Regeringen har till exempel som ambition att svenska Gripenplan ska delta i Natos luftpatrullering, ”air policing”, över Östersjön och Baltikum.
– Det finns praktiska begränsningar för hur fort man kan göra sådana saker, som personal och materiel, naturligtvis, säger Pekkari.
– Sedan måste legala förutsättningar vara på plats också.
Det handlar bland annat om att ändra de insatsregler som gäller för svenska piloter i dag. Dagens regler är uppbyggt på att verka i Sverige och i försvaret av Sverige. I Nato kan svenskt stridsflyg komma att sättas in för att försvara andra Natoländer.
TT: Kommer Nato att ta över det svenska flygvapnet?
– Vi gör förberedelser för att kunna ingå i det integrerade luft- och robotförsvaret inom Nato. Därmed inte sagt att vårt flygvapen eller delar av det lämnas över. Det beslutas från fall till fall, säger Pekkari.
Regeringen vill också att Sverige ska kunna bidra med markstridskrafter till Natoländernas roterande styrkor i de baltiska länderna.
TT: Hur snabbt kan vi börja med det?
– Det beror helt på vad vi ska bidra med. Det är stor skillnad på olika förbandstyper och omfattningen. Vi har inte fått något sådant uppdrag från regeringen än, säger Pekkari. […]
Sverige kan också bidra till försvaret av andra Natoländer genom att vara ett ”basområde” för de Natoallierades mark-, flyg- och marinstridskrafter. Även det kommer att innebär anpassningar, till exempel att försvarsalliansen har vapenlager på svensk mark.
– Vi ska kunna bidra till alliansen precis som alliansen ska kunna bidra till oss, säger Pekkari. Läs artikel