Kärnvapnen har återvänt till världspolitikens centrum, konstateras det i en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet. Skramlet med kärnvapen har fått större betydelse på grund av den skärpta maktkampen mellan stormakterna, regionala spänningar och den tekniska utvecklingen. Det är emellertid inte fråga om en återgång till motsättningen mellan Förenta staterna och Ryssland, som under kalla kriget.
Dagens kärnvapenpolitiska värld är mer multipolär än förr. I studien granskas kärnvapnens avskräckande betydelse med tanke på Europas säkerhet. De viktigaste kärnvapenmakterna i vår del av världen – Förenta staterna, Ryssland, Storbritannien och Frankrike – håller fast vid sina kärnvapen och moderniserar sin strategiska kapacitet. Kärnvapnens avskräckande effekt har också förblivit en hörnsten i Natos militära kollektiva försvar. […]
Nordeuropas säkerhet påverkas av den tilltagande maktkampen mellan stormakterna och av hotet från kärnvapen som vi har här igen. Regionen har två strategiska brännpunkter. Nordkalotten är viktig både för Nato och för Ryssland. När Nato blickar mot Nordatlanten är Ryssland särskilt inriktat på Kolahalvön, där en stor del av landets kärnvapenarsenal är placerad. Östersjöns västliga försvarssystem utgörs å sin sida både av Natos kollektiva försvar och av nationella försvarslösningar i regionens länder. Finland och Sverige är allt kraftigare engagerade i Östersjöregionens västliga försvarssystem. Läs artikel
Rapporten kan laddas ned här.