utvald

Riksrevisionens granskning av uppbyggnaden av armén visar på stora brister.

Riksdagens försvarsinriktningsbeslut 2015 innebar att Försvarsmakten återigen skulle kunna försvara Sverige mot ett väpnat angrepp och var en helomvändning mot tidigare beslut om huvudsakligt fokus på internationella insatser.

Armén har i realiteten inte haft möjligheten att uppnå det som beslutats av riksdagen säger riksrevisionen i sin rapport från den 31 augusti att bygga nationell försvarsförmåga och stärka arméstridskrafterna.

Läs mer

För några dagar sedan blev en av utgivarna tillfrågad av en högt uppsatt medlem av den svenska regeringen vilken organisation, som står bakom vår sajt. Han fick svaret: Det finns ingen organisation. Vi är tre utgivare plus två rådgivare. Vi har ingen ekonomi, inga intäkter – för att täcka utgifter tar vi i förekommande fall ur egen ficka.

Läs mer

”Folkeretten forplikter oss som stat til å etter beste evne forsvare vårt eget territorium og holde orden i vår eksklusive økonomiske sone. Dette er regjeringens fremste folkerettslige forpliktelse. Det er først når dette er oppfylt at vi har krav på andres anerkjennelse som selvstendig stat. Ved å prioritere internasjonale operasjoner på bekostning av forsvaret av egne grenser, har vi ikke lenger kapasitet til å oppfylle våre folkerettslige forpliktelser som selvstendig stat. Dette har våre politikere valgt å neglisjere til fordel for internasjonale operasjoner med tvilsomt rettsgrunnlag som bombingen av Libya, invasjonen i Irak og okkupasjonen av Afghanistan.

Her hjemme gjør et svekket forsvar oss mer utsatt i et stadig mer ustabilt Europa. Det øker faren for å bli en brikke på stormaktenes sjakkbrett. Når regningen gjøres opp for denne uansvarlige eventyrpolitikken må vi legge til kostnadene ved å gjenoppbygge vårt eget forsvar. Ansvaret ligger først og fremst hos de to statsbærende partiene i Norge, Arbeiderpartiet og Høyre, sammen med militære rådgivere som tidligere forsvarssjef Sverre Diesen.” Øystein Steiro Sr. resett.no

Det var ett bra beslut, nödvändigt och välkommet, att USA och dess allierade liksom juniorpartnern Sverige lämnade Afghanistan.

USA med sina bundsförvanter var i Afghanistan utan folkrättsligt stöd. USA startade den 7 oktober 2001 bombkriget mot Afghanistan. Angreppet var ett brott mot FN-stadgans våldsförbud och har aldrig  sanktionerats av FN.

Man var en utländsk ockupationsmakt i kriget.

Mot slutet av det 20-åriga kriget fick det alltmer också karaktären av ett inbördeskrig. Det strider mot folkrätten att stödja ena sidan i ett inbördeskrig, och i detta fall en korrupt sida som man hade riggat och själv styrde och höll under armarna och som föll som ett korthus efter tillbakadragandet. Den sidan hade sedan länge förlorat kontrollen över stora delar av territoriet.

Uttåget skulle ha skett för länge sedan, och man skulle aldrig från början ha gått in med militär.

I det läge som nu råder måste Sveriges linje vara att hävda försvar av Afghanistans territoriella integritet och självbestämmande. Stormakter ska inte blanda sig i annat än om de bjuds in för konstruktiva bidrag till utvecklingen av landet.

Läs mer

Som våra läsare förhoppningsvis uppmärksammat är utgivarna av alliansfriheten.se varma anhängare av yttrande- och tryckfrihet och andra fri-och rättigheter såsom mötesfrihet, föreningsfrihet och demonstrationsfrihet. Vi har ambitionen att hålla oss hyggligt uppdaterade i dessa frågor och att efter förmåga förmedla kunskap vi inhämtar till läsarna. Vi är emellertid tacksamma för tips från våra läsare eftersom dessa spörsmål inte specialbevakas av oss.

Nedan följer en överblick över de nu mest akuta frågorna inom detta område.

FÖRBUD MOT RASISTISKA ORGANISATIONER

I maj i år lade en statlig kommitté fram ett betänkande om Ett förbud mot rasistiska organisationer (SOU 2021:27). Förslagen i betänkandet är nu föremål för remissbehandling och svar ska ha inkommit till justitiedepartementet senas den 6 september 2021.

Vi är emot dessa förslag.

Läs mer

Förenta staterna var en ockupationsmakt i Afghanistan; Sverige var också en ockupationsmakt. De bedrev båda – liksom alla därvarande, oinbjudna – aggression.

En ockupationsmakt kan aldrig vinna ett krig. Den måste bort, som tyskarna i Norge 1945. De som vinner ett krig, som de allierade 1945, kan ockupera med framgång: omskola, hjärntvätta de besegrade. Sedan dra sig tillbaka, med hedern i behåll.

En motståndsrörelse uppstår, när landets reguljära väpnade styrkor har misslyckats i sitt försvar av befolkningen. Den är en gerilla och har en bred bas men behöver inte vara demokratiskt uppbyggd.

Ockupanten inser sällan, att den angripne har alla fördelar: terrängen, befolkningen, tiden. Ockupation kostar mer än uppror; angrepp är dyrare än försvar.

Befrielser är ofta grymma, men ockupanten är den grymmare och förorsakar långt fler offer än den som sätter sig till motvärn, främst bland icke-stridande.

Ockupanten demoraliseras, medan den angripne stärker sin moral. Den som ockuperar ett land har mycket att förklara men har nästan aldrig något att anföra till sitt försvar. Vissa angripare avstår från ockupation, som Sovjetunionen efter fortsättningskriget i Finland, därför att den hade blivit dem en börda.

Den som ockuperar ett annat land behöver övertyga sina medborgare om det rättfärdiga i dådet; de angripna måste inte övertyga sig själva, eftersom alla är angripna. Quislingar finns, men de utgör alltid ett försumbart mindretal.

Läs mer

Kriget i Afghanistan har aldrig varit populärt i Sverige.

Det har från början funnits en bred opinion med personer från skilda läger från höger till vänster som menat att vi skulle ta hem soldaterna. År 2007 publicerades ett upprop i några av våra största dagstidningar om att ta hem trupperna.

Initiativtagare var bland andra Thage G Peterson, Hans Alfredsson, Eva Moberg och uppropet kom att undertecknas av fler än 7000 personer.

Solidaritet med Afghanistan och motstånd mot utländsk ockupation demonstrerades i vårt land även under 1980-talet då Svenska Afghanistankommittén bildades med huvuduppgiften att bilda opinion mot Sovjets ockupation.

I artikel nedan som vi återpublicerar från Svenska Dagbladet från 16 mars återfinns bland undertecknarna flera personer som var med och bildade Svenska Afghanistankommittén och flera som stod bakom uppropet 2007 att ta hem de svenska trupperna.

”Kriget i Afghanistan skamfläck för Sverige”

Ett avtal mellan talibanrörelsen och USA undertecknades den 29 februari. Vi som har kämpat mot kriget och mot Sveriges deltagande i kriget känner en stor glädje och lättnad över att vapnen tystnat. Ingen kan garantera att det innebär verklig fred, men om USA:s, Natos och andra allierades trupper (inklusive Sveriges) verkligen hemkallas innebär det ett stort steg på väg till fred.

Vi hoppas att det nu överenskomna dokumentet sätter stopp för att Afghanistan blir ett fäste och fristad för internationella terrorister och terrornätverk.

En helt annan fråga är om afghanerna klarar att på fredlig väg lösa alla de motsättningar som ackumulerats under utländskt förmyndarskap. 19 års ockupation (och före det ett decennium av sovjetisk ockupation) har satt djupa spår i nationen och att tro att de skulle läka över en natt är naivt. Läs artikel

Förre hovstallmästaren, översten av första graden Hodder Stjernswärd har avlidit i en ålder av närmare 97 år. Han utbildade sig till kavallerist och växlade under sin militära karriär mellan olika vapenslag. Hans sista operativa befattning var chefskapet för Livgardets dragoner (K1), tillika försvarsområdesbefälhavare och kommendant i Stockholm. Stjernswärd hade skånska familjerötter och levde under sina sista år i Ystad. Han var en hängiven anhängare av ett folkförsvar på den allmänna värnpliktens grund. På denna sajt har vi flera gånger länkat till artiklar i försvarspolitiska frågor som han skrev för Ystads Allehanda.

Vi länkar till en artikel i Svenska Dagbladet som skrevs med anledning av riksdagsbeslutet om att slopa allmänna värnplikten och till vilken Hodder Stjernswärd var en av undertecknarna.

Slopa inte värnplikten

Weimarrepubliken, tillkommen efter Tysklands nederlag i första världskriget, hade världens mest demokratiska författning, med många friheter inskrivna. Men den utvecklade tidigt en dålig politisk praktik. Utomparlamentariska aktioner var legio, men framförallt skapade mängden politiska mord bekymmer för dem som ville upprätthålla social stabilitet och politisk funktionalitet.

De allra flesta politiska morden kom från högerhåll. De understöddes av personer som tillhörde samhällseliten. Vänstern, mycket brett definierad, var fienden som skulle få sig smockor. Den extrema vänstern beväpnade sig och tillgrep våld, mer våld än nöden krävde, fast ändå i en mera begränsad omfattning. Alltför få försvarade republiken med alla dess skavanker. Även ledande – borgerliga och socialdemokratiska – politiker föll offer för kulor.

Läs mer

I en artikel av Norges förbindelseofficer vid Natos högkvarter, Martin Borg, behandlas frågan om hur militära styrkor kan föras över nationsgränser vid krig eller konflikt. Han hänvisar bland annat till en rapport från en expertgrupp, Center for European Policy Analysis (CEPA), som har analyserat Natos behov av transporter över gränser i Europa.

Ett av scenarierna är att Nato-styrkor från Norge förs över Sveriges territorium för att sättas in till försvar för Estland vid en konflikt.

Borg resonerar kring kraven på infrastruktur som vägar, broar, järnvägar, hamnar med mera för att möjliggöra militär mobilitet.

Både Norge och Sverige är med i EU:s Permanent Structured Cooperation (PESCO) för att skapa militär mobilitet, det vill säga underlätta förflyttning tvärs nationsgränser.

Borg ställer frågan hur det skulle vara möjligt att i en krissituation skicka militära brigader på väg norröver via Norges grannländer (Sverige och Finland) vid en krissituation.

Läs mer