Lars Thulin vill ha ett svar från Natomotståndare om vilket alternativ man har till ett medlemskap. Alternativet är det vi byggt den svenska säkerhetspolitiken på under decennier, nämligen alliansfrihet och ett starkt territorialförsvar.
I dag står vi praktiskt taget utan ett försvar för det egna territoriet. Försvarssatsningarna har ensidigt varit på flyg och i viss mån örlogsfartyg, men framför allt ubåtar.
Det är ett insatsförsvar för operationer utanför landets gränser. Armén har rustats ned under en följd av år och det som skulle vara ett territorialförsvar består av två motoriserade brigader. Med Natomedlemskapet ställs långtgående krav på att Sverige ska fortsätta bygga upp styrkor för insatser utomlands.
Överbefälhavarens brev till regeringen i november pekar ut riktningen. De planerade ytterligare två brigaderna skjuts på framtiden och de brigader vi har ska öronmärkas för Nato i Baltikum eller norra Finland. Det som finns av eget territorialförsvar är egentligen hemvärn och några bataljoner. De senare ska dock i första hand användas för skydda Natostyrkors transport över vårt territorium.
Natomedlemskapet ger oss inga försvarsgarantier. Det är upp till varje medlemsland att själv avgöra vilket stöd man vill ge. I det nyligen publicerade försvarssamarbetsavtalet (DCA) med USA finns inte heller några åtaganden från USA:s sida att ge Sverige militärt stöd. Läs artikel