I artikeln från 2009 analyserar generallöjtnant Carl Björeman omställningen av det norska försvaret från ett territorialförsvar till  insatsförsvar anpassat för Natos behov. I artikeln görs också jämförelsen med liknande utveckling av det svenska försvaret.

Carl Björeman:

Den norska arméns ominriktning skildras i en bok med titeln Hæren i omveltning 1990 – 2005.1 Den är skriven av den norske generalen Gullow Gjeseth, f 1937. Denne har innehaft en rad befattningar där han haft goda möjligheter att nära följa utvecklingen inom det norska försvaret, t ex Landkommendör i Södra Norge 1990-94, rektor för Försvarets högskola 1994-97 och redaktör för Norsk Militaert Tidskrift 1996-2007. Gjeseth kallades 1994 till ledamot i Kungl Krigsvetenskapsakademien i Stockholm.

Den period (1990-2005) som Gjeseth skildrar betecknas som den mest omvälvande, på kort tid, för den norska hären sedan den grundades år 1628. Under den period som skildras övergav Norge existensförsvaret. Hären blev i stället ett redskap för löpande nationell och internationell politik. Läs artikel

Rysslands militära beredskapskontroll som inleddes på torsdagen utan förvarning är en kraftsamling inte bara riktad mot Nato:

– Glöm inte bort att det är parlamentsval i september. Putin vill påminna folket om internationella hot, säger Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Ryssland inledde tidigt på torsdagsmorgonen en storskalig militär beredskapskontroll.

Geografiskt innebär det skarpare läget, annonserat av försvarsminister Sergej Sjojgu, att områden som gränsar till Ukraina, ett annat territorium som sträcker sig från Uralbergen till centrala Sibirien samt ett område mot baltiska Natomedlemmarna Estland, Lettland och Litauen är utvalda…

En tweet från Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet som skickades ut samtidigt som torsdagens beredskapskontroll startade, var formulerad som att Natos ”kränkningar” av just Sveriges luftrum har blivit rutinmässiga och att de förgiftar atmosfären i norra Europa. Läs artikel

– Jag ser med en viss oro på det här projektet. Därför måste vi i europeisk kontext – det är EU som är forumet nu – diskutera igenom säkerhetsfrågor, energisäkerhetsfrågor, miljöfrågor, Ukrainas situation och så vidare, så att det blir rättsligt politiskt tryggt för EU, men också för våra omgivande stater, säger Stefan Löfven till DN. Läs artikel

Det kraftigt förhöjda ryska intresset för Sverige med militära övningar riktade mot såväl Gotland som Sydsverige och Stockholmsområdet kräver omtänkande på finansdepartementet.

Den avlövning och nedmontering som regering efter regering gjort av svenskt försvar måste, med den nya hotbild som vuxit fram i Östersjöområdet, snabbt bytas mot en omfattande och modern upprustning…

Målet för den svenska säkerhetspolitiken om militär alliansfrihet ligger fast. Att uppehålla det kräver satsningar, satsningar som märks och gör avtryck. Läs artikel

Falu FN-förening menar tvärtom att läget kräver mer kontakt mellan våra länder. Sveriges och FN:s grundlinje är att satsa på dialog och ömsesidig säkerhet. Våra regeringar måste ta upp samtalen igen med respekt för motparten. Vad har Sverige att vinna på att avvisa inbjudan från Ryssland?

Vi är alliansfria och behöver inte fråga någon om lov. Sverige har en lång tradition som internationell fredsfrämjare och FN-stödjare. Nu sitter vi dessutom i Säkerhetsrådet. Det här är ett alldeles utmärkt tillfälle att damma av den traditionen och att klargöra vår alliansfrihet och vår självständighet gentemot Nato.Läs  artikel

Det småländska kommunalrådet menar att Sverige på det nationella planet är alldeles, alldeles för trögfotade när det gäller att uppdatera landets försvar så att det står i relation till aktuell hotbild…
Hur reagerar dina partikamrater på dina resonemang?
– De undrar vad jag håller på med. Jag bemöts som om jag företräder ett särintresse. Men att försvara vårt land, vår demokrati, vår öppenhet och vår frihet är en av vår nations viktigaste uppgifter och kan aldrig vara ett särintresse, menar jag.Magnus Gunnarsson var kapten på pansarregementet i Skövde från 1986 till 1995. Det var där han fick klart för sig vilka strategier främmande makt använder sig av vid krigsförberedelser.
– Jag har inga kopplingar till försvaret sedan 20 år tillbaka. Och jag är ingen Nato-förespråkare. Säga vad man vill om vår neutralitet, men trots att Sverige agerat fegt och förkastligt vid vissa tillfällen, har ändå neutraliteten gett Sverige en särställning som fristående land och även en fri röst internationellt, säger Magnus Gunnarsson.
– Vad jag är ute efter är en insikt om Rysslands aggressiva expansionspolitik och vad som kan hända i Östersjön på grund av ryska gasledningar och Natos närvaro i Baltikum.
– Om Ryssland intar Gotland, då är vi i krig, konstaterar Magnus Gunnarsson, som vill stärka försvaret och införa värnplikten igen. Läs artikel

Ryssland inledde på torsdagsmorgonen överraskande flera stora militärövningar vid gränserna till Ukraina och Baltikum. Landets trupper är i full stridsberedskap, säger försvarsministern Sergej Sjojgu.

President Vladimir Putin har beordrat övningarna, som ska pågå till slutet av månaden, säger Sjojgu, men avslöjar inte hur många soldater som deltar i övningarna. Det är de södra militärdistriktens trupper som har försatts i omedelbar stridsberedskap så att deras handlingskraft kan granskas. Dessutom har flera andra militärenheter från de västra och centrala militärdistrikten varit i stridsberedskap sedan klockan 7 i morse. Också delar av den norra flottan, luftvapnet, rymdtrupper och fallskärmsjägare deltar i övningarna.

I praktiken innebär det att beredskapen ökar på ett område som omfattar en stor del av Ryssland vid gränserna till Finland och Baltikum ända till gränserna till Ukraina, de Sydkaukasiaska länderna och Kazakstan. Läs artikel

…Ett gammalt gott exempel på en nära och välfungerande europeisk värdegemenskap oberoende av EU är Norden. De nordiska staternas grundläggande lösningar när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken skiljer sig från varandra, men det har inte hindrat oss från en unik samlevnad. Det exempel som står oss närmast är naturligtvis det speciella förhållandet mellan Finland och Sverige, där länderna också på ett ganska unikt sätt kompletterar varandras resurser…

Ryssland är alltid ett centralt område och en viktig granne för Finland. Vi varken vill eller kan vända ryggen åt Ryssland. Samtidigt måste vi förhålla oss ärliga till fakta: Genom den illegala annekteringen av Krim och sin verksamhet i Ukraina har Ryssland brutit mot de grundläggande principerna i det europeiska säkerhetssystemet.

Det är i allas intresse att Europa reagerar beslutsamt. Den gemensamma sanktionspolitiken måste hålla. Men här gäller också de bibliska visdomsorden: hata synden, inte syndaren. Det är på Rysslands eget ansvar att genom sina handlingar återupprätta den normala agendan i relationen mellan EU och Ryssland. Det finns fortfarande inga alternativ till Minskavtalet…

När det gäller Finlands ansökan om Natomedlemskap är situationen oförändrad – vi ska inte ansöka om medlemskap nu, men möjligheten finns. Det som är avgörande för vår bedömning är hur säkerhetssituationen utvecklas i Europa. Jag ska vara så tydlig som möjligt: fastän vi inte nu ansöker om medlemskap i Nato är det bra för Finlands säkerhet att hålla dörren öppen.Läs talet

Den amerikanska vice presidenten berömmer Sverige för gott ledarskap i den internationella flyktingdebatten under sitt besök i Stockholm. Den amerikanska vice presidenten Joe Biden besöker Stockholm som en sista etapp i Europa, efter flera officiella besök i Turkiet och de baltiska länderna.

En orsak till att han har valt att besöka Sverige är det kommande toppmöte om flyktingkrisen i New York i september, som USA och Sverige står värdar för tillsammans…

Efter att ha öst beröm över Sverige för att hålla fanan högt då det gäller både jämställdhet och mänskliga rättigheter, varnade Biden för att Europa kan bli alltför beroende av rysk energiförsörjning. Det här temat var också föremål för diskussion mellan Biden och Löfven. Det handlar i praktiken om hur EU ska ställa sig till bygget av gasledningen Nord Stream 2.

Det är ett jättelikt gasledningsprojekt som Ryssland planerar att bygga intill Nord Stream 1, som löper genom hela Östersjön till Tyskland. Biden sade att man egentligen inte borde blanda sig i någon annans beslut, men tillade:

– Det är en dålig ”deal” för Europa.

Biden sade att Ryssland ska ha en del av den europeiska energimarknaden, men att den ska vara ”mångsidig och konkurrenskraftig”.

Det är EU-kommissionen som ska fatta beslut om Nord Stream 2, men frågan väcker redan debatt i både Danmark och Sverige. Flera politiker och experter har oroat sig över projektet som sammanfaller med det skärpta säkerhetsläget i Östersjön. Läs artikel