”Slaget om Sundsvall”, forvarsmakten.se

av

Medelpadsbataljonens krigsförbandsövning inleddes i torsdags i Ånge och fortsatte på fredagen i centrala Härnösand. På lördagen var det Västernorrlands största stad Sundsvall som skulle försvaras. Under dagen var det också stort fokus på att informera Sundsvallsborna om Försvarsmakten och hur man gör för att bli till exempel hemvärnssoldat.
– Det har varit mycket folk här på Stora torget hela dagen, det är många som har visat intresse för ett engagemang i Hemvärnet, berättar Pontus Löfgren, yrkesinformatör vid Västernorrlandsgruppen.

Själva övningen hade samma syfte som på fredagen i Härnösand, att soldater och officerare ska få möjligheten att öva i den miljö de har till uppgift att försvara i ett skarpt läge. Löjtnant Michael Berggren är ställföreträdande kompanichef på 161:a insatskompaniet och han tycker övningen är väldigt bra. Läs artikel

Luftvärnet övar skydd av Blekinge, blt.se

av

Sverige har ett enda luftvärnsregemente. Val måste göras vid ett fientligt anfall: Vilka mål är viktigast att beskydda? Rutiner övas upp tillsammans med flygvapnet i Blekinge…

Flygvapnet övar annars ofta för sig, luftvärnet för sig. Men årets Flygvapenövning är inriktad på att öva försvar vid ett anfall mot Sverige och mot Blekinge.

Rutiner behöver övas upp på nytt mellan flygflottilj och luftvärnsregemente. I övningen ingår också flygflottiljens eget skydd av basen tillsammans med hemvärnet. Ett alltmer spänt läge vid Östersjön har lett till en ominriktning i övningsverksamheten. Även om försvaret ska kunna användas för internationella insatser också, kommer fler övningar framöver att handla om försvar av Sverige.

– Vi behöver ett större luftvärn. Det ger viktigt skydd av flygbas och befolkning, säger Lars Bergström…

Luftvärnsbataljonerna kan till exempel delas upp för att täcka fler mål.

– Men det är ingen hemlighet att vi skulle behöva fler bataljoner, säger Lars Lindén.Läs artikel

Vem är intresserad av förutsägbarhet?

av

Innehållet i den beramade Bringéuska utredningen har läckt, efter föredragningar som utredningsmannen har gjort på försvars- respektive utrikesdepartementet, och anhängarna av svenskt Nato-medlemskap anser sig genast ha fått ytterligare en sträng på sin lyra.

Mikael Holmström citerar sålunda ett TT-telegram, i vilket en fördel med Nato-medlemskap, enligt ambassadören Krister Bringéus, sägs vara ”att det skulle undanröja osäkerheten kring Sveriges agerande vid en konflikt”. Men för vem är detta en fördel? Knappast för Sverige som då har bundit ris åt egen rygg. Den nuvarande ”osäkerheten” är å andra sidan till nackdel för alla som i sina strategiska bedömningar och sin krigsplanläggning måste kalkylera med att Sverige kan tänkas agera på olika sätt i ett farligt läge.

Detta röjer ett beklagligt förhållande, nämligen att många ledande medlemskapsförespråkare mindre intresserar sig för Sveriges säkerhet än för den så kallade västvärldens, där vi anses ”ideologiskt” höra hemma. Det viktigaste av allt är att Sverige står på rätt sida i en konflikt, inte att vi undgår konflikten. Vi kan nämligen inte, heter det tämligen unisont i ledarkommentarer och på nyhetsplats, undgå en väpnad konflikt, om det skulle bryta ut en sådan i vår närhet. Men detta är ju ren fatalism, som sedan översätts till aktivism.

Sajtens utgivare väntar med att yttra sig om den Bringéuska utredningen, till dess den föreligger. Att redovisningen av argument tillåts ske så oreflekterat som efter läckan, bådar emellertid inte gott för den diskussion som utredningens betänkande borde föranleda.

Kärnvapenfrågan är FN-chefens stora besvikelse, arbetarbladet.fi

av

Vid årsskiftet avgår Ban Ki-Moon efter tio år som FN:s generalsekreterare. En av hans största besvikelser är bristen på framgång i kampen för en kärnvapenfri värld.

Ban Ki-Moon har gjort sig känd som en mycket engagerad förkämpe för kärnvapennedrustning. Vid ett möte i säkerhetsrådet som hölls förra veckan påpekade han dock att ”nedrustningsfrågan kört fast på flera områden”, däribland genom Nordkoreas fortsatta kärnvapenprov och ett amerikanskt förslag på att modernisera landets nukleära arsenal för mångmiljardbelopp.

-Utvecklingen mot ett avskaffande av kärnvapnen har hamnat i en besvärlig låsning, med en återkomst för några av de dåliga argument som användes för att rättfärdiga kärnvapnen under kalla kriget, sade FN-chefen.Läs artikel

Därför behöver vi återinföra värnplikten, Gunnar Åselius, Expressen

av

Det är tur att politikerna som skickade ut tvångsinkallade värnpliktiga för att besegra nazismen under andra världskriget inte resonerade på samma sätt som Joar Forssell och Mårten Roslund, skriver professorn Gunnar Åselius.

Joar Forssell (Luf) och Mårten Roslund (Grön Ungdom) avvisar det förslag om en aktivering av värnplikten som utredningen om försvarets personalförsörjning väntas lägga fram (Expressen 1/9). Som de helt riktigt påpekar innebär värnplikt ett långtgående övergrepp på individens självbestämmande. Men det gör också andra skyldigheter man har som samhällsmedborgare, som att betala skatt och att lyda lagarna…

För svenska 1800-talsliberaler som Hans Forssell och S A Hedlund var detta en självklarhet. Svårförståeligt är också Forssells och Roslunds påstående att en myndighet som ska skydda människors frihet när den är som mest hotad, inte kan bygga på tvångsarbete.  

Det är tur att politikerna i de allierade länderna som skickade ut tvångsinkallade värnpliktiga för att besegra nazismen under andra världskriget inte resonerade på samma sätt. Läs artikel

Wallström: Nej till Natomedlemskap, hd.se

av

Natoutredningens slutsatser om ett svenskt Natomedlemskap tolkas olika av partierna. Utrikesminister Margot Wallström (S) betonar att alliansfriheten ligger fast.

Från borgerligt håll anser man att utredningen stödjer argumenten för ett svenskt Natomedlemskap.
Utrikesminister Margot Wallström (S) uppger att hon inte kan kommentera innehållet i utredningen förrän den presenteras officiellt.
I ett skriftligt uttalande konstaterar hon däremot att ”svensk säkerhetspolitisk linje är välkänd och ligger fast. Säkerhetspolitiken bör vara långsiktig, stabil och värnad från tvära kast”. Läs artikel

Allmän värnplikt – ett moraliskt imperativ

av

Regeringens utredare Annika Nordgren Christensen lättade i veckan på förlåten och avslöjade innehållet i de förslag hon kommer att framlägga senare i september.

I enlighet med regeringens direktiv handlar det inte om ett återinförande av allmän värnplikt utan om en komplettering av yrkesförsvaret med ett mindre antal pliktuttagna. Endast några tusen ur varje årskull på 100 000 unga kvinnor och män att tas ut för plikttjänstgöring. Mönstringen kan komma att omfatta cirka 10 000 personer årligen, det slutliga urvalet endast 3 000 som får genomgå militär grundutbildning.

Läs mer

Officersförbundet: ”Kan bli skakigt”, svd.se

av

Värnplikten återinförs 2019, med militär grundutbildning för både kvinnor och män inom ramen för lagen om totalförsvarsplikt. Det blir förslaget från utredningen om den framtida personalförsörjningen i Försvarsmakten, erfar SvD. Om förslagen genomförs är alltså värnplikten tillbaka i Sverige om bara några år.

Men Officersförbundet ser med oro på de nya förändringarna.

– När man byggde en ny organisation 2013 ville man få ut så många som möjligt till insatsförbanden. Samtidigt plockade man bort ett antal lärarplatser. Nu har man minskat på staber, skolcentra och administration så mycket som möjligt, säger Daniel Skoglund på Officersförbundet till SvD. Läs  artikel

Värnplikt med myrsteg, Hans Stigson , ledare i nt.se

av

…Enligt planerna kommer det i praktiken att handla om drygt 3 000 soldater, som ska komplettera det redan existerande yrkesförsvaret. Vad det i realiteten handlar om är att till minsta möjliga kostnad lösa dagens personalbrist. Allt för få vill bli yrkessoldater, delvis på grund av allt för låga löner. Vilket i sin tur delvis beror på den ovan nämnda underrustningen. Våra politiker vill inte betala vad ett bra försvar kostar. De problemen kommer att bestå, oavsett värnplikt eller inte.

Det är också en anledning till att exempelvis Officersförbundet oroas för möjligheterna att grundutbilda blott några tusen soldater årligen. Det gamla invasionsförsvaret med sina utbildningsresurser har skrotats. Samtidigt behöver Sverige ett välrustat, i stor utsträckning högteknologiskt försvar. Utan att regering och riksdag skjuter till mer pengar. Ekvationen är omöjlig.Läs  artikel

Alliansen hoppas på ny Natodebatt, Aftonbladet

av

Sverige behöver Nato, säger Moderatledaren Anna Kinberg Batra om den kommande Natorapporten. Allan Widman (L) tolkar utredarens slutsatser som att Sverige bör gå med i försvarsalliansen.

– Han konstaterar tydligt att ett inträde i Nato inte bara skulle stärka stabilitet och säkerhet i hela regionen utan också ge Sverige nödvändiga försvarsgarantier, säger Widman sedan TT publicerat utredaren Krister Bringéus slutsatser.

Det var Alliansen som i förhandlingarna om försvarsuppgörelsen förra året krävde en Natoutredning.

– Ett Natomedlemskap är nödvändigt, men inte tillräckligt. Som Bringeus påpekar måste vi även stärka vårt eget försvar. Slutsatsen är att förra årets försvarsbeslut redan är överspelat. Mer pengar måste tillföras nu och en ansökan om medlemskap i Nato förberedas, säger Allan Widman, som är ordförande för riksdagens försvarsutskott. Läs artikel

Natomedlemskap avskräcker Ryssland, hd.se

av

Västs förmåga att avskräcka Ryssland från en konflikt i Östersjön ökar sannolikt om Sverige går med i Nato. Men ett Natomedlemskap kan leda till upprustning i regionen och löser inte det svenska försvarets brister.

Den mest påtagliga militära effekten anses bli att osäkerheten undanröjs kring hur Sverige kommer att agera tillsammans med främst Natoländer vid en konflikt i Östersjön. ”Den gemensamma konfliktavhållande förmågan skulle, av allt att döma, därigenom öka”, står det i utredningen.
Men hur mycket är svårt att bedöma, konstaterar Bringéus. Han påpekar att man också måste ta hänsyn till hur långt Sveriges nuvarande samarbete med Nato och med alliansfria Finland kan utvecklas. Även ett fördjupat försvarspolitiskt samarbete med Finland anses kunna ge ”en stärkt regional konfliktavhållande förmåga”.
Att Ryssland skulle vilja angripa enbart Sverige anses som i praktiken uteslutet. Det mest tänkbara scenariot, vilken även det anses osannolikt, är att Sverige blir indraget i en militär konflikt genom ett ryskt angrepp på Natoländerna Estland, Lettland och Litauen.  Läs artikel

Svar från försvarsminister Peter Hultqvist och miljöminister Karolina Skog på frågor om krisbredskap. artilleri till armén och marinens övningsförmåga, riksdagen.se

av

Svar på interpellation 2015/16:759 om åtgärder för fullgod krisberedskap

Anf.  32  Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att Försvarsmaktens beredskap vid insatser till stöd för samhället och vid skydd mot olyckor ska vara fullgod. Stödet till samhället är en viktig uppgift för Försvarsmakten, och myndigheten har genomfört ett omfattande stöd under de senaste åren. Försvarsmakten ska med myndighetens befintliga förmåga och resurser kunna lämna stöd till civil verksamhet. I händelse av räddningstjänstsituationer och terrorismbekämpning finns särskild lagstiftning…

Svar på interpellation 2015/16:761 om ökat understöd till arméstridskrafterna

Anf.  39  Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att stärka försvarets tillgång till långskjutande artilleri. I juni 2015 fattade riksdagen beslut om den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016–2020. Regeringen fortsätter nu genomförandet av politiken i enlighet med beslutet. När det gäller Archerprojektet har regeringen i samband med propositionen Vårändringsbudget för 2015 redovisat att Norge avser att avbryta samarbetet med Sverige rörande Archer…

Svar på interpellation 2015/16:746 om decimering av marinens övningsförmåga

Anf.  90  Miljöminister KAROLINA SKOG (MP): Fru talman! Mikael Oscarsson har frågat försvarsminister Peter Hultqvist vilken bedömning han och regeringen gör i ärende M2013/00540/Me om vindkraft i Hanöbukten, som till synes går stick i stäv med den nyligen antagna försvarspolitiska inriktningspropositionen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan. Ärendet som frågan gäller avser en ansökan från bolaget Blekinge Offshore AB om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva en gruppstation för vindkraft i Hanöbukten.

Läs hela protokollet