Sedan kalla krigets slut har antalet kärnvapen minskat stadigt. I mitten av 1980-talet fanns uppemot 70 000 stridsspetsar i världen, i dag är den totala siffran under 15 000. Det beror på att USA och Ryssland, som tillsammans står för över 90 procent av världens kärnvapeninnehav, kontinuerligt har avvecklat gamla vapen. Samtidigt pågår en modernisering av arsenalerna med en förhöjd anfallskapacitet som resultat.
– Trenden vi ser är att många stater ger kärnvapen ökad betydelse och nya, utökade roller, framför allt i USA och Ryssland, säger Shannon Kile, expert på kärnvapenutveckling vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.
Ett orosmoln är att det bilaterala avtal som reglerar de båda ländernas nedrustning, Nya Start, löper ut i februari 2021. Fördraget, som signerades 2010 av president Obama och president Medvedev, syftar till att bygga transparens, reglera inspektioner och lösa upp knutpunkter. Hittills har överläggningarna kring en förlängning definierats av kyligt dödläge, men den 22 juni kommer parterna att mötas i Wien för att diskutera avtalet. USA har dock ett krav: de vill se Kina vid förhandlingsbordet. Läs artikel