utvald

Två svenska militäranalytiker, generallöjtnant Michael Claesson chef för försvarsstaben och Zebulon Carlander, författare samt säkerhetspolitisk programansvarig hos Folk och Försvar skriver på sajten War on the Rocks om hur svenska försvaret skall få en helt ny roll vid ett Nato-medlemskap.

Nato-medlemskap öppnar för bredare och djupare möjligheter att stärka avskräckning och säkerhet i Norra Europa.

Författarna räknar in passagerna in i Östersjön, Gotland och Nordsjön i det vidare försvarsområdet. Man tar även med Arktis och Nordatlanten i vad som kan komma att bli svenskt operationsområde.

Mot den bakgrunden menar man kommer Sverige att ta sitt ansvar gentemot alla övriga Nato-stater och här ingår också att ställa upp på Natos doktrin om kärnvapen som är alliansens grundpelare.

Läs mer

Ett utdrag ur ambassadör Jan Eliassons bok  ”Ord och handling. Ett liv i diplomatins tjänst”, utgiven på Albert Bonniers förlag 2022 återges i  Svenska Dagbladet den 15 juli. Där behandlar han bland  annat 11-septemberattentaten och  de därpå följande krigen som gick under den av president Bush myntade parollen ”War against terror”.

Eliasson var på plats i New York den 5 september som nytillträdd svensk USA-ambassadör.

Beskrivningen av reaktionerna på attentaten är delvis missvisande. Eliasson ger intrycket att det fanns en folkrättslig grund för USA att starta bombkriget mot Afghanistan:

”På det utrikespolitiska planet skedde en solidaritetsaktion i FN:s säkerhetsråd till stöd för USA:s militära operation i Afghanistan.”

Något mandat från säkerhetsrådet att militärt intervenera fanns aldrig och USAs hävdande av självförsvar enligt FN-stadgan saknade stöd bland majoriteten av FNs medlemsstater.

Dagen efter  attentaten den 12 september antog säkerhetsrådet resolution 1368 som fördömer terroristattacken och betecknar den som ett hot mot internationell fred och säkerhet. Medlen som säkerhetsrådet anger för att svara på attentaten var inte militära utan juridiska och polisiära att  ställa terroristerna inför rätta och att med olika medel som samarbete mellan staterna, passkontroller,  och annat  bekämpa terroristerna.

Läs mer

Vietnamkriget var ett nationellt befrielsekrig. Men det hade också inslag av enighetskrig, där norr och söder stred för samma mål. I förhållande till den forna kolonialmakten, Frankrike, hade det varit ett försvarskrig. Förenta staterna bedrev ideologisk krigföring och terrorkrig där: när denna världsmakt inte kunde konfrontera sin huvudfiende på det europeiska slagfältet, utsåg den ställföreträdande fiender. Det fanns ingen seriös tanke någonstans på att angripa USA eller någon av dess klientstater för vad den amerikanska krigsmakten, utan stöd i folkrätt, hade för sig i Indokina (eller någon annanstans).

Krig har vanligen många facetter. Inbördeskriget efter oktoberrevolutionen i Ryssland ledde till ett interventionskrig från olika västmakters sida och till ett krig mellan de två historiska fiendemakterna Polen och Ryssland. Andra världskriget var i huvudsak en kraftmätning mellan Ryssland och Tyskland, men det kan också ses som ett krig mellan imperialistiska stater och som ett utrotningskrig riktat mot judar, slaver och andra av naziregimen oönskade folkelement. Stridslinjen mellan demokrati och diktatur (eller socialism och fascism) var i detta sammanhang av helt underordnad betydelse.

Läs mer

”Die Hitler kommen und gehen, aber das deutsche Volk, der deutsche Staat bleibt”, är ett yttrande, som tillskrivs Josef Stalin mitt under andra världskriget. Jag vet inte, om det är korrekt återgivet från ryskan. Stalin kunde ju inte tyska; det är taget från en dagorder i februari 1942. Men han hyste respekt, också beundran för det tyska. Skulle Tyskland kunna resas ur ruinerna? Det var ju vad som skedde. Med Marshall-plan till de besegrade och ett ganska fördomsfritt umgänge med Hitler-regimens handgångne män, som fick poster i den nya förbundsrepublikanska staten. (I DDR-staten vann de också inträde.) Idag finns de som anser, att det krigiska Ryssland måste förgöras. ”Det ryska imperiet måste slås sönder och gå under”, heter det således på en blogg, som hetsar mot allt ryskt (på ett mycket otrevligt och xenofobiskt sätt, och därför vill jag inte länka till den): ”Ner med Ryssland! Krossa det ryska imperiet! Befria de ryskockuperade områdena i Europa och Asien!” Det fanns en sådan plan också för Tyskland, den så kallade Morgenthau-planen, efter Franklin D. Roosevelts finansminister Henry Morgenthau Jr.

Läs mer

As a prospective member, Helsinki is set to further bolster the alliance with the acquisition of 64 F-35 fighter jets, having formalized a deal to purchase the war planes in February. Full delivery is not expected until the end of the decade, a timeframe that leaves open whether the planes will be upgraded as Dual Capable Aircraft, with the ability to carry a nuclear weapon.

“​We have not started that discussion,” Huatala said, adding that “this was not in our mind when we decided to buy. … I don’t think we had any idea of any nuclear dimension when that decision was made.”

Still, Huatala said that Finland sees its NATO membership without “conditions or limitations or caveats.” “We are joining NATO as a member-state, full stop. No kind of limitations from the start.”

Finnish Ambassador to the U.S. Mikko Hautala , 11 July The Hill

I Dissent Magazine sommaren 2022 finns en intressant debatt om realism. Den inleddes av historiken Matthew Specter, UC Berkeley, som döpt sin artikel till ”Realism’s Imperial Origins”. Och debatten följdes upp av Anatol Lieven, “a senior fellow of the Quincy Institute for Responsible Statecraft”, vars artikel har rubriken “The Ethics of Realism”.

Lieven inleder med att påpeka att stater och deras intressen är centrala för allt slags realism i internationella angelägenheter. En fokusering på statliga intressen gör det möjligt för ledaren eller analytikern att skilja mellan vad ett annat lands etablissemang ser som dess sekundära och dess vitala intressen – med andra ord de intressen som man kommer att vara villig att kompromissa med och de som man aldrig kommer att kompromissa med, och som man i sista hand är beredd att kämpa för.

Läs mer

Regeringsformen (RF) 10 kap. har rubriken Internationella förhållanden. Enligt 1 § ingås internationella överenskommelser av regeringen. Men om en sådan överenskommelse förutsätter att en lag ändras, upphävs eller stiftas, krävs riksdagens godkännande dessförinnan. Detsamma gäller, om ”överenskommelsen är av större vikt”. Regeringen kan dock avstå från att vända sig till riksdagen, ”om rikets intresse kräver det”. I så fall ska regeringen i stället överlägga med Utrikesnämnden, innan överenskommelsen ingås. Detta följer av 10 kap. 3 § RF.

Enligt RF 7:3 avgörs regeringsärenden vid regeringssammanträde.

Att avsiktsförklaringen har varit föremål för diskussion vid ett regeringssammanträde, har veterligen inte rapporterats. Det verkar i stället som att regeringschefen Magdalena Andersson och utrikesministern Ann Linde ensamma har företrätt Sverige vid förhandlingarna inför Natos toppmöte i Madrid och att dessa har förts under stor tidspress. Att det fanns tid att samla hela regeringen för ställningstagande till förhandlingsresultatet synes osannolikt att döma av medierapporteringen.

Läs mer

”Natomedlemskap ger tillträde till hemlighetsfull grupp för kärnvapenplanering – Kaikkonen sannolikt första finländaren i sällskapet”

Hufvudstadsbladet 8 juli

Försvarsmakten har tagit fram en ny Militärstrategisk doktrin MSD 22 som beskriver Försvarsmaktens militärstrategiska utgångspunkter och hur Försvarsmakten ska användas för att med samordnade resurser försvara Sverige.

ÖB som är ansvarig för doktrinen har hamnat i ett sorts limbo då planerna för Nato-medlemskap tillsvidare är oklara på grund av Turkiets krav.

Eftersom antagningsprocessen tar tid och innan den är fullt genomförd varnar han  för att detta öppnar för påverkansmöjligheter för en antagonist. Och därför skall försvaret verka enligt MSD 22 under denna period.

Det svenska försvaret är ett tröskelförsvar med syftet att avhålla en fiende från angrepp men för det fall att detta misslyckas skall försvaret föra en uppehållande strid och undvika besegras till dess att vi får stöd utifrån. Strategin är beslutad av regering och riksdag och ÖB har i uppgift att omsätta den för försvaret.

MSD 22 beskriver på flera sätt att uppgiften är att slå tillbaka ett angrepp och om möjligt återta territorium som erövrats av en angripare. Det handlar inte om ett territorialförsvar och uppdraget från politikerna är inte uttalat att hela landet skall försvaras. Följaktligen ställer inte heller ÖB det målet i MSD 22.

Läs mer