Enligt ett förslag framtaget inom Regeringskansliet bör det i offentlighets- och sekretesslagen införas en bestämmelse som anpassar sekretessen till Nato-standard. Utgångspunkten är ”att allmänhetens intresse av insyn får anses vara av mer underordnad betydelse när det gäller information som Sverige delar och tar del av inom ramen för Natosamarbetet”.
Men det finns ett problem: Handlingar som delas mellan Natoländernas myndigheter kan enligt utredningen ”innehålla uppgifter som enligt svenskt synsätt normalt betraktas som harmlösa och därmed inte omfattas av någon sekretessgrund i OSL.”
Inom Nato finns tre typer av handlingar: säkerhetsklassade, icke klassificerade respektive publika. Merparten av handlingarna som cirkulerar inom Nato och mellan medlemsländerna är ”UNCLASSIFIED”. Dessa får spridas mellan myndigheter men inte lämnas ut till allmänheten och för säkerhetsskull poängteras att de inte får publiceras på internet. De kan därtill förses med administrativa markeringar som ytterligare begränsar hur handlingarna eller uppgifter ur dom får spridas.
Enligt Natos regelverk bestämmer avsändaren, ”informationsägaren”, hur en handling ska hanteras. På varje handling ska anges vem som är ”ursprungsinnehavaren”, som också bestämmer klassificering eller märkning. Enligt utredningen är det ett uttryck för ”en vetorätt för ursprungsinnehavaren (originator control), vilket innebär att den som har upprättat en handling, ursprungsinnehavaren, har kontroll över handlingen under hela dess livscykel.”
”Livscykeln” anger utredningen till 50 år. Först därefter faller sekretessen för en handling. Men om Nato kräver det kan sekretessen utsträckas till maximalt 150 år. Läs artikel