USA:s bombangrepp mot shiitiska miliser i Syrien den 25 februari i år, som dödade 22 personer, har väckt skarp kritik från flera håll och fördömts av den syriska regeringen. Angreppet strider mot folkrätten. Insats av militärt våld mot en annan stat är laglig endast som svar på en väpnad attack. I det här fallet har Syrien dock inte attackerat USA. En talesperson för Pentagon upplyste efter det amerikanska angreppet att USA hade konsulterat sina partner i koalition Operation Inherent Resolve (OIR) där även Sverige deltar med trupp.
Attacken utgick från flyg- och drönarbasen Ain al-Asad i västra Irak, som vaktas av omkring 30 norska soldater.
Basen attackerades den 3 mars genom raketbeskjutning från grupper som inte identifierats men som antas ha utfört angreppet som hämnd för den amerikanska bombningen i Syrien. En kontraktsanställd vid basen uppges ha blivit dödad.
I Norge har bland andra partiet Rødt begärt svar av den norska regeringen om den konsulterats av USA före angreppet den 25 februari som Pentagon sagt.
Den norske försvarsministern Frank Bakke-Jensen svarade att regeringen blivit informerad först den 25 februari, det vill säga samma dag som angreppet genomfördes, och således inte underrättats före attacken. Detta fick Rødt att fördöma USA för att felaktigt påstå att koalitionspartnerna var informerade i förväg och därmed riskera norska soldaters liv vid hämndaktioner som den som utfördes den 3 mars. Man tar ”Norge till intäkt för ett militärt angrepp som saknar folkrättsligt stöd”, uttalade Rødt.
Iraks regering varnade redan för över ett år sedan för att landet kan dras in i ett krig mellan USA och Iran.
Sverige deltar i Irak sedan 2014 med trupp i den USA-ledda koalitionen OIR och Sverige är därmed medansvarigt för koalitionens folkrättsstridiga attacker mot mål på syriskt territorium som pågått i flera år.
Svenska soldater vaktar den amerikanska basen Taji som efter dödandet av den iranske generalen Soleimani kommit under beskjutning med raketer senast i mars 2020. Ingen svensk soldat skadades vid attacken, men som vi tidigare kommenterat på den här sajten är dock risken uppenbar att Sverige kan dras in i konflikten mellan Iran och USA.
Med USA:s attack mot mål på syriskt territorium den 25 februari blir vi liksom Norge utpekade som införstådda med angreppet och svenska regeringen har inte gjort något för att dementera USA:s påståenden.
På toppmötet den 18 februari i år beslöt Nato att utöka sin styrka i Irak från 500 idag till 4000 man. Det är ingen garanti för att spänningarna i regionen minskar även om USA skulle dra ned på sina styrkor. Erfarenheterna från kriget i Afghanistan visar att en Nato-ledd koalition uppfattas som en främmande fientlig intervention och bekämpas på samma sätt som de amerikanska soldaterna bekämpats.
Sverige har inga nationella intressen att försvara i Irak och vi skall inte stödja folkrättsbrott som attacker mot syriskt territorium.
Det är hög tid att Sverige avslutar sitt nu sju år långa deltagande i kriget i Irak.