utvald

Biståndet till Afghanistan ska vara kvar dock ska inte pengarna gå till talibanerna meddelade utrikesminister Ann Linde samma dag som talibanerna intog Kabul och förtydligade senare:

”Inte en spänn ska gå till talibanerna”.

För Sveriges del uppgav regeringen att målet för biståndet på en miljard kronor per år ska fortsätta men inte slussas genom talibanerna.

Då talibanerna intog Kabul avslutades det 20-åriga kriget som startats den 7 oktober 2001 med USA:s angrepp. Två decenniers krig resulterade i omkring 250.000 dödade, varav uppskattningsvis 70.000 var civila enligt uppgifter från det ansedda Brown University.

Situationen idag är att omkring 90 procent av befolkningen riskerar att inte få tillräckligt med mat och 3 miljoner barn kan hamna i undernäring och svenska regeringens politik kommer inte att förbättra situationen för Afghanistans folk.

Läs mer

”Billström och Nato bryr jag mig inte särskilt mycket om, enligt min mening bör vi rusta oss till tänderna, men skulle inte ha sökt medlemskap.”

Roland Poirier Martinsson, Aftonbladet 12 oktober

Finland förhandlar nu med USA separat om ett bilateralt försvarssamarbetsavtal, DCA.

Om det genomförs skulle det bland annat ge USA:s väpnade styrkor möjlighet att utan hinder använda finsk mark för baser och för förvaring av material.

Vilka baser det kan röra sig om är ännu inte helt känt men Finlands nordligaste flygplats, Rovaniemi, har nämnts.

Helsingin Sanomat kan nu meddela att USA visat intresse särskilt för norra Finland och där i synnerhet för Lapplands flygflottilj med Rovaniemi som bas.

Läs mer

”Vi har lovat oss att i detta land bygga ett samhälle som är mycket olikt det nuvarande. Vi kämpade för att bli självständiga så att vi skulle kunna göra något för att förbättra vårt folks levnadsvillkor. Nu då vi har tillfälle att börja detta arbete befinner vi oss i en delad värld, där vardera sidan är angelägen om att dra in oss i konflikten för att öka sin egen styrka.

Jag har tidigare sagt, att vi inte tänker låta oss dras in i dessa maktkonflikter; vi är alltför bekymrade över mänsklighetens framtid för att tillåta detta att hända. Den internationella konfliktens intensitet – hettan från det kalla kriget – som gör mäktiga nationer angelägna om att få även ett så nytt och fattigt land som Tanganyika på sin sida, är en följd av det förmätna antagandet på båda sidor att de har utvecklat det perfekta samhällsmönstret. De tror, att allt som behöver göras är att förverkliga detta ’perfekta samhälle’ i alla delar av världen; konflikten uppstår p.g.a. att andra människor lika fanatiskt håller fast vid sin annorlunda version av det perfekta samhället.

Vi tillbakavisar denna inställning.”

……………

Julius Nyerere (1921 – 1999) blev på 1960-talet det självständiga Tanzanias första regeringschef och sedan den första folkvalda presidenten. Han stod för en nationell linje och ansåg att landet skulle gå sin egen väg. Texten här är hämtad från ett tal som Nyerere höll till studenter 1961 och som han kallade Att treva sig fram. Nyerere utvecklar tankegångar som inte minst Indiens Jawaharlal Nehru hade framfört på Bandungkonferensen om att de afroasiatiska staterna inte borde binda sig vid något av de dåvarande supermaktsblocken.

Läs mer om dessa högst aktuella frågeställningar:

Än lever nog mycket av Nehrus grundläggande alliansfria tankar kvar i Indiens säkerhetspolitiska orientering! – BEVARA ALLIANSFRIHETEN

De alliansfria staterna och Bandung – BEVARA ALLIANSFRIHETEN

Modern History Sourcebook: Jawaharlal Nehru (1889-1964): Speech On the Granting of Indian Independence, August 14, 1947, sourcebooks.fordham.edu – BEVARA ALLIANSFRIHETEN

Det pågår intensiva diskussioner om Sveriges roll i Nato och om USA skall få baser på vårt territorium.

Rollfördelningen mellan Natos medlemsstater om vilka uppgifter varje land skall tilldelas inom ramen för en övergripande plan håller på att ta form.

USA:s krav på baser och förhandslagring på de nordiska ländernas territorier genom bilaterala försvarsavtal, DCA, har vi kommenterat på den här sajten. Mycket tyder det blir överenskommelser i likhet med vad USA fått till stånd med Norge. Där har fyra baser kommit att upplåtas för USA att nyttja och det delvis med möjlighet till nära nog fullständig amerikansk suveränitet.

Vad som nu diskuteras på skilda håll om Sveriges roll vid ett framtida Nato-medlemskap är att vi skall vara ett transitland för USA- och Nato-styrkor och att USA skall kunna förhandslagra krigsmateriel hos oss och att vi blir en så kallad hub eller knutpunkt för trupp- och vapentransporter.

Den kände finske försvarsanalytikern Matti Peso skriver i en studie, som troligen återger tankarna hos politiker och militärledningar i Nato, om hur medlemsstaterna kan komma att indelas i kategorier:  Finland och Norge som gränsar till Ryssland är frontstater. Länder som Sverige får rollen som transitområde för trupper till frontstater och hub för lagring av krigsmateriel. Stater längre bort från Ryssland som Tyskland är försörjningsområden med krigsmaterial och trupp medan USA slutligen står som yttersta garant för säkerheten.

Läs mer

1. Förord

Det mesta talar för att Sverige kommer att bli medlem i Nato. Detta innebär i så fall ett strategiskt nederlag för alliansfrihetens vänner. Det vägvalet är enligt vår mening olyckligt. Det kan negativt inverka på möjligheterna att hålla oss utanför krig.

Men även om en anslutning till Nato avsevärt kommer att hämma vår handlingsfrihet, berövar det oss inte möjligheterna att hävda det egna självbestämmandet. Vi är inte utlämnade. Vi kan alltjämt driva en linje i enlighet med vårt nationella intresse och manövrera oss fram. Och det finns alltid möjlighet att alliera sig med andra likasinnade stater. Det finns också möjlighet att ställa sig vid sidan om och vägra konsensus i mycket kritiska lägen.

Men det frågan nu också gäller är om Sverige dessutom ska träffa ett bindande, mycket långgående militärt samarbetsavtal med stormakten USA, som öppnar för amerikanska baser här i landet. Ett sådant bilateralt avtal med Natos helt dominerande militära makt blir snärjande för en småstat som vår och svårare att hantera med någorlunda bevarad suveränitet. En småstats bundenhet i förhållande till en stormakt blir lätt av det pressande slaget, och självständigheten mycket svårare att upprätthålla.

Det är detta strategiska vägval Sverige nu står inför. Att helt undgå ett militärt avtal med USA kommer att bli mycket svårt. Men det är än så länge fullt möjligt att politiskt påverka innehållet. Inget är slutligen avgjort än.

Saken brådskar dock. För medborgare som vill försvara svensk suveränitet och svenskt självbestämmande gäller det nu att sätta sig in i frågorna och få till stånd en saklig diskussion som kan lägga grunden för rationella beslut i nationens intresse. Tidsperspektivet är öppet men förhandlingar har pågått rätt länge. Det är fullt möjligt att ett konkret förslag från regeringen kan komma på ett tidigt stadium.

Läs mer

Jag vill här knyta an till en tidigare fundering på sajten. Den gällde föreställningen om nationalstatens bortdöende, sedan systemkonflikten mellan Väst och Öst upphört och globaliseringen omstöpt världsekonomin. Denna vitt spridda föreställning, eller vision, vilade på alldeles falska premisser. Länder och folk som tidigare haft ingen eller svag statlig suveränitet ville uppnå respektive förstärka den, och de lyckades därmed. Handel över gränser skapade nya nationalstatliga maktcentra – Kinas återkomst är väl den tydligaste yttringen av detta.

Läs mer

George Washington (22 februari 1732 – 14 december 1799) var en förmögen amerikansk godsägare, framstående militär och ledande statsman, som var USA:s första president under åren 1789 till 1797. Han var en av USA:s grundlagsfäder. Washington skrev ett brev till det amerikanska folket, som publicerades den 19 september 1796, nära slutet på hans andra presidentperiod. Det har titeln The Address of General Washington to the People of the United States on his declining of the Presidency of the United States. Det är inget dumt brev. Vi återger här avslutningen på det.

Friends and fellow -citicens:

Observe good faith and justice towards all Nations; cultivate peace and harmony with all. Religion and Morality enjoin this conduct; and can it be, that good policy does not equally enjoin it? It will be worthy of a free, enlightened, and, at no distant period, a great Nation, to give to mankind the magnanimous and too novel example of a people always guided by an exalted justice and benevolence. Who can doubt, that, in the course of time and things, the fruits of such a plan would richly repay any temporary advantages, which might be lost by a steady adherence to it ? Can it be, that Providence has not connected the permanent felicity of a Nation with its Virtue? The experiment, at least, is recommended by every sentiment which ennobles human nature. Alas! is it rendered impossible by its vices ?

Läs mer

”20 Gripenplan till Ukraina skulle innebära att Sveriges stridsflyg minskar med en femtedel. Därför har regeringen motsatt sig det. Planen kan inte avvaras nu, med ett storkrig i Europa. Men efter Zelenskyjs besök uppstod i förra veckan samsyn över den politiska blockgränsen om att ändå utreda förutsättningarna. En rad frågor måste klaras ut.

Hur mycket sinkas den pågående uppbyggnaden av det svenska luftförsvaret? Gripen har utländska komponenter, ger ursprungsländerna sitt godkännande? Frågan är också hur service av planen ska ske – kan svenska tekniker arbeta i ett krigförande land?”

Mikael Holmström , DN 30 augusti

Socialdemokraterna meddelade den 24 augusti på en pressträff att de vill att Sverige levererar JAS Gripen till Ukraina.

Magdalena Andersson gjorde ett förbehåll för att leveranser inte skall ske innan Sverige blivit medlem i Nato. Vidare skall konsekvenserna av att skicka JAS Gripen till Ukraina utredas omedelbart samt en plan tas fram för möjligheterna att kompensera det svenska försvaret för stödet till Ukraina.

Målsättningen med det svenska stödet förklarades vara att Ukraina skall vinna.

”Om vi verkligen vill att Ukraina ska vinna, då måste vi från Sveriges sida vara beredda att bidra med det bästa vi har, och det de verkligen behöver”, sade Morgan Johansson som tillsammans med Peter Hultqvist också deltog på pressträffen.

Även försvarsminister Pål Jonson är öppen för att skicka JAS Gripen-plan till Ukraina, sedan Sverige gått med i Nato.

Läs mer