utvald

Vi återger här ett tal som Pål Karlsson höll på FN-dagen, den 24 oktober, då Tankarnas trädgård i samarbete med Kronoberg för fred och alliansfrihet anordnade samtal kring frågor som:
– Hur fungerar FN?
– Vilka regler ska gälla för umgänget mellan stater?
– Folkrätt eller regelbaserad ordning?
– Vad menas med ”regelbaserad internationell ordning”?

Talet publicerades ursprungligen på sajten https://tankarnastradgardvaxjo.se

FN-systemet

I FN är alla självständiga stater med – utom Vatikanstaten.

FN har sex huvudorgan: Generalförsamlingen (193 medlemsstater), Säkerhetsrådet (15 medlemmar, fem permanenta), Sekretariatet (4500 tjänstemän i New York, 50 000 i kontor över hela värden fr a i Genève), Ekonomiska och sociala rådet, Internationella domstolen samt Förvaltarskapsrådet, som i praktiken är nedlagt.

Se bild med FN-organen:  fn

I syfte att trygga ett snabbt och effektivt inskridande från Förenta Nationernas sida överlåta medlemmarna på säkerhetsrådet huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet och samtycka till att säkerhetsrådet vid fullgörande av sina ur detta ansvar härrörande förpliktelser handlar å medlemmarnas vägnar.

Läs mer

”Most NATO countries have different perceptions of threats. Countries in the east of the bloc fear Russia, in the south they fear migration from Africa, Greece has a frozen conflict with Turkey, and Britain is in conflict with Ireland over fishing rights in the region. None of these countries have a vital interest in the confrontation with China for which they would be ready to fight. A specific exception is Lithuania, which recently sharply curtailed its relations with Beijing and is ready to open an embassy in Taiwan.

How will Article 5 of the Charter of the North Atlantic Treaty Organisation work in the fight for Taiwan’s semiconductors? The paradox of such a question pushes some NATO countries to perceive the prioritisation of China as an issue “below Article 5”. That is, these countries believe that the article is not applicable in the East Asian theatre. However, in this case, there is an even greater erosion of the meaning of NATO and its operational effectiveness. NATO might as well extend its concern to other parts of the Western Hemisphere, such as Peru, Colombia or Argentina. The main problem is that this concern should be more compelling than the inglorious military campaign in Afghanistan. ”

NATO in the Pacific: How Will Article 5 Work?

aldaiclub.com, 12 november

Den 28 oktober lämnade regeringen till riksdagen en proposition (2021/22:55) med rubriken ”Utlandsspioneri”. Här föreslås bland annat att det i brottsbalken (BrB) ska införas två nya straffbestämmelser, som idag saknar motsvarighet i BrB. Det ena brottet betecknas ”utlandsspioneri”, det andra ”röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete”. Propositionen innehåller vidare förslag till ändringar i befintliga bestämmelser i BrB:s kapitel om brott mot rikets säkerhet. Regeringen föreslår att utlandsspioneri och motsvarande utformning av bestämmelsen om obehörig befattning med hemlig uppgift ska bli nya brott i tryckfrihetsförordningens (TF) brottskatalog och därmed även få genomslag för de medier som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Alliansfriheten publicerade den 24 april min artikel ”Utlandsspioneri för tredje gången”. Där går jag igenom lagstiftningsärendet som har pågått de senaste tio åren. Utgivarna gör min artikel lättare tillgänglig nu. I den här artikeln ska jag ta fram de aspekter på dessa lagförslag som jag bedömer har principiell betydelse.

Den föreslagna nya paragrafen om utlandsspioneri har följande lydelse:

6 a § Den som, i annat fall än som avses i 5 §, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, och vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation, döms för utlandsspioneri till fängelse i högst fyra år. – – –

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Bestämmelsen skiljer sig från spioneriparagrafen i ett viktigt hänseende. För spioneri döms om uppenbarandet av uppgiften för främmande makt kan skada – ”medföra men för” – Sveriges säkerhet. Utlandsspioneri däremot är avsett att skydda Sveriges relation till andra stater som Sverige samarbetar med.

Läs mer

I motionsfloden till den nyss avslutande socialdemokratiska partikongressen fanns många motioner som ställde sig bakom respekt för folkrätt, bevarad alliansfrihet och nej till fortsatt närmande till Nato.

Även om de flesta motionerna avslogs visar de på en stark opinion bland socialdemokraterna.

Finspångs arbetarkommun hade motionerat om granskning av Sveriges deltagande Libyenkriget 2011.

Arbetarkommunen ville att regeringen tillsätter en oberoende kommission för att utreda Sveriges roll i den internationella militära insatsen i Libyen och att klarlägga misstankarna om folkrättsbrott.

Motionärerna skriver: ”Man var delaktig i det, som många menar, folkrättsstridiga ingripande att störta regeringen i Libyen. Man bidrog till de konsekvenser som uppstod efter interventionen men man har inte reflekterat sin roll. Till skillnad från Sverige har bland annat Storbritannien gjort en utredning som kom med allvarlig kritik.” Det behövs svar, hävdar motionärerna, vidare ”för att Sverige med en trovärdighet fortsättningsvis ska kunna kallas en humanitär makt och en neutral stat som inte går i ledband för andra länders geopolitiska ambitioner”.

Läs mer

Sveriges utrikesminister Ann Linde stakade ut den svenska politiken redan på kvällen den 15 augusti då Kabul intagits: ”Inte en spänn skall gå till talibanerna.”

Samtidigt skrev Linde på Twitter att man inte skulle överge det afghanska folket.

Hur det skall gå till när man inte tänker ha något med den nya regeringen i Afghanistan att göra är oklart.

Läs mer

Anförande vid möte om Afghanistan i Uppsala den 26 oktober arrangerat av Folket i Bild i Uppsala.

Kravet på en oberoende kommission för att granska Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan har funnits under flera år.

Då Isaf-insatsen avslutades sista december 2014 hade kraven växt och kom från flera håll – bland annat fanns ett s-kongressbeslut om utredning. Försvarsminister Peter Hultqvist ställde i utsikt att en sådan kommission skulle tillsättas. Förväntningar fanns då på en kommission bestående av oberoende personer från skilda läger som hade allmänhetens förtroende.

Så blev det inte.

Läs mer

Överstelöjtnant Arvid Cronenberg, Kungsbacka, avled den 26 november, en dryg vecka före sin hundraårsdag. Han efterlämnar dotter med familj.

Arvid Cronenberg övergav aldrig sitt dalmål. Han var vass i repliken, hade en något gäll röst och uttalade varje stavelse tydligt. Man kan se honom framför sig på en kaserngård. Men den intellektuella striden gillade han allra mest. Framförallt var han en av landets främsta militärhistoriker, som sådan oförtrutet verksam fram till sin bortgång i mycket hög ålder.

Det man kanske i första hand fäste sig vid var hans otvungna sätt. I detta var han inte på något sätt militärisk. Jag tror att han föredrog att kommunicera framför att kommendera. Säkert var det därför krigsvetenskapen lockade honom. Hans specialitet som forskare blev svensk krigsplanläggning under 1900-talet. Han menade att det var ett bra tag sedan vi haft någon.

Han tillhörde den klassiska skolan av svenska arméofficerare som önskade sig ett någorlunda heltäckande ytförsvar, tungt för en anfallande fiende att forcera, och därför såg han med särskilt kritiska ögon på sådana modeflugor som övergången till insatsförsvar och yrkessoldater, utbildade för operationer i främmande land. Traditionalist och småstatsrealist var han till sin djupa övertygelse. Överträdelser av den alliansfria säkerhetspolitiken brännmärkte han.

Läs mer

Den 27 oktober är det 40 år sedan en sovjetisk ubåt gick på grund i Blekinge på infartsleden till Karlskrona, intill Sveriges största örlogsbas.

Debatten om Sveriges hantering av ubåten kom främst att handla om två saker: frågan om eventuell felnavigering och frågan om den ryska besättningens hade immunitet.

Läs mer

Dag Hammarskjöld, FN:s dåvarande generalsekreterare, framhöll i ett tal som han höll den 13 maj 1954:

”It has been said that the United Nations was not created in order to bring us to heaven, but in order to save us from hell. I think that sums up as well as anything I have heard both the essential role of the United Nations and the attitude of mind that we should bring to its support.”

Det är värt att hålla Hammarskjölds ord i minnet nu när FN-dagen den 24 oktober ska firas. Det var den dagen 1945 som FN-stadgan trädde i kraft. Då hade FN 50 medlemsstater. Idag rör det sig om runt 200 stater.

FN med alla dess fel och brister utgör alltjämt den främsta bastion vi har för att i enlighet med FN-stadgans portalparagraf ”rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden”. FN-stadgan, omstridd och prövad som den är, har visat sig tillhandahålla en realistisk och hållbar plattform för detta ändamål. Den har hållit måttet genom att tydliggöra för en var av oss vilken stat som i en konflikt är aggressor. Och vilken stat det är som bryter mot lagen mot krig, det vill säga FN-stadgan.

Läs mer

Inför Nordatlantiska rådets besök i Finland och Sverige i slutet av denna månad har Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist återigen förklarat, enligt ett regeringsmeddelande, att ”[s]äkerhetsläget i vår del av Europa har försämrats över tid”. Samtidigt går Natos försvarsministrar in för en ny ”masterplan”, enligt ett Reuterstelegram, för att möta ”det växande hotet från Ryssland”.

Peter Hultqvist har allt sedan sitt tillträde för sju år sedan orerat om ett försämrat säkerhetsläge invid Sveriges gränser, emellertid utan att detta har avspeglat sig i några allvarliga incidenter, som har påverkat vårt land. Hur dåligt kan det bli, måste man undra, och vad borde egentligen menas med ett gott eller ett förbättrat säkerhetsläge? Sveriges eget ansvar för den uppkomna situationen, att vi skulle ha blivit mera utsatta genom en omfattande militär nedrustning under ett par decennier, medges så gott som aldrig.

Läs mer

Regeringen lade den 15 oktober fram en ny proposition om militärt deltagande i den franskledda Takubastyrkan i Mali som pekar på en radikal omprövning av hela insatsen. Styrkan skall första kvartalet 2022 fortsatt vara 150 man för att under senare delen av året omfatta högst 20.

Till skillnad från tidigare tvärsäkra uttalanden av försvarsminister Peter Hultqvist om att Sverige är i Mali av nödvändighet för att bekämpa terrorism som kan utgöra en fara också för oss handlar det nu om nedtrappning.

För mindre än en månad sedan förklarade Hultqvist att Sverige måste vara kvar:

”Det är nödvändigt, menar han, annars får vi problem med   brottslighet, trafficking, drogsmuggling, religiös jihadism och terrorism. ”(Svenska Dagbladet 25/9)

Nedtrappningen beror inte på att dessa högt uppsatta har uppnåtts. Tvärtom är det så att utvecklingen gått åt fel håll.

Läs mer