Socialdemokratiska Kvinnoförbundet (S-kvinnor) motsätter sig flera av slutsatserna i promemorian ”Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige” (Ds 2022:7) som låg till grund för Sveriges medlemsansökan till NATO. Framför allt delar vi inte bedömningen att medlemskapet inte skulle påverka Sveriges möjligheter att främja grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive arbetet för kärnvapennedrustning. […]
Ett Natomedlemskap riskerar att leda till att nationella avvägningar om säkerhet beslutas utanför Sveriges gränser, utan insyn och transparens, vilket S-kvinnor anser skulle vara ett demokratiproblem. Om Sverige blir medlem i Nato måste det vara ett absolut krav att Sverige förblir en kärnvapenfri zon i såväl freds- som eventuell krigstid. S-kvinnor vänder sig därför särskilt mot promemorians skrivning att ”Ett medlemskap i Nato omfattar ett åtagande till organisationens kärnvapendoktrin och den
strategiska avskräckningen.”
Som eventuell Natomedlem måste Sverige även gå före övriga Natoländer och underteckna FN:s konvention om kärnvapenförbud (TPNW) som Sverige röstat för men ännu inte underteckna.
Redan idag har regeringen rätt att begära stöd i form av militära styrkor av en stat som är medlem i Europeiska unionen eller i Nato. Sverige är också bundet av en solidaritetsplikt till andra EU-stater enligt Lissabonfördraget samt EU-fördragets bestämmelse om kollektivt självförsvar i händelse av väpnat angrepp. Sverige har även undertecknat en solidaritetsförklaring med Storbritannien. […]
S-kvinnor motsätter sig flera av slutsatserna som promemorian kommer fram till. Vi anser inte att ett svenskt Natomedlemskap höjer tröskeln för militära konflikter och därmed ger en konfliktavhållande effekt i norra Europa.
Vi anser att Sveriges möjlighet att fortsätta stå upp för folkrätt, mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet riskerar att påverkas negativt, vilket redan medlemsförhandlingarna visat på. Läs remissvaret