[…] Figuren visar att i jämförelse den svenska statsmakten gav försvarsutgifter hög prioritet i samband med det första världskriget (1914-1918) och än mer under andra världskriget (1939-1945). Under andra världskriget sköt försvarsutgifterna i höjden, både i absoluta termer och som andel av BNP. I absoluta tal ökade försvarsutgifterna med 645 procent från 1938 till 1943, i 2019 års prisnivå. Försvarsutgifterna som andel av BNP ökade i sin tur från 1,6 procent år 1938 till mellan 10 och 12 procent mellan åren 1941-1944. Mot slutet av andra världskriget började försvarsutgifterna, i både absoluta och relativa tal, att minska för att sedan sjunka drastiskt efter krigets slut. Från 1949 började försvarsutgifterna öka igen och nådde under kalla kriget en nivå som var högre än under andra världskriget.
Försvarsutgifterna som andel av BNP ökade däremot inte. Detta kan förklaras med att försvarsutgifterna ökade i samma takt som den ekonomiska tillväxten. Omedelbart efter Berlinmurens fall var försvarsutgifterna relativt stabila, men under 2000-talet minskade de. Försvarsutgifterna som andel av BNP fortsatte däremot med den sjunkande trenden som började redan i mitten av 1960-talet. Från och med 2015 syns en stabil ökning i de svenska försvarsutgifterna, i både absoluta och relativa tal. I den senaste budgetpropositionen anges att Sveriges försvarsutgifter kommer att öka till 72 miljarder år 2022 i nominell värde, vilket i 2019 års prisnivå skulle motsvara 68 miljarder kronor. I relativa termer skulle Sveriges försvarsutgifter då utgöra 1,3 procent av BNP år 2022 jämfört med 0,9 procent år 2015. Läs rapporten