Statsminister Ulf Kristersson (M) pekar i sitt tal på Folk och försvars rikskonferens på att Sverige som medlem blir ett viktigt bidrag till Natos kollektiva försvar.
För ett år sedan uppgav Kristersson i Sälen att Sverige är redo att ingå i Natos flygpatrullering över Baltikum, att delta i samarbetet för ett europeiskt luftförsvar och bidra med markstridsförband i försvaret av de baltiska staterna.
– I dag kan jag säga att regeringens inriktning är att Sverige ska delta med en reducerad bataljon till de kanadensisk-ledda styrkorna i Lettland, säger Kristersson i måndagens tal.
Det rör sig om mellan 500 och 1 000 soldater, enligt Kristersson. Just nu kan Sverige inte ställa en full bataljon till förfogande, men det är målet på sikt, säger han.
En fråga är om svenska värnpliktiga i framtiden kan komma att användas i skarpa insatser utomlands. Det har utretts och bereds nu i regeringskansliet. Överbefälhavare Micael Bydén säger att det kan bli så på sikt.
– Så småningom kanske. Men i dag kan vi bara ta med oss värnpliktiga på övningar utomlands, säger ÖB.
ÖB har i sina militära råd till regeringen i november föreslagit en ny inriktning för den pågående upprustningen 2025–2035. Bydén vill satsa på att färdigställa förband som snabbt kan sättas in i Natoaktiviteter när Sverige blir medlem i alliansen. Läs artikel