[…] Arbete med integrering i Nato måste intensifieras
Den 16 maj 2022 fattade regeringen beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. MSB konstaterar att ett svenskt Nato-medlemskap innebär stora förändringar för det civila försvarets fortsatta utveckling och underliggande planeringsåtgärder. Även om denna redovisning i huvudsak omfattar år 2024 och framåt vill MSB betona att anpassningen till följd av ett medlemskap i Nato måste påbörjas snarast. Natos resiliensarbete och dess sju krav på förmåga18 för att stärka civil motståndskraft (NATO Baseline Requirements for National Resilience) är redan idag en central utgångspunkt i den svenska civila beredskapsplaneringen. Därmed utgör de ett viktigt ingångsvärde i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet tillsammans med de sju sektorer19 som pekas ut inom ramen för EU:s s.k. NIS[1]direktiv20 om åtgärder för att skapa och bibehålla en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela EU. Vid ett Nato-medlemskap skärps dock uppföljningen av Sveriges efterlevnad av kraven på förmåga, varför dessa sömlöst måste omhändertas i den nya beredskapsstrukturen och i den process för civil beredskapsplanering som är under utveckling. […]
Värdlandsstöd måste omhändertas samlat
Sveriges samarbetsavtal med Nato om värdlandsstöd från 2014 innebär att ansvariga aktörer ska planera för att både ta emot och ge omfattande militärt och civilt stöd. Det kan handla om civilt stöd vid mottagande av militär trupp med tillhörande tung utrustning och fordon, men också om civilt stöd, exempelvis försörjning av kritiska insatsvaror, materiel, lagerhållning och insatspersonal. Vid ett svenskt medlemskap behöver ansvariga myndigheter vidta ytterligare anpassningar till Natos krav för värdlandsstöd. Förmågan till värdlandsstöd övas kontinuerligt och det kommer finnas förväntningar att Sverige deltar med både militära och civila resurser samt att övningar genomförs i Sverige. Samtidigt kommer militärt och civilt stöd från EU samt bilateralt dito till Sverige under höjd beredskap och krig vara fortsatt aktuellt. MSB bedömer därför att värdlandsstödsfrågan fortsatt måste omhändertas samlat med MSB som nationell samordnande myndighet, i samverkan med civilområdesansvariga länsstyrelser, Försvarsmakten och berörda beredskaps[1]myndigheter. […]
Deltagande i Natos planeringsprocesser
Vid ett medlemskap deltar Sverige fullt ut i Natos försvarsplaneringsprocess (NATO Defence Planning Process) inklusive den civila resiliensplaneringen (Resilience Planning and Review Cycle). Skarpa målsättningar på militär sida omfattar därmed även civila dimensioner som behöver omhändertas av ansvariga aktörer inom beredskapssystemet. Samtidigt stärks uppföljningen och dialogen med Nato även på civil sida, med utveckling av civila resiliensmål utifrån gemensamma riktlinjer och förmågekriterier. Dessa omfattar en bredd av sektorer såsom energi, transporter, hälso- och sjukvård, elektroniska kommunikationer och räddningstjänst. Läs rapporten