Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian uppmanade den 16 juli, efter ett möte med den irakiska utrikesministern Fuad Hussein, Iraks regering att ”frigöra sig” från ”kokande regionala spänningar” och markerade därmed att Frankrike motsätter sig Irans och USA:s självsvåldiga attacker på irakiskt territorium.
Under flera år har Irak balanserat mellan sina två allierade i Tehran och Washington.
Situationen förvärrades då USA 2018 trappade upp sin kampanj med ”maximalt tryck” mot Iran och den 3 januari 2020 genomförde avrättningen på irakiskt territorium av den högt uppsatte iranske generalen Qasem Soleimani.
Iran å sin sida stöder olika miliser i Irak som genomför attacker mot utländska trupper. Det har i sin tur lett till att vissa länder som ingår i den USA-ledda koalition Operation Inherent Response (OIR), där även Sverige deltar, dragit sig tillbaka från flera baser och också övervägt att helt lämna Irak.
Medlemmar i koalitionen, som Frankrike, Storbritannien och Tjeckien, meddelade i slutet av mars att man lämnar Irak delvis på grund av coronakrisen men även på grund av de ökade attackerna mot koalitionen.
Efter avrättningen av Soleimani kom även svenska soldater under beskjutning med raketer mot basen Taji, den senaste i mars 2020.
De utländska soldaterna i OIR sitter som fångna i baserna då konflikten trappas upp. Aftenposten kunde den 14 mars meddela att norrmännen fått ”portförbud” och order att hålla sig inne på sin bas. Likadant var det för de svenska soldaterna som vi tidigare uppmärksammat på den här sajten.
Befälhavaren för den norska styrkan beskrev situationen under attackerna som rent ”surrealistisk” och menade att man varit utsatt för det största konventionella missilangreppet som genomförts mot någon västlig styrka i modern tid.
Attackerna mot OIR:s baser har gjort att USA stärkt försvaret med Patriotmissiler utan officiellt godkännande från Iraks regering. Därmed riskeras fortsatt militär konfrontation med allt mer avancerade vapen och motvapen.
Inget tyder på att säkerhetssituationen i Irak kommer att förbättras så länge konflikten mellan USA och Iran består.
Opinionen i Irak är delad i synen på närvaron av de utländska styrkorna, men en majoritet i parlamentet kräver att den USA-ledda koalitionen lämnar landet.
Iraks regering gav den 9 maj 2020 Nato tillåtelse att fortsätta utbildningsinsatsen för den irakiska armén. Nato har sedan ett par år haft en mindre styrka i landet men skall nu utöka och stationera sig på ytterligare tre baser och sedan steg för steg ta över soldater från koalitionen. Danmark kommer att ta över ledningen för styrkan 2021 från Kanada.
Möjligen ser några av länderna i koalitionen en övergång till Nato-styrkan som mindre utmanande för irakierna än deltagande i den USA-ledda koalitionen.
Om detta kommer att minska riskerna för de utländska trupperna är dock osäkert. Erfarenheterna från kriget i Afghanistan visar att den Nato-ledda Isaf-styrkan uppfattades av motståndsrörelsen som en del av USA:s ockupation och attackerades på samma sätt som de amerikanska styrkorna.
För Sveriges del borde det nu stå klart att vi riskerar att dras in i en större konflikt i regionen om vi fortsätter vår militära närvaro. Hela insatsen saknar dessutom tydlig folkrättslig grund.
Det är hög tid att svenska soldater dras hem från Irak.