Rysslands invasion av Ukraina har inneburit en grundläggande förändring i Finlands och Europas omvärld och säkerhetspolitiska miljö. Internationella överenskommelser och gemensamma
principer för Europas säkerhet hindrade inte ett krig från att bryta ut i Europa. I statsrådets redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön (2022:19) granskas förändringarna med avseende på säkerheten i vår omvärld och hur de påverkar Finland.
En anslutning till Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) är en politisk process som grundar sig på artikel 10 i Nordatlantiska fördraget. Natos medlemsstater fattar enhälligt beslut om att anta en ny medlem. Nya medlemsstater ansluter sig till Nordatlantiska fördraget med fullskaliga rättigheter och skyldigheter. Som Natomedlem förbinder sig Finland till organisationens gemensamma riktlinjer. I Nato fattas beslut med enhällighet.
Medlemskap i försvarsalliansen Nato innebär att Finland skulle vara en del av Natos gemensamma försvar och omfattas av säkerhetsgarantierna enligt artikel 5 i Nordatlantiska fördraget.
Det finska försvarets avskräckande effekt blir då betydligt större. I det fall att militära maktmedel riktas mot Finland som Natomedlem, kan Finland försvara sig med alliansens stöd enligt på förhand planerade och inövade arrangemang. Ett Natomedlemskap ger Finland möjlighet att vara med och fatta beslut om säkerhetspolitiska frågor som är centrala för Finland. Kombinationen av en stark nationell försvarsförmåga och Natomedlemskap är en trovärdig säkerhetslösning. Finlands försvarsförmåga och resiliens skulle också stärka Natos gemensamma försvar inom hela organisationens område.
Genom att ansluta sig till försvarsalliansen Nato stärker Finland sin egen säkerhet i den förändrade omvärlden. Finlands Natomedlemskap skulle stärka stabiliteten och säkerheten i Östersjöregionen och Nordeuropa. Tröskeln att använda militära maktmedel i Östersjöregionen och i Finlands närområden skulle bli högre. […]
Grundlagen begränsar inte Finlands möjligheter att alliera sig militärt. Medlemskap i Nato innebär inte att skyldigheten att försvara landet, så som den definieras i grundlagen, utvidgas att gälla det gemensamma försvaret av hela Nordatlantiska fördragets område. Finlands lagstiftning bygger huvudsakligen på tanken om ett nationellt försvar, men lagstiftningen har under den senaste tiden utvecklats så att den stöder givande och mottagande av bistånd och annat internationellt samarbete. Detta innebär att Finlands lagstiftning är förenlig med Nato-skyldigheterna, men vid behov är det också möjligt att göra mindre ändringar i lagstiftningen efter att anslutningen trätt i kraft. […]
En anslutning skulle inte påverka Ålands ställning, som grundar sig på internationella avtal, och Ålands ställning är inte heller ett hinder för medlemskap. Demilitariseringen respekteras och Finland är berett att nförsvara Ålands neutralitet med nödvändiga åtgärder. Nordatlantiska fördraget och avtalen om Ålands ställning står således inte i konflikt med varandra. Läs ansökan