Den 20 mars beslöt riksdagen att Sverige skulle delta med 8 Gripenplan och 150 personer i Natos luftförsvarsoperation i Polen.
Regeringen förklarar i propositionen (2024/25:113) om det svenska deltagandet ”att Nato har över tiden tagit ett ökat ansvar för det militära stödet till Ukraina. Ett behov av stöd från Natoallierade … har identifierats för att skydda logistiknoden.”
Som regeringen säger har Nato alltmer kommit att ta ansvar för det militära stödet till Ukraina och därmed kommit närmare att bli en del av kriget.
Mot den bakgrunden är det viktigt att granska mandat och möjliga risker vid ett svenskt deltagande i luftförsvarsoperationen.
Beslutet innebär att deltagandet gäller från 1 maj 2025 till och med den 31 augusti 2025. Natos operation i Polen har i uppgift att skydda och upprätthålla säkerheten för den logistiknod som fungerar som sambandscentral och används för det militära och civila stödet till Ukraina.
Därutöver skall Sverige delta med flygburen luft- och sjöövervakningsförmåga och flygburen transportförmåga.
Regeringen skriver i propositionen att syftet är att bidra till skyddet av det militära och civila stödet till Ukraina och att deltagandet är ett direkt stöd till avskräckningen och försvaret av en allierad, Polen. Insatsen görs med samtycke av Polen som bidragit med tunga vapen till Ukraina (Leopard och andra tanks samt jaktflyg).
Nato-medlemskapet medför inga bindande åtaganden för Sverige att delta i operationer som den nu aktuella. Dock menar regeringen att det är ”i linje med Sveriges solidariska allianspolitik, som syftar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde, liksom i hela det euroatlantiska området.”
Regeringen kan inte själv ta beslutet utan riksdagens stöd krävs då det inte finns något generellt bemyndigande till regeringen i lag.
För styrkan kommer Natos insatsregler att gälla och bestämma vilken våldsanvändning som tillåts. Den kan enligt propositionen gå utöver egenskydd.
Den insats som nu beslutats kan eskalera på ett sätt som Sverige inte har kontroll över. Styrkan kommer att vara underställd Natobefäl. Mandatet gäller för Polens luftutrymme men ingen kan säga hur kriget mot Ukraina kan utvecklas och spridas.
I propositionen skriver regeringen att ”stöd med svenska väpnade styrkor för att möta ett angrepp mot en annan medlemsstat troligen skulle innebära att Sverige blev part i den aktuella väpnade konflikten, att Sverige därmed sannolikt skulle hamna i krig.”
Mot den bakgrunden understryker utskottet som behandlat propositionen ”allvaret i det beslut som riksdagen nu föreslås fatta.”
Det är en riskabel operation som Sverige nu kommer att delta i och vi går med trots att alla militära medel behövs för vårt eget försvar.
Partierna i riksdagen var eniga om beslutet men medvetna om riskerna som den moderate ledamoten Stefan Olsson underströk: ”Det kan inte uteslutas att ryska styrkor får för sig att de ska angripa svenskt flyg. Krig är riskfyllt, och Ryssland är inte en krigsmakt som följer krigets lagar.” Därtill kommer att Polen som hittills varit mycket nära allierat med USA – som har betydande styrkor i landet – driver en offensiv linje. Premiärminister Donald Tusk förklarade i början av mars att Polen nu ”must reach for the most modern capabilities also related to nuclear weapons”.
Ett minimum är att riksdagen kontinuerligt följer utvecklingen noga och är beredd att ta beslut om att avveckla operationen för att minska riskerna.
Det måste vara en svensk linje att inte genom involvering i Polens affärer, som vi inte har något inflytande över, dras in i Ukrainakriget.