Ryssland har tagit fram en ny maritim doktrin. Huvudbudskapet är att USA är fienden ”genom sin strategiska politik att dominera världshaven”. Som nummer två kommer Nato genom sin ”strävan att röra sig närmare Rysslands gränser.”
Doktrinen signerades av Vladimir Putin i S:t Petersburg den 31 juli, vilket var Flottans dag i Ryssland.
Doktrinen identifierar Arktis, Svarta havet, Ochotska havet, Berings hav samt Östersjösunden och Kurilska sundet som varande Rysslands nationella intressen. Arktis och Nordostpassagen pekas ut som särskilt betydelsefulla och områden där Ryssland kommer att satsa både militärt och på civil verksamhet. Norra Flottan och Stillahavsflottan kommer att rustas upp.
Den nya maritima doktrinen skiljer sig från den tidigare från 2015 genom att man nu tydligt pekar ut motståndarna. USA anges i första hand och Nato anges i andra hand som motståndare som på olika sätt hotar Ryssland.
På Natos toppmöte i Madrid den 29 juni antog Nato sitt strategiska koncept (kommenterad på den här sajten) där alliansen för första gången anger Ryssland som sin motståndare:
”Den ryska federationen utgör det största och mest direkta hotet mot alliansens säkerhet och mot fred och stabilitet i det euro-atlantiska området.”
Med de nya doktrinerna har nu båda sidor pekat ut varandra som sina fiender. För Sverige betyder det att vi vid ett Nato-medlemskap hamnar i det ena fiendelägret och skall följaktligen också officiellt se Ryssland som ett direkt hot.
Det är två punkter i den nya ryska doktrinen som kan bli av särskild betydelse för oss:
-Natos expansion mot Rysslands gränser och vad man uppfattar som Natos planer att flytta militär infrastruktur närmare dessa.
-Den fortsatta uppbyggnaden av Norra flottan i Arktis och doktrinens formuleringar om att det är en prioritet för Ryssland att kontrollera främmande staters aktiviteter i Artis och den allt viktigare norra havsrutten.
Regeringen har inte tydligt sagt nej till permanenta baser i Sverige för främmande stater men indikerat att ett sådant ställningstagande kan bli aktuellt om Sverige blir medlem. I det Letter of Intent, LOI, Sverige skickat som underlag för ansökan om medlemskap ställer man sig ograverat bakom Natos kärnvapenstrategi och gör inte förbehåll för utländska baser här i landet. Därmed är saken öppen även om regeringen i andra sammanhang sagt sig vara emot baser på vårt territorium – se tidigare kommentar på sajten.
I Arktis och på Nordkalotten står USA och Ryssland mot varandra och båda är inne i en snabb militär upprustning i området. Det gäller positionering för dem bägge att säkra sina strategiska kärnvapen.
Det är inte direkt en fråga för Nato som hela tiden velat behålla regionen som ett lågspänningsområde. Förutom USA, Kanada och Storbritannien är det inga andra Nato-länder som har nationella intressen där och skulle vara villiga att bli indragna i en militär konflikt i området. Norge har traditionellt varit angeläget om att inte i onödan provocera fram en militär konfrontation med Ryssland som har sina stora strategiska baser på Kolahalvön.
I Natos doktrin från Madridmötet omnämns visserligen för första gången Nordkalotten och Arktis som områden där Ryssland utgör ett ökande hot, men skrivningen har sannolikt drivits fram i första hand av USA.
För svensk del måste det vara angeläget att inte i oträngt läge provocera Ryssland inom de områden som den nya ryska doktrinen anger som strategiska hot mot landet.
Regeringen borde klart deklarera att vårt territorium inte skall upplåtas åt baser för främmande makt. Vi bör även avstå från att låta främmande stater rotera styrkor på svenskt territorium, vilket bara är ett sätt att skapa ständig militär närvaro utan att formellt upprätta permanenta baser.
Sverige har inga viktiga nationella intressen att bevaka i Arktis och Nordkalotten, förutom att vi genom Arktiska rådet verkar för civil samverkan och information mellan de länder som ingår i rådet.
Krav har ställts från USA och från olika militära kommentatorer att Sverige skall ta ett militärt ansvar för delar av Arktis och Nordkalotten genom främst patrullering och övningar med JAS-plan. Det kan inte vara ett svenskt intresse att använda försvaret till uppgifter som involverar oss i den skärpta konfrontationen mellan USA och Ryssland i en region där stormakterna positionerar sig kärnvapenstrategiskt.