Svenskt Näringsliv ser med oro på förslaget om att införa detta instrument. Vi förstår den bakomliggande orsaken och behovet av att stärka EU:s möjligheter att ”försvara sig” i en värld där inte alla länder spelar efter spelreglerna. Vi är därmed inte direkt emot förslaget men ser flera frågetecken och orosmoln och skulle vilja begränsa förslaget på flera sätt. […]
Vi ser en värld där handels och säkerhetspolitik flyter samman, och ser detta huvudsakligen som en negativ utveckling. Utvecklingen innebär att företagen och deras affärer i högre grad blir spelbrickor i ett större geopolitiskt spel där olika handelsrestriktioner införs för att skada sina antagonister och där detta fördyrar, försvårar eller rent av stänger handelsmöjligheter. Det är inte protektionism i traditionell bemärkelse utan snarare att säkerhetshänsyn väger tyngre än handelsintressen.
Samtidigt har vi full förståelse för, och ger vårt helhjärtade stöd till, ekonomiska sanktioner när de införs som i rådande läge gentemot Ryssland. Detta förslag innebär dock att den typer av sanktioner kan komma att användas oftare än idag, för mindre problem än idag.
EU-kommissionen skulle troligen helst inte vilja ha ett instrument som detta, i en multilateral världsordning med ett fungerande WTO och med lägre konfrontationsnivå än idag skulle det inte behövas. Men nu är vi inte där längre och i det läget har kommissionen uppenbarligen gjort bedömningen att ett instrument av detta slag behövs. Vi gör samma grundbedömning, EU måste kunna försvara sig mot handelspolitiska aggressioner i de fall som WTO och andra internationella fora inte fungerar som avsett.
Att slå mot ett lands företag kan vara ett sätt att utöva påtryckningar. Det är därför viktigt att instrumentet även kan hantera situationer där företag straffas av en trejdelandsregim för att de följer EU:s lagstiftning. Tredje land ska inte kunna agera mot europeiska företag bara för att de exempelvis följer framtida due diligence lagstiftning. Läs remissvaret