Från december 2019 har kriget i Irak intensifierats genom amerikanska attacker mot milisbaser i landet och attacker från miliser mot USA och därefter angrepp av demonstranter mot USA:s ambassad i Bagdad. Sedan följde USA:s avrättning av den iranske militäre ledaren Qassem Soleimani, vilket ledde till ytterligare upptrappning.
Den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolves baser har flera gånger angripits av miliser med raketer. USA pekar ut Iranstödda grupper men det är inte helt klarlagt vilka som ligger bakom attackerna.
USA har i en gemensam operation med Storbritannien den 13 mars slagit tillbaka, genom en serie bombattacker över hela Irak, mot baser tillhöriga milisgruppen Kataib Hezbollah.
Attackerna, som dödade sex irakier, har fördömts av Iraks regering som kränkningar av landets suveränitet. Det irakiska överkommandot har anslutit sig till regeringens protester mot de amerikanska bombningarna. Den paradoxala situationen är att de utländska styrkor som skall ha till uppgift att stödja Iraks armé nu fördöms av dess befälhavare, som dessutom ansluter sig till resolutionen från Iraks parlament att de utländska trupperna måste lämna landet.
Iraks regering kommer att framföra sina anklagelser mot USA för kränkningen av landets suveränitet till FN:s säkerhetsråd (Reuters 13/3).
Det finns uppgifter om att USA har dragit tillbaka flera hundra av sina soldater i landet och lämnat tre baser av de åtta som koalitionen bemannat (BBC 16/3).
Om det leder till ett definitivt tillbakadragande av USA:s styrkor är inte alls säkert. USA har nu istället börjat bygga upp missilförsvar vid sina baser, bland annat Patriotmissiler och missiler med medellång räckvidd, vilket kan tyda på att man ställer in sig på en långvarig militär närvaro i Irak och förbereder sig för en framtida militär konflikt med Iran.
USA har enligt NBC officiellt 5400 man i landet men i verkligheten flera tusen fler som tillförts så sent som i januari i år.
Aftenposten har intervjuat befälhavaren för den norska styrkan i Irak om läget i landet. ”Situationen har ändrat sig dramatiskt till det värre”, säger han. De norska soldaterna skall följa med den irakiska armén ut på uppdrag men måste nu på grund av säkerhetsläget stanna inne på basen Al Assad, där det även finns amerikaner, polacker och danskar. I praktiken är de utländska soldaterna instängda i basen.
Detsamma gäller den svenska styrkan som är förlagd till Taji-basen i centrala Irak. Basen angreps den 11 mars, och då dödades två amerikaner och en brittisk soldat. Några dagar senare angreps basen igen med 30 raketer som sårade tre amerikaner och två irakier.
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist fördömde attackerna mot den svenska basen som ”oacceptabla”.
Försvarsmakten beskriver uppgiften för den svenska styrkan så här:
”Den militära multinationella insatsen som genomförs i Irak och Syrien verkar under en koalition som leds genom USA:s centralkommando i Tampa, Florida. Koalitionens militära plan för Irak syftar initialt till att hindra IS framryckningar genom att bland annat utbilda och träna dess försvarsstyrkor.”
Svenska truppen är alltså en integrerad del av den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolve. Därför vore det inte att förvåna att irakiska milisgrupper, som ser USA som en ockupant, också kommer att angripa svenska soldater. Det är mer en tur att inga svenska soldater hittills har dödats i Irak.
Försvarsminister Peter Hultqvist är upprörd över attackerna mot basen där svenska soldater finns, men han försvarar deltagandet i den amerikanska koalitionen utifrån solidaritet med USA och har i riksdagen förklarat att ”Sverige ska förbli en trovärdig, lyhörd och aktiv del av koalitionen”.
Det har från början med rätta funnits en skepsis mot Sveriges deltagande i koalitionen. Från den parlamentariska oppositionen varnade man redan 2014 för att det saknades folkrättslig grund, och riksdagen har krävt att regeringen rapporterar om vad svenska soldater gör i Irak istället för att som hittills hemligstämpla allt av hänsyn till främmande makt, det vill säga USA.
Det är uppenbart att Sverige nu riskerar att dras in i en konflikt i Irak, där landets suveränitet kränks av USA och där regionala stormakter som Iran och Turkiet agerar utifrån sina egna intressen, något som vi tidigare har uppmärksammat.
Den senaste tidens upptrappning visar övertydligt att det nu är hög tid att ta hem de svenska soldaterna från Irak.