Den politiska majoriteten i Sveriges riksdag verkar faktiskt ha insett behovet av en förstärkt Försvarsmakt. Förhoppningsvis även med insikten om att detta också kommer att kosta pengar. Men för att lyckas med föresatsen om en återtagen försvarsförmåga värd namnet måste den i alla avseenden mest grundläggande frågan – försvarets personalförsörjning – adresseras på ett mer genomtänkt sätt.
Helt enkelt, vilka ska göra jobbet? […]
Den återaktiverade värnplikten är i grunden bra. Ett litet land som Sverige kan inte enbart med hjälp av frivilligheten bemanna en Försvarsmakt av sådan numerär som krävs för ett effektivt nationellt försvar. Samtidigt kommer de unga kvinnor och män som nu kallas in för att genomföra värnplikten att bidra till att öka rekryteringsbasen.
Men det går inte att bortse från att värnplikten också medför många utmaningar. Under de senaste åren har det ställts höga krav på yrkesmilitären i fråga om beredskap och tillgänglighet. När nu detta ska kombineras med att man även i betydligt högre utsträckning ska ägna sig åt utbildning och uppbyggnad av en större krigsorganisation kommer den modesta bristen på 170 yrkesofficerare i ett helt annat perspektiv. Och då talar vi om en organisation som redan innan värnplikten återaktiverades har gått på knäna de senaste åren. Läs ledaren