Finlands president Sauli Niinistö har givit en stort uppslagen intervju i Dagens Nyheter (27/2) med anledning av att 75-årsminnet av finska vinterkrigets slut snart infaller och att ett svenskt statsbesök i Finland förestår. Republikens president gör i denna intervju med Mikael Holmström ett antal markeringar rörande Finlands säkerhetspolitiska läge och framtid.
Han säger att spänningen i Europa och även i Östersjöområdet har ökat under det senaste året, främst som en konsekvens av den ryska annekteringen av Krim och den följande utvecklingen i Ukraina. Den finska statsledningen markerade från början att införlivandet av Krim som det gick till var en otillåten handling från rysk sida. Finland har stött de ekonomiska bestraffningarna av Ryssland, och presidenten förklarar att de kan utvidgas om inte de inbördes striderna upphör i Ukraina – ”om separatisternas frontlinje flyttas fram en gång till”. Niinistö har haft direktkontakter med Rysslands president Vladimir Putin för att krisen i relationen mellan Ryssland och de övriga europeiska staterna inte ska förvärras.
Vidare förklarar han att Finland vid fem tillfällen har reagerat diplomatiskt mot ryska kränkningar av finskt luftrum, ”och sedan dess har de upphört”.
Så uppträder en självständig stat, medveten om att det värsta som kan hända den är om striderna eskalerar och sprider sig geografiskt. Själv säger sig den finske presidenten övertygad om att Ryssland inte vill utöka sitt territorium. Däremot har grannlandets agerande lett till insikten om att Finlands militära försvar måste tillföras ytterligare resurser.
När Niinistö får frågan om finskt Nato-medlemskap duckar han inte utan svarar med innebörden att det inte är fritt fram men att alla politiker i Finland är ”på det klara med att vi inte själva ska stänga dörren”. Efter vårens val till Finlands riksdag kan saken komma i ett annat läge, naturligtvis beroende på valutgången, men ”ett snabbt inträde är uteslutet”. Sauli Niinistö fortsätter:
”Den senaste finländska opinionsmätningen gav 26 procent för Nato och 43 procent emot. Vi behöver också två tredjedels majoritet i riksdagen. Det är fakta. Det är också så att omständigheterna just nu är sådana att många på Västs sida sagt att det kanske inte är så klokt att ansöka nu.”
Det är säkert inte särskilt vågat att anta att Väst i detta sammanhang bör utläsas Angela Merkel och den tyska förbundsregeringen. Merkel har varit mycket angelägen om att inte höja konfliktnivån i Europa ett snäpp till. En ny säkerhetspolitisk orientering i det nordliga rummet skulle kunna skjuta den ambitionen i sank. Signalen om en öppning i Nato-frågan är nog främst sänd österut och inte västerut: Putin bör inte gå längre.
Förespråkare för svensk Nato-anslutning bör ha föga att stödja sig på i Niinistö-intervjun. För Finland är goda relationer med såväl Ryssland som Tyskland en livsnödvändighet. Finland utgör en av Europas stabilaste demokratier. Men detta kan inte ensamt eller primärt bestämma dess säkerhetspolitiska val. Det samma gäller för Sverige.
Utgivarna