Även om Finland formellt fortfarande är alliansfritt har vi i alla fall ett samboförhållande med Nato.
Frågan om ett finländskt Natomedlemskap väntas bli en central fråga i debatten inför presidentvalet. Bara en av kandidaterna, SFP:s Nils Torvalds, har uttalat ett klart stöd för att Finland ska gå med i försvarspakten.
Torvalds kan i alla fall inte anklagas för populism. En färsk opinionsundersökning som Helsingin Sanomat låtit (30/11) utföra visar att bara 22 procent av finländarna säger ja till ett medlemskap. 62 procent säger nej och 17 procent har ingen åsikt.
Motståndet är stabilt och har hållit sig kring 60 procent sedan 2014 medan andelen anhängare minskat stadigt från samma år då de utgjorde 30 procent av de tillfrågade.
Året innan, 2013, var andelen motståndare störst, 70 procent. Det ljumma intresset för Nato korrelerar sannolikt med vad finländare oroar sig för. På listan överorosmoment kommer säkerhetsläget i Östersjöområdet – som ju har en direkt koppling till frågan om hur vårt försvar ska organiseras – först på tolfte plats. 64 procent av de tillfrågade uppger att den frågan oroar dem mest.
2014, då stödet för Nato var som högst, hade Ryssland annekterat Krim några månader innan enkäten gjordes. I dag verkar Ukrainakrisen och Krim ha fallit i glömska…
Samtidigt stöder över 80 procent av de tillfrågade allmän värnplikt enligt nuvarande modell, och 70 procent anser att Finlan är värt att försvaras också om utgången skulle verka oviss. Läs ledaren