Ungern sa först nej till att Sverige skulle få bli medlem i Nato. Den ungerska kritiken gick ut på att Sverige hade skadat landets intressen, intagit en moralisk överlägsen attityd samt över lag blandat sig i Ungerns interna förhållanden. Kritiken var långt ifrån gripen ur luften. Den hade stöd i FN-stadgan.
Den 23 februari 2024 undertecknade Sverige och Ungern ett avtal, enligt vilket Ungern skulle anskaffa fyra JAS 39 Gripen, utöver de 16 landet långt tidigare hade förvärvat; en flotta alltså på inalles 18 sådana plan. Som den minnesgode erinrar sig så gjordes affären om de fyra planen upp samtidigt som Ungern valde att som sista medlemsstat godta Sveriges inträde i Nato. De närmare villkoren för den affären är inte kända. Om det ungerska klartecknet kostat något, och vad det i så fall kostat, är höljt i dunkel. Det är så dylika affärer på denna mellanstatliga nivå ibland görs upp.
Nå, blev Sverige och Ungern såta vänner genom den uppgörelsen? Åtminstone på ytan har konfrontationerna fortsatt. Kristersson hoppade på Orban för att denne tog internationella initiativ för att få till stånd en nödvändig fred i Ukrainakriget. Detta omfattade naturligtvis även samtal med Putin i Ryssland. I stället för att kritisera Orbans försök att mäkla fred, borde Kristersson enlig svensk tradition ha tagit egna initiativ för att främja ett fredsinitiativ. Men sådana svenska ansatser har uteblivit, trots att Ukraina av allt att döma befinner sig i ett prekärt läge. Kristersson hängav sig i stället åt utspel för gallerierna med bojkott av sammanträden i EU:s ministerråd, där Ungern är ordförande. Till vad nytta?
Nu senast, i förra veckan, var Kristersson framme med ett nytt påhopp på Orban för att denne kallat valet i Georgien för demokratiskt, något som enligt Kristersson antydningar skulle ha indikerat att denne gick Kremls ärenden. Hur det förhåller sig med valet lämnas här åt sidan, men Orban har naturligtvis rätt till en egen uppfattning. Och Orban kontrade snabbt i en kommentar på X: ”Det är uppenbart att Washington har instruerat honom att göra det. Det är så sorgligt”. Kristersson har inte svarat på detta inlägg. En tolkning är att han bara tagit det till sig som beröm och bekräftelse på att den svenska ”all-in” politiken när det gäller det mesta av vad USA vill har haft internationell genomslagskraft. Men det är väl att gå för långt, vill man ändå tro, särskilt nu i dessa Trump-tider, som tycks oroa även Kristersson?
Om vi återgår till realiteterna så kan vi konstatera att Sverige och Ungern, vars ledare alltså antytts gå Kremls ärenden enligt Kristersson, nu har uppdaterat affärsöverenskommelsen från den 23 februari 2024 genom en avsiktsförklaring (LOI) den 16 oktober om ett ”fördjupat försvarssamarbete”. Det framgår av förklaringen att Sverige och Ungern avser att samarbeta kring forskning och utveckling inom flera försvarsområden, inte minst nästa generations stridsflygplan, obemannade system och taktiskt transportflyg. Det anges i förklaringen att båda staterna som medlemmar av Nato och EU är starka partners med gemensamma säkerhetsintressen. Målet är att effektivisera samarbetet och att förstärka interoperabiliteten för att bland annat ”deploy alongside each other in military operations when needed.” I en kommentar lyfte den ungerske försvarsministern fram avsiktsförklaringen som historisk genom att grunden hade lagts för att strategiskt och tillsammans utveckla Gripenprojektet.
Det som talar för Ungern som partner i detta projekt är givetvis landets erfarenhet av Gripen som ett effektivt, kostnadssnålt och småstatsanpassat vapensystem. Därtill kommer, och det är inte minst viktigt, Ungerns relativa självständighet. Det är många betydande krafter i omvärlden som anser att ett sådant projekt inte är behövligt och är inställda på att motverka det. Att Sverige vänt sig till det egensinniga Ungern, är begripligt och rationellt. I vad mån Ungern har förutsättningar och vilja att verkligen bidra lär visa sig-
Utvecklingen av nästa generations stridsflyg är ett känsligt, kostsamt och komplext projekt med många implikationer: vad för slags flygsystem och funktioner behövs; tänkt beväpning; bemannat eller obemannat; hur ska det hela läggas upp tekniskt sett; vilken är den rimliga tidshorisonten; hur ska de enorma kostnaderna hanteras; samt vilka partners och samarbeten ska involveras i projektet? En första fråga är givetvis vilken prioritet detta utvecklingsprojekt ska ha i ett läge då där den övergripande uppgiften är att återuppbygga ett svenskt territorialförsvar som varit i förfall under decennier.
Den svenska regeringen har klokt nog även vänt sig till ett annat självständigt land för utvecklingsprojektet, Brasilien, som också har egen erfarenhet av JAS Gripen. Sverige har med Brasilien i dagarna träffat en överenskommelse om detta samarbete, som även gäller svenskt förvärv av i Brasilien tillverkade transportplan, vilka Ungern redan köpt. Brasilien har sedan tidigare köpt 36 JAS Gripen och beställer nu ytterligare nio plan.
Vi lär se vad dessa två samarbetsansatser mynnar ut i. Men både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har uttalat sig för en utveckling av ett nytt svenskt jaktflyg.
Att utveckla stridsflygplansystem är dyrt och komplicerat. Att Sverige hittills lyckats göra det i egen regi är beundransvärt. Men det behövs flera köpare av det nya jaktplanet. Brasilien och Ungern är viktiga blivande projektdeltagare som kan komma att få strategisk inverkan på projektet om de håller måttet som partners.
Det verkar nu som om Sverige inom ramarna för det vidare samarbetet med Brasilien kommer att köpa transportplan från den brasilianska firman Embraer i stället för plan från amerikanska Lockheed Martin.
USA nöjer sig inte med att titta på utan vill uppenbarligen störa alla ansatser till självständighet. Dagens Industri rapporterade häromdagen att det amerikanska justitiedepartementet nu granskade den brasilianska regeringens köp av 36 JAS Grip år 2014.
En sådan amerikansk vän har vi släppt in genom DCA-avtalet. Det var oförnuftigt och alla negativa effekter av den irrgången bör motverkas så långt det bara går.
Läs mer:
Avsiktsförklaring om utökat samarbete på försvarsområdet mellan Sverige och Ungern – Regeringen.se
Brasilien och Sverige fördjupar samarbetet på flygområdet – Regeringen.se
letter-of-intent—swe—br—strategic-def-projects.pdf (regeringen.se)
USA kräver svar om Saabs Gripenförsäljning till Brasilien (di.se)