USA konsoliderar nu sin militära närvaro i Irak. Man drar tillbaka några baser för att istället befästa de återstående med luftvärnsmissiler. Hittills har man lämnat tre baser.
Alltmer öppet handlar den amerikanska närvaron i Irak om att bekämpa Iran och Iranstödda miliser, medan det som ursprungligen uppgavs vara syftet – att slå tillbaka IS – blivit en sekundär fråga.
Iraks parlament har krävt att alla utländska styrkor lämnar landet samtidigt som den interimistiska regeringen tvekar om hur den skall ställa sig.
USA har nonchalerat kraven att dra bort soldaterna och vill uppenbarligen att övriga stater som ingår i koalitionen Operation Inherent Resolve också stannar.
Flera viktiga allierade som Frankrike, Tyskland, Spanien, Nya Zeeland och Portugal har dock tagit beslut om att dra tillbaka sina soldater, främst med motivering att skydda sig mot coronaviruset, men sannolikt ser man också en chans att slippa risken att bli en del av USA:s krig mot Iran.
USA har sedan en längre tid begärt att få placera ut Patriotmissiler, men på grund av motståndet inom landet har Iraks regering tvekat och först nu godkänt utplacering (enligt norska Forsvarets Forum 8/4).
Det är dock oklart i vilken form Iraks regering gett sitt tillstånd. Den amerikanska Stars and Stripes skriver (2/4) att Iraks regering är ”fullt medveten” om USA:s utplacering av missiler. Enligt AFP skall Iraks regering ha gått med på utplacering mot att USA reducerar sina styrkor i landet.
Oron är stor i Irak för en fortsatt upptrappad militär konflikt mellan USA och Iran och Iranstödda miliser. Iraks regering har fördömt båda sidor för militära angrepp de utfört mot varandra och betecknat dem som kränkning av Iraks suveränitet.
Den irakiska regeringen har framfört anklagelser mot USA till FN:s säkerhetsråd den 13 mars efter det att amerikanska nattliga flygattacker genomförts mot mål i Irak och enligt regeringen dödat civila irakier. Angreppet betecknades av den irakiska regeringen som ett brott mot landets suveränitet.
Också inom den amerikanska militären och bland politikerna i Washington finns motsättningar om insatserna, och flera har pekat på risken för ett storkrig i regionen.
Genom utplaceringen av Patriotmissiler vid Ain al-Assad-basen hoppas Norge att dess soldater som sitter i basen kommer att skyddas. Basen har tidigare utsatts för missilattacker, liksom Taji-basen där svenska soldater är inhysta.
De flesta av de utländska styrkorna i den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolve är nu inkapslade på amerikanska baser och börjar omgärdas av Patriotmissiler för att skyddas mot Iran och iranskstödda irakiska missiler. Tydligare än så kan det inte visas att också svenska soldater nu är en del i en alltmer upptrappad konflikt mellan USA och Iran.
Det är hög tid att Sverige liksom flera andra stater nu drar bort sin styrka från Irak. Den 20 mars uppgav Försvarsmakten att de svenska soldaterna tas hem och att man har ”pausat det utbildningsuppdrag som svenskarna ingår i på grund av coronaviruset”. Den pausen borde nu bli permanent. Svenska soldater har inget i Irak att göra.
Det är tvärtemot Sveriges nationella intresse att bli en del i en militär konflikt i Mellanöstern.