN:s regionala organisationer, stater och civilsamhället utvecklar sin kapacitet för fredsmedling”, säger utrikesminister Soini…

Den nya resolutionen stärker ytterligare Finlands roll som utvecklare av internationell fredsmedling. Finland fortsätter att aktivt satsa på internationell fredsmedlingsverksamhet och att utveckla och stärka sin nationella kapacitet för dialog och fredsmedling i enlighet med statrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse. Läs pressmeddelandet

Storbritanniens förre premiärminister David Cameron inledde flygbombningar i Libyen år 2011 på falska grunder. Det anser en parlamentarisk kommission som har granskat den militära interventionen mot Libyens förre diktator Muammar Ghadaffi.

David Cameron inledde flygattackerna tillsammans med Frankrike, med motiveringen att man ville skydda civila i staden Benghazi.

Kommissionen som bestod av parlamentsledamöter, säger att man inte kan bekräfta att civila faktiskt hotades av Ghadaffis styrkor.

– Regeringen kunde inte bekräfta det aktuella hotet mot civila från Ghadaffis regim och den utnyttjade selektiva uttalanden av Ghadaffi. Regeringen misslyckades också med att identifiera militanta extremister bland rebellerna, skriver kommissionen i sin rapport.

– Storbritanniens strategi byggde på falska antaganden och på en ofullständig tolkning av bevis, skriver kommissionen vidare. Läs artikel

Frankrike och Tyskland har inför veckans EU-toppmöte presenterat ett gemensamt utkast till hur medlemsländerna ska kunna öka sina militära och försvarsindustriella samarbeten. De föreslår bland annat ett nytt högkvarter och samverkan kring försvarsmateriel. Förslaget ska diskuteras i slutet av månaden när medlemsländernas försvarsministrar träffas…

I fredags sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) till Europaportalen att Sverige avvaktar ett ställningstagande tills alla detaljer är kända.

– Vi anser att försvaret i första hand är en nationell angelägenhet men att man från en nationell nivå kan samverka med andra. Det kan naturligtvis finns delar som kan [vara] intressant att delta i. Men det tar vi ställning i när vi sett det konkreta innehållet, sade Peter Hultqvist. Läs artikel

Sveriges överbefälhavare (ÖB) har beslutat att det från i dag klockan 7 på morgonen ska finnas permanenta förband på Gotland. Anledningen är att den operativa förmågan måste höjas på grund av det försämrade omvärldsläget i Sveriges närområde. En försämring som enligt Försvarsmakten väntas bestå under en längre tid…

Det snabbinsatsförband, ett mekaniserat skyttekompani på 150 soldater, som just nu övar på Gotland har nu på morgonen fått order att stanna kvar på Gotland. Längre fram kommer det att avlösas av andra förband tills en ordinarie stridsgrupp är på plats första juli 2017. Läs artikel

London. Den Nato-ledda insatsen i Libyen 2011 – som även Sverige deltog i – var byggd på ”bristfällig förståelse” och ledde till en havererad libysk stat, vilket gjorde det möjligt för IS att etablera sig i landet. Det hårda omdömet ges i en ny brittisk parlamentsrapport…

Crispin Blunt, ordförande i det brittiska utrikesutskottet (Foreign Affairs Committee), har lett arbetet med den rapport som publicerades på onsdagen, och i vilken det slås fast att Nato-strategin baserades på ”felaktiga antaganden och bristfällig förståelse” av de underrättelseuppgifter som fanns. Läs artikel

Det kommer ta år att reparera de material- och utbildningsbrister som orsakades av den förra valperiodens nedskärningar i försvaret, säger försvarsminister Jussi Niinistö (sannf)…

Enligt Niinistö är det inte fråga om en nivåhöjning utan en reparation av skadorna som nedskärningarna orsakade. Dessutom konstaterar han att säkerhetsläget i Europa har försvagats snabbt efter nedskärningarna. Läs artikel

Vilka frågor är viktiga för oss medborgare att få svar på i syfte att förstå Nato? Hittar vi svaren i utredningar, såsom Sverige, Nato och säkerheten av Hans Blix med flera, eller i den nyss genomförda statliga utredningen av Krister Bringeus, eller finns de hos våra politiker?

Blix med flera har pekat på fördelar och nackdelar med ett svenskt medlemskap, men drar slutsatsen att fortsatt alliansfrihet gagnar Sverige bäst. De förklarar skillnaden mellan försvarspolitik och säkerhetspolitik. Säkerhetspolitik handlar om, förutom försvarspolitik, diplomati, bistånd, handel och samhällskontakter och personutbyte…

Den fråga som jag ser som en av de centrala, och som jag anser att vi ska ställa oss själva för att ideologiskt grunda vår ståndpunkt, rör de signaler Sverige sänder genom att ingå som Nato-medlem respektive att tydligt fortsätta att markera alliansfriheten.

Nato-medlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från anfall i Östersjöområdet, är en vanlig synpunkt. Dock torde den ryske president Vladimir Putin vara medveten om att USA skulle komma till undsättning vid ett ryskt angrepp på Sverige, oberoende av om Sverige är Nato-medlem. Läs artikel

Försvarsminister Jussi Niinistö förde fram sin hälsning vid öppnandet av den 218:e försvarskursen i Helsingfors den 12 september 2016. Minister Niinistö betonade i sin hälsning utvecklandet av armén med koncentrering på arméns operativa trupper. Enligt Niinistö utvecklas arméns kapaciteter för närvarande med flera betydande anskaffningar…

I sin hälsning tog Niinistö också upp de förluster som Finlands anslutning till Ottawakonventionen, som förbjuder infanteriminor, orsakade arméns prestationsförmåga. Enligt Niinistö har en del av de förlorade prestationsförmågorna kunnat ersättas fram till i dag: ”Ersättande lösningar har sökts och i detta har den inhemska industrin varit glädjande aktiv. Produkter som redan finns och som grundar sig på inhemska innovationer är bl.a. laddningar med riktad splitterverkan och sådana som förhindrar röjning. Det finns trots det ännu rum för nya inhemska innovationer.” Läs artikel

De sju, aktiva　 bataljoner som Sverige idag förfogar över räcker inte jämfört med Finlands värnpliktsbaserade försvar. Införandet av en modern värnplikt är en absolut nödvändighet för försvarets personalförsörjning.

Det är dags att erkänna att Sveriges avskaffande av värnplikten 2009 med blott tre rösters övervikt var ett stort misstag. Därför har vi – i motsats till Finland – i dag ett försvar i kris…

Det är – precis som för Finland – fullt förenligt med ett fortsatt alliansfritt Sverige. Fortsatt alliansfrihet minskar konfliktytorna och spänningarna i norra Europa medan inträde i Nato skulle öka dessa. Precis som försvars- och statsministrarna flera gånger sagt inte minst vid sina besök i vårt samarbetsland Finland. Stabila spelregler och inga tvära kast gagnar Sverige bäst. Läs artikel

…JP menar att man går med i Nato, vilket med automatik innebär att konfrontationsytorna i Östersjöregionen ökar och, enligt paragraf 5 i Nato-fördaget blir vi automatiskt en stridande part om en militär konflikt sker mellan Nato och Ryssland.

Vad som samtliga borgerliga media bortsett från är avsnitt 10, Svensk-finskt samarbete. I detta avsnitt konstateras att man från finskt håll inte sällan ger uttryck för tanken att ett svenskt-finskt försvarsförbund på sikt vore naturligt. I Finland pågår för tillfället ett arbete med författningsändringar som skulle medge ett utvidgat samarbete militärt med Sverige.

Sverige, med ett försvar med rimliga anslag, och Finland, skulle innebära en icke föraktlig militär makt i Östersjöregionen och mycket väl utgöra en balanserande faktor mellan öst och väst.

Utredningen konstaterar också just detta. Läs artikel

Kommentar: Det finska samarbetsavtalet liknar det svenska. Det fördjupade svensk-amerikanska samarbetet gavs i maj 2016 en formell inramning genom en gemensam avsiktsförklaring (Statement of Intent). I sak spänner den över fem nyckelområden: – interoperabilitet, – övnings- och träningsverksamhet, – försvarsmaterielsamarbete, – forskning och utveckling, – multinationella operationer. Samarbetet ska underbyggas av en fördjupad säkerhetspolitisk dialog. Utgivarna

Det planerade Avtalet om försvarssamarbete mellan Finland och USA handlar enligt försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml) om tre saker. Den första är att det då finns svart på vitt om försvarssamarbetet innan presidentvalet i USA hålls. Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) säger att avtalet gäller bland annat samarbete kring en försvarspolitisk dialog, informationsutbyte, materiellt samarbete, övningar och utbildning.

– Den andra saken är att vi inte vill att det ska uppstå en uppfattning om att Finland är mera motvilligt till ett transatlantiskt samarbete än Sverige. En sådan signal vill vi inte ge, säger Ilkka Kanerva. Den tredje viktiga saken är enligt Kanerva att Finland helt enkelt drar nytta av samarbetet med en stor och central militärpolitisk aktör.Läs artikel