utvald

”Only a nation at peace with itself, with its transgressions as well as its achievements, is capable of a generous understanding of others…When a nation is very powerful but lacking in confidence, it is likely to behave in a manner dangerous to itself and to others. Feeling the need to prove what is obvious to everyone else, it begins to confuse great power with total power and great responsibility with total responsibility: It can admit of no error; it must win every argument, no matter how trivial…Gradually but unmistakably, America is showing signs of that arrogance of which have afflicted, weakened, and in some cases destroyed great nations in the past. In so doing, we are not living up to our capacity and promise as a civilized example for the world. The measure of our falling short is the measure of the patriot´s duty of dissent.”

Senator J. William Fulbright, The Arrogance of Power, 1966, citerad efter Anatol Lieven, America Right or Wrong, 2004.

Vi återpublicerar här  en artikel från 13 augusti 2020.

Ska Sverige gå in för regimskiften i andra länder? Det korta svaret är nej. Frågan aktualiseras av utrikesminister Ann Lindes förslag om förnyade europeiska sanktioner riktade mot Vitryssland efter utgången av det nyligen avhållna presidentvalet och dess efterbörd där. Den har varit på tapeten redan tidigare, då Sveriges regering medverkat till regimskiften (Libyen) eller förespråkat sådana (Venezuela). Sådant strider mot god ton i umgänget mellan stater.

Läs mer

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist sade i en intervju för Sveriges Television, sedan det uppdagats, att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA via Danmark avlyssnat, det vill säga spionerat på, bland annat svenska personer och institutioner, att han ville ”ha korten på bordet. Vi betraktar inte detta som avslutat”. Uttalandet fälldes den 31 maj i år.

Läs mer

Vi återpublicerar här  artikel från 30 april 2020

När Carl von Clausewitz (1780 – 1831) – de senaste århundrandenas i särklass mest inflytelserike militäre tänkare – i början av 1800-talet föreläste vid Allmänna krigsskolan i Berlin kom han in på frågor om folkkrig och folkbeväpning. Hur skulle man se på dessa spörsmål, som alltjämt i allra högsta grad är aktuella i vår samtid? Clausewitz såg dessa frågor ur de förtrycktas perspektiv. Han hade ju erfarenhet av invaderande och ockuperande franska trupper i det egna landet. Skulle man inte bjuda motstånd till varje pris? Jo, det skulle man och det med alla till tillgängliga medel. Det skulle bli våldsamt värre, men vems ansvar var det:

”Finally, there are those who tremble before the idea of a people´s war, because it is bloodier than any other, seldom remains free of dreadful scenes, and will escalate all tragedy and ruin.

Läs mer

Riksdagen har tagit ett inriktningsbeslut om att anskaffa kryssningsrobotar i enlighet med regeringens proposition om totalförsvaret 2021–2025.

Slutligt avgörande har ännu inte fallit. I försvarsbeslutet som togs i december 2020 framgår en vilja att anskaffa kryssningsrobotar för perioden 2026 till 2030. Man kallar det för långräckviddiga bekämpningssystem, och Försvarsmakten skall ha tillgång till dessa vapen under kommande mandatperiod.

Kryssningsrobotar är en känslig fråga. Tidigare har det funnits ett starkt motstånd mot att Sverige skulle inneha sådana vapen som betraktas som offensiva och inte i första hand är avsedda för försvar.

Läs mer

Utgivarna: Vi lägger här ut en repris på tidigare inlägg.

Regeringens proposition för totalförsvaret 2021-2025 som skall beslutas av riksdagen den 15 december innebär ett steg ytterligare mot närmandet till USA och Nato. Ryssland pekas direkt ut som vår huvudfiende. Sverige skall samordna den nationella operationsplanläggningen inte bara med Finland utan också med Danmark, Norge, Storbritannien, USA och Nato.

Två nya regementen, Falun och Sollefteå, får uppgiften att skydda transport av Nato-styrkor från Norge in i Sverige.

Det är nödvändigt att försvaret återupprustas och att markstyrkorna ökas. Men det är en fortsatt inriktning mot på ett tröskelförsvar som om möjligt skall avhålla från angrepp i väntan på militär hjälp från Nato och USA.

Tröskelförsvaret utgörs främst av flyg, ubåtar och missiler, och de områdena tar fortsatt största delen av budgeten och nu aviserar Försvarsmakten fördyringar av JAS som riskerar att gå ut över den redan blygsamma uppbyggnaden av markstyrkorna.

Idag har Sverige en och en halv armébrigad. År 2030 skall det finnas tre. Utöver brigaderna, kärnan i markförsvaret, skall några bataljoner sättas upp som lokalförsvarstyrkor.

Läs mer

Vilken tur att jag har slutat att handla på Coop, tänker jag, när jag läser om hackerattacken, som har satt dess betalningsfunktioner ur spel. Även SJ och Apoteket Hjärtat lär vara drabbade. Vilken tur då också, att det är pandemi och man slipper åka tåg och att medicinlagret är välfyllt där hemma!

Den digitaliseringsiver, som i tilltagande utsträckning har kommit att prägla vårt samhälle sedan millennieskiftet, inför vilket många oroade sig – i onödan, som det visade sig – för tidsomställningen i de digitala systemen, har ådagalagt sårbarheter framförallt i normala tider, när ingen föregående oro har spårats.

Åtminstone ingen manifest eller offentligt redovisad. Men det finns underströmmar. Varför skjuter efterfrågan på kolonilotter nu i höjden? Fler människor än på länge vill kunna förse sig ned egna livsförnödenheter. Och fler överger stora städer och tyr sig till landsbygden, där det finns närodlat. Taxeringsvärdet på vårt fritidshus har fördubblats på några få år, utan några vidtagna förbättringar.

Läs mer

I skymundan kan man i internationell press hitta uppgifter om att Sverige är ett av de deltagande länderna i USA:s och Ukrainas kontroversiella övning Sea Breeze 2021 som äger rum 28 juni–10 juli.

I vanliga fall brukar Försvarsmakten vara snabb med att informera om svenskt deltagande i övningar, men nu fick man noggrant läsa i amerikanska flottans Navy News (21/6) för att få reda på att Sverige var med. Sverige räknas där upp som ett av de 32 länder som deltar.

På samma sätt har det varit under tidigare års Sea Breeze-övningar. Försvarsmakten har varit tyst, likaså Försvarsdepartementet. Liksom tidigare får man också söka förgäves efter information om övningen i svenska media.

Läs mer

Julian Assange har avslöjat svåra brott – brott mot krigets lagar. Därför riskerar han att dömas som en brottsling. Detta är en gangsterlogik. Han har avslöjat laglöst statligt våld mot civila oskyldiga. Därför hänger hans eget liv på en skör tråd. Detta ska kallas mod. Julian Assange har behandlats med en hänsynslös brist på respekt av den svenska staten. Därför måste han få upprättelse. Han har som varje journalist i hans situation måste göra: han har berättat sanningen. Därför borde han belönas.

Julian Assange trodde på Sverige, på svensk yttrandefrihet, på vår grundlagsskyddade rätt att granska vad makten har för sig. Men Sverige – det politiskt-mediala komplexet – har misstrott Julian Assange. Ledande svenska opinionsbildare har försökt att karaktärsmörda honom. Det är otäckt. De som ropar ”Stena! Stena!” sitter själva i skyddat bo. Medan Julian Assange sitter i fängelsecell och i domstolsbås. Det är lätt att se vem som faller till föga för styrkan och vem som faller offer för styrkan i detta drama.

Läs mer

Den 28 juni genomförde USA flygattacker mot två mål i Syrien och ett mål i Irak.

Den amerikanska regeringen hävdade att attackerna var ett svar på tidigare drönarattacker mot USA-baser i Irak. Utrikesminister Antony Blinken förklarade samma dag att de amerikanska anfallen var ”självförsvar”. Vidare sade Blinken att anfallen var förebyggande för att hindra attacker mot egna baser i framtiden.

USA:s hänvisning till självförsvar är inte hållbar av flera skäl.

Rätten till självförsvar gäller mellan stater och gäller som ett direkt svar på ett väpnat angrepp.

I det här fallet handlar det om shiamuslimska milisgrupper som uppenbarligen agerar mer eller mindre självständigt. Vidare kom USA:s attack inte som ett direkt svar på att man själv blivit attackerad. Blinkens motivering om preventivt självförsvar i efterhand saknar stöd i folkrätten som inte innehåller rätt till preventivkrig.

Läs mer

”American policymakers tend to respond to events by asking what the U.S. should do. Instead, the right question is should America do anything? Since few of America’s overseas interests are important let alone vital, the right answer most often is no, at least not much of anything beyond diplomacy. Like in the Caucasus. That region undoubtedly is vital to someone, just not to the United States.”

Doug Bandow i The American Conservative, 1 juli