Reflektioner

En rad skrivbordskrigare (intellektuella, också politiker, vår nuvarande ambassadör till Nato exempelvis) har inte tagit i ett vapen, de har inte gjort sin krigstjänst, de har inte varit till någon nytta alls för fosterlandets försvar. Men när en ny generation nu ska strida, också på andra länders sida, då passar det att vara krigisk, Nato-istisk. …

Östersjöområdet och Nordkalotten – nytt ansvar för svenska försvaret

Regeringen och den borgerliga oppositionens främsta argument för  ett svenskt Nato-medlemskap var, förutom att vi skulle följa  Finland, att det krävdes för att Sverige skulle kunna försvaras. När ett medlemskap nu närmar sig kommer det allt fler besked både från svenska regeringen och från de nordiska och baltiska medlemsstaterna om hur det svenska försvaret skall …

Turkisk-svenska oljud – en eldlek

Hur illa beredd Sveriges ansökan om medlemskap i Nato var, visas tydligt av handfallenheten inför Turkiets möjliga veto. Turkiet är Natos andra största militärmakt. Turkiet är också en ockupationsmakt, genom sin närvaro på Cypern. Men Biden ”kommer att vrida om armen på Erdogan”, förklarade statsvetaren Jan Hallenberg vid Utrikespolitiska institutet självsäkert, när Turkiets position visavis …

Utlandsinsatser stärker inte det svenska nationella försvaret

En arbetsgrupp inom riksdagens försvarsutskott har utvärderat hur Sveriges militära insatser utomlands påverkat det egna försvaret. Man landar i att de positiva erfarenheterna överväger de negativa. Till en väsentlig del baseras omdömet på att man lagt stor vikt vid hur de enskilda officerarna och soldaterna upplevt insatserna och hur deras egen militära kompetens påverkats. Avgörande …

Den finsk-svenska fernissan

Efter det svenska krigsnederlaget 1808–09 vände den finska eliten sina blickar mot S:t Petersburg. Några landsförrädare hade gjort det redan tidigare. Ett fåtal herrskapsfolk vägrade svära tsaren trohetsed, blev av med ämbeten och tillgångar och tog i vissa fall vägen över Bottenhavet. Allmogen ville ha kvar det gamla riket; den var rädd för ryska eller …

Försvaret är till för Sverige även vid Nato-medlemskap

Försvarsgarantier för Sverige har varit huvudbudskapet från regeringen under hela den blixtsnabba processen för att få igenom en ansökan om svenskt Nato-medlemskap. När nu en majoritet i riksdagen ställt sig bakom att regeringen kan lämna in en ansökan börjar en ny bild växa fram med krav från olika håll vad försvaret skall användas till. Det …

En nykekkoniansk anda i Finland och Sverige

Den nuvarande politikergenerationen i Sverige ter sig sällsynt svag, och frågan är, om vi har haft en svagare i landet sedan hattväldet (1738–66). Detta utlöste krig med Ryssland (1741–43) och drog riket in i det europeiska sjuårskriget (1756–63). Det var korrupt (subsidierades av Frankrike), skapade en liten klass av stenrika borgare (Skeppsbroadel, den tidens ”oligarker”) …

Nya ridåer fälls, nya murar att riva

Med Finlands och Sveriges eventuella inträde i Nato dras en ny järnridå genom Europa. För Ryssland är ju ett europeiskt land, liksom Turkiet, båda med stora landområden i Asien. Bysans, och senare det osmanska väldet, framträdde som det andra Rom, Moskva som det tredje. Det gamla romarriket kom aldrig i närheten av Skandinavien, gud bevars, …

Nato-medlemskap ger ökade spänningar men ingen försvarsgaranti

Anförande för studiecirkel Öppet samtal den 15 maj i Norberg, ABFs lokal. Arrangörer: Norbergs Arbetarekommun, ABF, Folket i Bild/Bergslagen   Sverige har varit alliansfritt i över 200 år. Syftet har varit att hålla oss utanför krig mellan stormakter i vårt närområde. Det har möjliggjort för oss att stå utanför Krimkriget 1856, dansk-tyska kriget 1864 och …

Dimmigt

I en TT-artikel, återgiven i Ystads Allehanda (15/5), svarar Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI:s enhet för säkerhetspolitik, på frågor om vad ett Nato-medlemskap skulle få för följder för Sveriges del. Hon får frågan: ”Kan svenska värnpliktiga tvingas strida för andra länder om Sverige går med i Nato?” Hon svarar: ”Det är inte troligt. Man …