I likhet med Sverige och Finland inledde Danmark förhandlingar med USA om ett DCA-avtal. Sverige och Finland har meddelat att förhandlingarna i princip är avslutade. Innehållet i avtalen är dock inte offentliggjort. Ej heller är det närmare känt vilka de känsligaste förhandlingspunkterna i avtalen har varit. Att avtalen följer det mönster för sådana avtal som framgår av det DCA-avtal som Norge nyligen träffat med USA står dock klart. Det öppnar för användning av baser, för förläggning av militära styrkor och för lagring av militär materiel i landet.
Genomgående har varit att förhandlingarna förts i hemlighet. Risken är betydande för att de DCA-avtal, som Sverige respektive Finland är på väg att binda sig till, under de kommande riksdagsbehandlingarna framläggs på motsvarande sätt som skedde i Norge, det vill säga som om avtalen vore fait accompli, slutförhandlade efter svåra överläggningar och omöjliga att förkasta eller ändra.
I Danmark har förhandlingarna inte gått lika långt än. Något slutresultat har inte meddelats. Den danska ledamoten av Folketinget Trine Pertou Mach, Enhedslistan, har ställt ett flertal frågor till landets vice statsminister och försvarsminister Troels Lund Poulsen, Venstre. De två första frågorna har besvarats. Resterande väntar på svar. Vi redovisar frågorna nedan eftersom de har direkt bäring på de spörsmål som även opinionen i Sverige har att överväga och bilda sig en uppfattning om.
FRÅGA 100
Den första frågan gällde status på förhandlingarna om det militära samarbetet samt när ett avtal förväntas bli slutet och när det förväntas bli behandlat i Folketinget.
Svar:
Försvarsministern svarade att avsikten med avtalet är att etablera ”en juridisk ramme for stationering af amerikansk personel og materiel i Danmark …, og aftalen vil
således udgøre en videreførelse af Danmarks veletablerede militære samarbejde med USA”.
Försvarsministern noterade att flera allierade stater under de senaste åren har ingått liknande avtal med USA, bland annat Norge, Slovakien, de baltiska länderna, Bulgarien, Polen, Rumänien, Ungern och Tjeckien.
Han underströk att det från dansk sida i förhandlingarna läggs vikt vid ett långsiktigt avtal, som
”bygger på gensidig tillid og som respekterer dansk suverænitet, dansk lovgivning og Danmarks internationale forpligtelser, herunder Den Europæiske Menneskerettighedskonvention”.
Försvarsministern hävdade att det med hänsyn till förhandlingarna vid nuvarande tidpunkt inte var möjligt att ”at komme nærmere ind på indholdet eller en tidshorisont for forhandlin-
gernes afslutning”.
Avslutningsvis lämnades det beskedet att regeringen före ett avtals undertecknande kommer att ”rådføre sig med Det Udenrigspolitiske Nævn. Derudover vil regeringen indhente Folketingets samtykke efter grundlovens § 19, stk. 1, 2. pkt., forud for, at en aftale tiltrædes, idet en aftales gennemførelse må forventes at nødvendiggøre lovændringer”.
Vår kommentar:
Såvitt vi kan bedöma följer dessa allmänna ordalag mönstret för det norska samarbetsavtalet. Utan att närmare gå in på juridiken kan det nämnas att den aktuella bestämmelsen i Grundloven har följande lydelse: ”Uden Folketingets samtykke kan han (regeringen) dog ikke foretage nogen handling, der forøger eller indskrænker rigets område, eller indgå nogen forpligtelse, til hvis opfyldelse Folketingets medvirken er nødvendig, eller som i øvrigt er af større betydning.”
Det bör vidare nämnas att en kritisk punkt är, vilket värde det har, när det allmänt i avtalet talas om en överenskommelse ”som respekterar dansk suveränitet, dansk lagstiftning och Danmarks internationella förpliktelser”, om avtalet samtidigt innehåller konkreta, specifika bestämmelser i strid mot dessa allmänna principer. Det blir en fråga att särskilt uppmärksamma när det svenska avtalet offentliggörs.
Efter denna inledande fråga och detta allmänna svar följde Trine Pertou Mach upp med ett antal preciserade och relevanta frågor, som i högsta grad är relevanta även för vår del.
FRÅGA 104
Det er dokumenteret, at USA i forbindelse med den såkaldte Krig Mod Terror i kølvandet på terrorangrebene 11. september 2001 brugte amerikanske baser uden for USA til at tilbageholde og afhøre såkaldte fjendtlige kombattanter under forhold, der strider imod en række internationale konventioner – herunder FN’s torturkonvention. Vil regeringen betinge sig, at USA ikke vil kunne bruge dansk område til den type aktiviteter, når der … indgås en aftale om et forstærket militært samarbejde med USA, og hvordan vil regeringen kontrollere, at en sådan betingelse overholdes?
Svar:
Der henvises til den samtidige besvarelse af spørgsmål nr. 100 (Alm. del) fra Folketingets Forsvarsudvalg.
Vår kommentar:
Försvarsministern duckade således helt med hänvisning till de sekretessbelagda förhandlingarna.
FRÅGA 15
Det fremgår af artiklen … at Finland og Sverige har færdigforhandlet aftaler med USA om USA’s militærs brug af faciliteter i de to lande. Hvad kan ministeren oplyse om Danmarks forhandlinger med USA om en tilsvarende aftale?
Obesvarad
FRÅGA 16
Det fremgår af artiklen … at en færdigforhandlet svensk aftale med USA om USA’s militærs brug af baser i Sverige ikke indeholder nogen begrænsninger i, hvilke typer af våben, USA kan lagre i Sverige, men at Sverige har mulighed for at sige nej til amerikanske ønsker om oplagring af våben. Indeholder en evt. færdigforhandlet dansk-amerikansk aftale om brug af baser i Danmark nogen begrænsninger mht. typer af våben, der kan oplagres i Danmark, eller ønsker regeringen i en aftale at indlægge sådanne begrænsninger?
Obesvarad. Observera dock att vi inte har sett vad det faktiskt står i det svenska avtalet.
FRÅGA 17
Det fremgår af artiklen … at Norges aftale med USA om brug af baser i Norge indeholder en tidsmæssig begrænsning for USA’s personels ophold på ét år ad gangen, mens den færdigforhandlede finske aftale ikke indeholder en sådan begrænsning. Indeholder en evt. færdigforhandlet tilsvarende dansk aftale med USA nogen begrænsninger i forhold til varigheden af amerikansk personels ophold i Danmark, eller ønsker regeringen, at en fremtidig aftale skal indeholde sådanne begrænsninger?
Obesvarad. Observera dock att vi inte har sett vad som står i det finska avtalet.
FRÅGA 18
Det fremgår af artiklen …at Finland og Sverige har færdigforhandlet aftaler med USA om brug USA’s militærs brug af faciliteter i de to lande, og at der er tale om afgivelse af suverænitet. Vil ministeren redegøre for, i hvilket omfang den tilsvarende aftale, som Danmark forhandler eller har forhandlet med USA, indebærer en afgivelse af dansk suverænitet, og hvordan denne suverænitetsafgivelse er relevant i forhold til grundlovens bestemmelser om demokratiske processer, der skal godkende eller vedtage dansk suverænitetsafgivelse?
Obesvarad. En grundläggande fråga. Observera dock att vi inte har sett det finska eller svenska avtalet.
FRÅGA 19
Det fremgår af svaret på … at en aftale med USA om brug af militære faciliteter i Danmark forventes at nødvendiggøre lovændringer. Vil ministeren redegøre for, hvilke lovbestemmelser, der forventes at skulle ændres?
Obesvarad
FRÅGA 20
Vil regeringen sikre, eller har regeringen sikret, at en evt. aftale med USA om brug af militære faciliteter i Danmark ikke indebærer, at USA kan bruge disse faciliteter til at tilbageholde og afhøre såkaldte fjendtlige kombattanter under forhold, der strider imod en række internationale konventioner – herunder FN’s torturkonvention?
Obesvarad
FRÅGA 21
Har Danmark en forpligtelse til at sikre overholdelse af Den Europæiske Menneskerettighedskonvention (EMRK) på militære faciliteter i Danmark, der i forbindelse med en aftale stilles til rådighed for USA, og hvordan vil regeringen sikre en effektiv kontrol med håndhævelsen af EMRK, hvis det – på linje med den norske aftale med USA, der trådte i kraft i sommeren 2022 – indgår i aftalen, at der vil være bygninger og områder i værtslandet, hvortil alene USA’s personel har adgang?
FRÅGA 22
Vil ministeren redegøre for, om det er danske eller amerikanske myndigheder, der har jurisdiktionen, hvis amerikansk personel begår ulovligheder i Danmark henholdsvis inden for og uden for de militære faciliteter, som Danmark vil stille til rådighed for USA?
Obesvarad
Så långt dessa pedagogiska frågor från den danska ledamoten av Foketinget, vilka klokt nog framställts innan förhandlingarna avslutats.
Vi får återkomma till dessa frågeställningar så snart det svenska eller för den delen det finska DCA-avtalet offentliggjorts.
Det är oroväckande att knappt någon debatt alls förs i Sverige om dessa för svensk suveränitet och svenskt självbestämmande så helt centrala frågor. De bindningar som ligger i farans riktning kommer strategiskt att inverka på vår handlingsfrihet och vårt manöverutrymme under en synnerligen lång period (det norska avtalet gäller under 10 år). Det är hög tid att en medborgerlig opinion sätter sig in i och prövar det strategival vi står inför.
Läs mer:
Finland:
USA kan dra med Finland vid konflikt med Ryssland i Arktis
Försvarssamarbetsavtal mellan USA och Sverige får inte inskränka vår självbestämmanderätt
Sverige
Strategiskt vägval: amerikanska baser på svenskt territorium?
Att bevara självbestämmanderätten när Sverige ska ta steget från en avsiktsförklaring om värdlandsstöd till ett bindande ”Defence Coperation Agreement” med USA som strategisk bundsförvant
Norge
Strategiskt vägval: amerikanska baser på svenskt territorium?