[…] Regeringen vill införa två nya brott, utlandsspionage och obehörig befattning med hemlig uppgift inom internationellt samarbete där Sverige deltar. Utlandsspionage innebär att någon ”för att gå en främmande makt eller liknande sammanslutning tillhanda obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift” vars uppenbarande kan ”medföra allvarliga men” för Sveriges möjlighet att delta i säkerhets- och fredsbevarande internationella operationer.
Enligt förslaget ska brotten inte bara införas i brottsbalken utan även tas in i tryckfrihetsförordningens brottskatalog. Det innebär att sådana publiceringar som sker inom yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde.
Därtill föreslås att utlandsspionage ska upptas i TF 7 kap. 3 § där de brott som bryter meddelarfriheten anges. Där återfinns redan idag brottet ”grov obehörig befattning med hemlig uppgift” […]
Sannolikheten för att den som med uppsåt vill offentliggöra uppgifter för att sabotera eller störa en internationell insats skulle välja att göra det genom en publicering i grundlagsskyddade medier framstår som långsökt. För det första skulle ”gärningsmannen” exponera sig och dra till sig uppmärksamhet från Säkerhetspolisen eftersom ett utgivningsbevis kräver att ägaren anmäler en utgivare för verksamheten. Uppgifter om namn och adress registreras hos Myndigheten för press, radio och tv.
För det andra finns överhuvudtaget ingen anledning för den som vill störa eller sabotera en internationell insats att offentliggöra uppgifter om en säkerhets- eller fredbevarandeinsats. För att uppnå maximal effekt torde det vara effektivare att lämna uppgifterna till ”en främmande stat eller liknande sammanslutning” direkt för att de som för befälet över insatsen inte ska kunna vidta motåtgärder. […]
Sammanfattning
• Utlandspionage bör inte göras till ett tryck- och yttrandefrihetsbrott.
• Meddelarfriheten bör lämnas orubbad oavsett om utlandsspionage görs till ett yttrandefrihetsbrott eller inte. Läs yttrandet