Moderaternas partiledare Ulf Kristersson säger att om han får bilda regering efter valet i höst lämnar han in en Natoansökan vid en riksdagsmajoritet
Vice ordföranden i KU, socialdemokraten Hans Engström, sade för någon dag sedan att det krävs 3/4:s majoritet för ett sådant beslut.
Vad gäller?
I 10 kap Regeringsformen (RF) anges:
”7 §. I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar, rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol. […]
Riksdagen fattar beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 6 § andra stycket. ”
Bull och Sterzel, Regeringsformen, En kommentar (Studentlitteratur, 2019), sidan 249, lyfter fram att förvaltningsuppgifter ska kunna överföras till mellanfolkliga organisationer genom riksdagsbeslut med minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det.
Eka, Hirschfeldt, Jermsten och Svahn Starrsjö, Regeringsformen, med kommentarer (Karnov Group, 2018), sidan 512, anger att ”beslut om överlåtelse numera kan fattas antingen i grundlagsordning eller med ett beslut om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det.”
Av Warnling. Conradson m.fl., Statsrättens grunder (Norstedt Juridik, 2021) s 164, framgår att en överlåtelse av sådana förvaltningsuppgifter förutsätter dels en internationell överenskommelse, som ingås av regeringen enligt 10 kap 1 § RF (om så krävs efter riksdagens medgivande enligt 10 kap 3 § RF), dels ett beslut av riksdagen om överlåtelse av beslutanderätt enligt 10 kap 7 § RF.
Av Ekas med fleras kommentar kan läsas på sidan 493, att om ”en internationell överenskommelse exempelvis förutsätter en grundlagsändring, ska alltså även överenskommelsen godkännas i grundlagsordning, dvs. genom två beslut med mellanliggande val till riksdagen.”
Frågan är om regeringsformen medger att en regering är fri att ansöka och medverka till en överenskommelse om medlemskap i Nato, då man vet eller borde veta att ansökan/överenskommelsen inte kommer att godkännas av minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter? Lagtexten ger inget svar och inte heller förarbetena till lagen eller kommentarerna. Tolkningen eller snarare utfyllnaden av regeringsformen får då ta sin utgångspunkt i ”vad som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle”, för att citera den svenska Högsta domstolen, och då måste svaret bli, att regeringen är förhindrad att ansöka om medlemskap om man vet att man inte har erforderligt stöd i riksdagen för en ansökan och en överenskommelse.
Innebär ett medlemskap i Nato att en förvaltningsuppgift överförs till Nato? Ja, medlemskapet innebär att sådana uppgifter överförs och då måste det krävas enligt ovan att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det.
Det framgår av Nato-stadgan att det är flera förvaltningsuppgifter som överförs till denna mellanstatliga organisation, bland annat debiteringar av Natos administrativa kostnader
Men frågan är om artikel 5, som bland annat moderatledaren ser som en garanti, innebär en överföring av en förvaltningsuppgift?
“The Parties agree that an armed attack against one or more of them in Europe or North America shall be considered an attack against them all and consequently they agree that, if such an armed attack occurs, each of them, in exercise of the right of individual or collective self-defence recognised by Article 51 of the Charter of the United Nations, will assist the Party or Parties so attacked by taking forthwith, individually and in concert with the other Parties, such action as it deems necessary, including the use of armed force, to restore and maintain the security of the North Atlantic area. Any such armed attack and all measures taken as a result thereof shall immediately be reported to the Security Council. Such measures shall be terminated when the Security Council has taken the measures necessary to restore and maintain international peace and security.”
Här måste man notera att Nato-stadgan inte kräver att USA eller någon annan medlemsstat automatiskt måste gå i krig om en medlemsstat blir attackerad, då varje stat är fri att avgöra dels om ett väpnat angrepp har inträffat, dels vilka aktioner som den staten anser vara nödvändiga som ett svar på attacken.
Någon förvaltningsuppgift överförs alltså inte genom artikel 5.
Uppenbarligen blir frågan om en Nato-ansökan en valfråga. Och det bör klargöras att Ulf Kristersson lägger ut dimridåer i frågan. En regering kan inte enligt 10 kap 1 § RF ansöka om medlemskap i Nato utan att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för att en ansökan om medlemskap i Nato ges in.
Om Ulf Kristersson genom lagtrots ändå ger in en ansökan om medlemskap, skulle det innebära förvirring om Sveriges framtida säkerhetspolitiska läge och inbjuder till repressalier mot landet från främmande makt.