[…] Säkerhetsläget i Finlands och Europas närområden är instabilt och svårt att förutse. Stormakternas ökade inbördes konkurrens och deras allt mindre engagemang för det regelbaserade internationella systemet och för folkrätten har ökat de internationella spänningarna.
Spänningarna ökar också i Finlands närområden, vilket bland annat är en följd av att fördragssystemet för vapenkontroll har försvagats, påverkansmetoderna utvecklats och blivit mångsidigare samt cybermiljön fått större betydelse. Finlands säkerhetsomgivning har blivit mer instabil och den förändringen bedöms bli långvarig.
Ur stormaktsperspektiv ligger Finland i ett strategiskt viktigt område där förändringar i det internationella säkerhetsläget direkt återspeglas. Säkerheten i Nordeuropa är i allt högre grad en helhet där förändringar i säkerhetsläget i Östersjöområdet, Finlands arktiska närområden och Nordatlanten är nära sammankopplade. Utvecklingen är fortsatt instabil också i det europeiska grannskapet. […]
Mellan Finland och Sverige har det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet samt försvarssamarbetet fördjupats utan på förhand ställda restriktioner. Med Sverige bedriver vi ett intensivt och omfattande samarbete som täcker alla delområden i samhället, och Sverige har alltså en stark ställning som Finlands närmaste bilaterala partner. Gemensamt för länderna är också att ingendera hör till någon militär allians. […]
Finland hör inte till någon militär allians och upprätthåller en stark och trovärdig nationell försvarsförmåga. Genom att upprätthålla försvarsförmågan förebyggs användning av militära maktmedel mot Finland, uppvisas beredskap att svara på användning av, eller hot om, militära maktmedel samt förmåga att avvärja angrepp mot vårt land. Finland deltar i sådant internationellt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete som stärker den egna försvarsförmågan. Detta samarbete har under senare år blivit allt mera omfattande och allt djupare. […]
Finland utövar aktiv stabiliseringspolitik för att förebygga militära hot och minska spänningarna. Finland iakttar de gemensamt överenskomna principerna för säkerheten i Europa som bygger på FN:s mål. Om Finland utsätts för ett väpnat angrepp, försvarar sig Finland i enlighet med FN:s stadga. Finland tillåter inte att dess territorium utnyttjas i fientligt syfte mot andra stater. Ett intensivt internationellt försvarssamarbete samt möjligheten att lämna och ta emot internationellt bistånd är även fortsättningsvis en viktig del av Finlands försvarsförmåga. […]
Nato är en central aktör i att främja den transatlantiska och europeiska säkerheten och stabiliteten. Finland utvecklar partnerskapssamarbetet med Nato utifrån sina egna utgångspunkter. […]
För att stärka sin egen försvarsförmåga använder Finland effektivt de partnerskapsinstrument och samarbetsprogram som Nato erbjuder och bedriver ett omfattande, pragmatiskt och ömsesidigt nyttigt partnerskapssamarbete med Nato. Det är viktigt att vid behov kunna samarbeta flexibelt med beaktande av partnerlandets kompetens, behov och målsättningar. Det är viktigt för Finland att kunna sammanträda och samarbeta till exempel i den så kallade 30+2-sammansättningen Finland, Sverige och Nato-länderna. […]
Finland upprätthåller fungerande och nära relationer med Ryssland inom områden som är centrala för Finland och för Europeiska unionen. Finland samarbetar och för dialog med Ryssland om bilaterala frågor, det internationella läget och säkerheten, globala utmaningar såsom klimat- och miljöfrågor och frågor kring Östersjön och den arktiska regionen samt främjar de ekonomiska relationerna mellan länderna. Det är viktigt för Finland att Ryssland är stabilt och att de mänskliga rättigheterna tillgodoses, och dialogen i människorättsfrågor fortgår. Direkta medborgarkontakter är en viktig del av relationerna mellan Finland och Ryssland. Detta får stöd av ett fungerande samarbete bland annat inom trafik, turism och kultur. Läs rapporten