utvald

Publicerad i Svenska Dagbladet den 15 maj.

Nedrustningsambassadören och fredskämpen Maj Britt Theorin har avlidit.
Hon sörjes närmast av barnen Eva, Åse, Martin och Magnus med familjer
samt av många vänner världen över.

I våra ögon var Maj Britt Theorin en av Sveriges främsta fredsmäklare. Att kämpa för freden var hennes livsuppgift. Hon reste land och rike runt och agiterade för freden och försoning. Hon slogs för långsiktiga fredliga lösningar på krig och konflikter. För Maj Britt var detta den bästa utvecklingshjälp som Sverige kunde ge.

Maj Britt Theorins namn var internationellt känt.

Hon var under många år Sveriges nedrustningsambassadör och gjorde betydande insatser internationellt för att driva främst nedrustning av kärnvapen.

Efter det uppdraget kunde hon valt en lugn pensionärstillvaro men de nya krigen med stormaktsinvasioner som startade efter kalla kriget, främst i Afghanistan, kom att under nästan 20 år engagera henne.

Sverige medverkade i kriget och skickade soldater till Afghanistan. Det upprörde henne särskilt som det var en skarp kontrast mot den traditionella svenska säkerhetspolitiken.

Maj Britt var med i den grupp personer som 2007 utformade det stora uppropet mot Sveriges deltagande i kriget med parollen ” Tag hem de svenska trupperna från Afghanistan– svenska soldater har inte i Afghanistan att göra” som med över 7000 underskrifter kom att publiceras runt om i Sverige.

Läs mer

Jag får ett mail från en granne. Vi bor i samma bostadsområde, Kista. Det är ett nationellt centrum för högteknologisk verksamhet. Grannen, upp i åren, är en av landets it-pionjärer. ”Törs du gå ner i garaget”, frågar han, ”om vi blir bombade.” Är det en dödsfälla? Kista torde bli ett av de första målen, om krig utbryter. Då kommer gängskjutningarnas fasor härute att förblekna.

Jag har faktiskt inte tänkt så noga över detta. Har vi skyddsrum? Nej. Officiell svensk säkerhetspolitik utgår från att Sverige blir anfallet i ett storkrig, underförstått av Ryssland. Scenariot kan verka osannolikt – det är ett imperium på nedgång men besitter stora arsenaler av kärnvapen, som med olyckligt handhavande kan drabba även ett litet land som Sverige. Också motståndaren, som vi tyr oss till, är i ett liknande läge.

Läs mer

I Dagens Nyheter (12/5) skriver Ewa Stenberg att Sveriges insats för fred och rättvisa misslyckades.

Den internationella koalitionen hade lovat att hjälpa till och bygga upp en ny nation där kvinnor fick rättigheter, byborna sjukvård och det skulle råda fred och rättvisa.

Alla dessa påståenden är osanna.

USA har officiellt, genom sitt särskilda ombud för Pakistan och Afghanistan Richard Holbrooke, förklarat: ”Att omvandla det afghanska samhället är inte vårt uppdrag. Flickors skolgång kan vara en viktig fråga på många håll. Vi är i Afghanistan utifrån våra egna nationella säkerhetsintressen.” (The New Yorker 2015)

President Obama var noga med att i sina tal inte ta ordet nationsbyggande eller good governance i sin mun när det gällde Afghanistan. För USA handlade det om geostrategiska intressen och för länderna som deltog i koalitionen var det lojalitet med USA som gällde.

Våra egna ansvariga politiker har aldrig medgivit att talet om kvinnors rättigheter, demokrati mm endast var avsett för att få allmänhetens stöd till kriget.

Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder, som fattade beslutet 2001 att Tyskland skulle gå med, har senare förklarat att motivet var lojalitet med USA men att kvinnors rättigheter var nödvändigt att lyfta fram för att få tyskarna att acceptera kriget.

Än idag kan svenska regeringen utan skam skriva i varje proposition om fortsatt svensk trupp i Afghanistan att insatsen skall stödja kvinnornas ställning.

Läs mer

Under perioden 7 juni till 18 juni arrangerar Sverige, Finland och Norge en internationell flygövning, Arctic Challenge Exercise 2021 (ACE 21), där Norge är övningsledare. Övningen genomförs för femte gången inom ramen för det nordiska samarbetet och det Cross border-avtal som har ingåtts mellan länderna.

Deltagande är även Storbritannien med A330 Voyager (lufttankningsflygplan), Nederländerna med ett KDC-10 (lufttankningsflygplan), USA med KC-135 Stratotanker (lufttankningsflygplan) och Nato med AWACS-flygplan (stridsledning och luftbevakning).

Totalt cirka 70 flygplan och drygt 3 000 mannar är involverade, vilket gör ACE till en av de största flygövningarna i Europa i år.

Liksom tidigare år anger den svenska försvarsmakten att övningsscenariot är en internationell fredsfrämjande krishanteringsinsats under FN-mandat.

Försvarsmakten skriver på sin hemsida att övningen inte riktar sig mot Ryssland utan att det är en defensiv övning för att samtrimma flyg, främst från de nordiska länderna.

Det finns dock anledning att sätta ett frågetecken för syftet med övningen och även för hur det kommer att uppfattas av omgivningen. En av de största militära flygövningarna i Europa skall nu genomföras på Nordkalotten och Arktis där det under de senaste åren har pågått en intensiv upprustning både från USA:s och Natos sida och samtidigt från Rysslands sida.

Läs mer

Frankrikes militära insats i Sahel kallas numera allmänt för ett nytt Afghanistan och ett nytt krig utan slut.

För Macron har det gällt att ta stöd av vem det vara må för att legitimera fortsatt franskt krig.

I Bloomberg skriver Bobby Ghosh den 8 maj att Macron backar upp diktatorer och krigsherrar i utbyte mot stöd till sitt krig.

Läs mer

På Nato-mötet den 14 april dikterade USA avslutningen på kriget i Afghanistan för sina allierade.

Utrikesminister Antony Blinken och försvarsminister Lloyd Austin läste upp president Bidens beslut att dra tillbaka alla trupper den 11 september och meddelade att beslutet inte var kopplat till några villkor för talibanerna. Biden hade insett att fortsatt krig inte var värt priset.

Läs mer

– Det ligger en dimridå i det jag säger: Alltså, genom att man lämnar kvar utrustning och materiel så skapar man en möjlighet att gradera upp sin verksamhet mycket snabbt, säger Peter Hultqvist

Den svenske försvarsministern efter beskedet att Ryssland drar bort trupper från gränsen till Ukraina

Inför Sveriges anslutning till EU tilldrog sig frågan om den fortsatta tillämpningen av offentlighetsprincipen stor uppmärksamhet. Sverige var då ganska ensamt om att låta envar få tillgång till allmänna handlingar hos myndigheter. De stater som redan tillhörde EU såg framför sig hur handlingar som de själva höll hemliga skulle bli offentliga ifall de hamnade hos svenska myndigheter. Sverige avgav en ensidig förklaring av innebörden att offentlighetsprincipen tillhörde vårt konstitutionella arv. EU:s medlemsstater svarade att man förutsatte att Sverige som medlem i unionen skulle följa gemenskapsrätten även i detta avseende.

Sverige ingår inte i någon försvarsallians. Däremot samarbetar Sverige sedan länge med andra stater kring både militära och andra frågor, även sådana som rör fred och säkerhet i den egna regionen och i andra delar av världen. Inom ramen för fredsbevarande och fredsframtvingande operationer medverkar svensk trupp i krigshandlingar.

Spioneribestämmelsen i brottsbalken (BrB) 19:5 straffbelägger att någon i syfte att gå en främmande makt tillhanda tar viss angiven befattning med (”anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer”) en uppgift om ett visst sakförhållande. Uppgiften om detta sakförhållande ska vara sådan att det kan medföra men för Sveriges säkerhet, om uppgiften kommer till den främmande maktens kännedom. Paragrafen exemplifierar att uppgiften kan röra ”försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut”. Uppgiften behöver inte vara hemlig enligt sekretesslagen (OSL). Även att publicera motsvarande uppgifter i ett grundlagsskyddat medium, såsom en tryckt skrift, kan vara brottsligt som spioneri enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Också den som har lämnat uppgiften till exempelvis en tidning för publicering, meddelaren, kan berövas sitt meddelarskydd och straffas i ett sådant fall.

Läs mer

Försvarsminister Peter Hultqvist förde den 19 april ett videosamtal med två representanter för den självutnämnda så kallade Autonoma administrationen för norra och östra Syrien, nämligen befälhavararen för Syriska Demokratiska Styrkorna (SDF) och vice ordföranden för administrationen.

Enligt uppgifter i ANF News avhandlades säkerhet och stabilitet samt humanitära frågor. Samtalet skulle tjäna som startpunkt för ett fördjupat samarbete med den autonoma administrationen inom säkerhetsområdet. Tidningen refererar ett uttalande av Hultqvist rörande IS och flyktingar: ”Att återställa infrastruktur och säkra att befolkningen kan leva ett tryggt och värdigt liv kommer att vara ett betydelsefullt bidrag till att organisationen försvinner.”

Under mötet enades man om behovet av att vidareutveckla bilaterala relationer och befintliga mekanismer för militära, politiska och humanitära frågor.

Med detta öppna och närmast officiella ställningstagande för den autonoma administrationen placerar Hultqvist Sverige rakt in i den internationella konflikten i regionen, där stater som Turkiet, USA, Ryssland, Iran och Israel alla agerar med både militära och civila medel.

Läs mer

Efter finska kriget 1808–09, som Ryssland endast motvilligt inledde, pådrivet av Napoleon, och den åtföljande rikssprängningen har Ryssland inte vid något tillfälle utgjort en akut fara för Sverige. Under Krimkriget 1853–56, då brittiska örlogsfartyg seglade på Östersjön och tog krigsfångar på Åland, kunde Sverige ha hamnat i strid med Ryssland genom den så kallade novembertraktaten 1855 som slöt upp på Frankrikes och Storbritanniens sida, men denna hann inte sättas i verket, förrän kriget var över.

Novembertraktaten var en avvikelse från neutralitetspolitiken och en eftergift mot aktivister som ville erövra Finland åter inom gamla riksgränser. Fransksympatierna inom eliten övervägde. Ett par decennier senare inleddes en tyskorientering i svensk utrikespolitik, en opportunistisk anpassning till den nya makt som just hade blivit Kontinentaleuropas herre. Men Bismarcktyskland var inte aktivistiskt; det eftersträvade maktbalans i Europa och ville ha ett gott förhållande till Ryska riket.

Läs mer

Regeringen vill göra det olagligt att förneka folkmordet på ”judar och andra grupper under andra världskriget”, uppgav Sveriges Radios ekoredaktion på onsdagen. ”Förintelsen är världshistoriens största brott mot mänskligheten, och det får inte glömmas. De som försöker få världen att glömma och blanda bort korten, de måste stå till svars för det”, förklarar justitieminister Morgan Johansson.

Johansson hänvisar till flera andra europeiska länder, där sådant förnekande är straffbart. En parlamentarisk kommitté ska tillsättas ”för att se över hur en sådan lagstiftning ska se ut”. Till denna kommer alla riksdagspartier att inbjudas att delta, enligt statsrådet.

Den föreslagna inskränkningen i yttrandefriheten är ytterst betänklig. Politiska diktat om vad som är historisk sanning förekommer verkligen även i andra länder i Europa, men bör Sverige följa efter? I Turkiet är det förbjudet att påstå, att första världskrigets folkmord på armenier har ägt rum. Aftonbladets journalist Peter Kadhammar rapporterade i februari 2018 om den polska så kallade förintelselagen:

Läs mer

Anm: Artikeln har också publicerats på Kkrva.se

Kapten Sigge Winell efterlyser en utredning av Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan för att klarlägga syftet med den nu 19 år långa insatsen: ”Vad var egentligen det övergripande målet med insatsen? Och var det målet, så här i efterhand, det ’rätta’ ”

Det är bra att frågan ställs. Mycket om kriget är fortfarande sekretessbelagt och en verklig genomlysning saknas.

Däremot är det väl idag ingen som tror att syftet för Sveriges del var annat än att visa lojalitet med USA och Nato för att kvalificera oss som en pålitlig framtida partner. Under årens lopp har det, som Winell påpekar, förts fram en rad högst vällovliga andra syften som skolor för flickor, kvinnors rättigheter, bygga en rättsstat osv.

Regeringens utredning om Sveriges deltagande i kriget 2002–2014 som framlades 2017 visade tydligt att dessa mål aldrig var att ta på allvar. Endast ett mål, lojalitet med USA och Nato, uppfylldes enligt utredningen.

Läs mer