utvald

Läs mer

Riksdagen behandlade den 9 december regeringens proposition om fortsatt svensk trupp i Afghanistan. (Propositionen har tidigare kommenterats på den här sajten.)

Av riksdagspartierna var det Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som motsatte sig, medan övriga stödde propositionen. Liksom tidigare, under hela den långa tid som Sverige deltagit i kriget från februari 2002 till idag, framhävde regeringen genom försvarsminister Peter Hultqvist att Sverige måste stanna kvar av lojalitet med de övriga stater som ingår i den Nato-ledda koalitionen RSM:

”Sverige är en liten bidragare i RSM till numerären just nu. Men vårt bidrag kännetecknas av lojalitet och hög professionalism. Sverige är en partner att lita på. Vi spelar roll, vi är med och vi gör skillnad.”

Hultqvist fortsatte med att koppla den svenska insatsen till att vi som tack från USA och Nato kan räkna med stöd om Sverige angrips:

Läs mer

Riksdagen debatterade den 9 december propositionen om fortsatt svensk trupp i Irak. Insatsen har ett tak på 70 man, men idag finns endast två stabsofficerare från Sverige. Neddragningen tidigare i år har enligt regeringen berott på attacker från shiamiliser mot amerikanska baser och på covidsituationen.

Propositionen har tidigare kommenterats på den här sajten.

Av riksdagspartierna var Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet emot fortsatt deltagande. Sverigedemokraterna därför att man främst ville stödja kurderna i norra Irak och Vänsterpartiet på grund av den irakiska militärens angrepp på demonstranter.

Håkan Svenneling från V påpekade att Sverige är utbildar och tränar den irakiska armén. Han hänvisade även till den eskalerande konflikten mellan USA och Iran som i hög grad påverkar Irak. ”Det oansvariga agerandet från USA och Donald Trump att utomrättsligt låta avrätta den iranske generalen Qasem Soleimani har inneburit ökade risker för våra svenska soldater.”

Läs mer

President Donald Trump har beordrat Pentagon att dra tillbaka nästan alla amerikanska soldater från Somalia, där de strider mot milisgruppen al-Shabaab. Enligt Reuters skall en mindre styrka vara kvar i huvudstaden Mogadishu.

Läs mer

”Endast genom att agera självständigt kan vi stärka vår internationella ställning. Självständighet innebär förmåga att själv bära ansvaret för vår egen säkerhet. Det är inte det primära målet för någon annan än för oss själva.”

”I sitt allra sista tal som republikens president i mars 1956 fortsatte Paasikivi med samma tema och sade att hur än de yttre förhållandena och världshändelserna påverkar öden, kommer folkets och i synnerhet ett litet folks, framtid i sista hand att bero på dess sedliga och andliga kraft, dess lojalitet gentemot sig själv, dess egna ideal, dess egna grundläggande värderingar i livet. Utan dessa andliga krafter kan folket inte stå upp.”

President Sauli Niinistös tal vid huvudfesten under president J.K.Paasikivis 150-årsjubileum den 27 november 2020

Forsvarets Forum 23 november

”For amerikansk etterretning er «America first» ikke først og fremst et slagord fra en utgående president, men en kjensgjerning og en rettesnor. Slik har det vært gjennom det meste av amerikansk historie, uavhengig av hvem som har vært president. Amerikansk etterretning setter amerikanske interesser først. Dersom disse ikke samsvarer med norske eller danske interesser, og vurderes som viktige nok, er prioriteringen fra Fort Meade gitt.”

Bjørn Svenungsen, høgskolelektor ved Forsvarets  Høgskole

Barack Obamas skriver i sin memoarbok A Promised Land om hur han beordrat drönarattacker mot både män och barn som han menade utgjorde ett hot eller skulle kunna utgöra ett hot.

Obama trappade upp drönarattackerna 10 gånger jämfört med  sin föregångare George W. Bush.

Drönarattackerna var utomrättsligt dödande som kommenteras i artikeln nedan från boken Lagen mot krig. Boken i sin helhet kan laddas ned.

Targeted killings – utomrättsligt dödande

Lars-Gunnar Liljestrand

Targeted killings kallas den nya form av krigföring, som börjat tillämpas under 2000-talet, främst av USA men även av Israel.
Begreppet innefattar olika sätt att döda motståndare i andra stater utan att man förklarat krig mot landet och utan någon rättslig prövning. USA-administrationen började 2009 och 2010 att styra om sina militära insatser i ockuperade länder från att använda stora markstyrkor till att koncentrera sig på targeted killings genom bombflyg, nattliga räder med specialstyrkor och drönarattacker utförda med obemannade flygfarkoster som kan bestyckas med missiler och avfyras och styras från en plats långt från målet för attacken.
Nattliga räder i Afghanistan, som genomförs av USA:s specialstyrkor, innebär att man nattetid bryter sig in i hus, där det antas finnas motståndsmän. Räderna slutar ofta med att människor, ibland helt oskyldiga, skjuts, såras eller förs bort. Reuters uppgav den 24 februari 2011 att 600 människor hade dödats i nattliga räder bara under en 3-månadersperiod.
Antalet nattliga räder har tredubblats sedan 2009 från i medeltal 5 till 17 per natt år 2011 (Hallinan 2011). Ökningen av antalet drönare är markant. Före 11 september hade USA 50 drönarfarkoster och man planerar att nå 9 500 år 2012 enligt Nick Turse, en amerikansk journalist som undersöker den nya krigföringen. Turse uppger också att USA har cirka 60 baser runt om i världen som kan skicka drönare (Turse 2012).

Läs mer

Är neutralism liktydigt med isolationalism? Den påstridiga Nato-lobbyn vill få oss att tro det. Men det stämmer inte. Neutralism är strävan att stå utanför militära och även andra konfrontationer mellan stormakter eller stormaktsblock. Denna strävan förutsätter – eller åtminstone underlättas av – goda förbindelser med alla parter. Politiskt och militärt betyder det alliansfrihet.

Läs mer

Deltagandet i kriget i Afghanistan är den största svenska militära insatsen sedan Napoleonkrigen i början av 1800-talet. Kriget har medfört att det alliansfria Sverige kommit att framstå som lojal militär partner till USA och Nato.

Det är ett krig som motiverats på olika sätt under åren. Från början lojalitet med USA efter 11 september och terroristbekämpning till att det var en slags FN-operation, och sedan anfördes humanitära skäl som kvinnors rättigheter och flickors rätt till skolor, för att slutligen åter landa i lojalitet med USA.

Några lärdomar av krigsdeltagandet kan listas.

Krigshysteri

Krigshysterin efter 11 september var en avgörande och farlig grund. USA:s president Bush deklarerade ”War on terror” och hotade att alla stater antingen var med USA eller emot. Sveriges dåvarande försvarsminister Björn von Sydow erkände senare att Sverige gick med i kriget, februari 2002, av solidaritet med USA efter 11 septemberattentaten.

Läs mer

Just nu är amerikanska förband och flygplan baserade på Skaraborgs flygflottilj. Försvarsmakten uppger att det sker inom ramen för svenskt värdlandsstöd och är medverkan i en svenskledd övning som äger rum längs östersjökusten.

Övningen anges som en del av det bilaterala samarbetet mellan Sverige och USA.

Dagens Nyheter skriver (1/11) att under två veckors tid ska 120 amerikaner ihop med svenska enheter öva flygning på låg höjd, luftlandsättning, angrepp och evakuering.

Försvarsminister Peter Hultqvist har fått motta kritik under senare år för att Sverige alltmer deltar i Nato- och USA-övningar och att Sverige har bjudit in Nato-länder och främst USA att delta i våra egna övningar.

Försvarsministern har bemött kritiken och understrukit att övningarna görs så att de stärker det egna svenska försvaret och att vi bjuder in utländska styrkor att uppträda som motståndare för att träna vårt eget försvar mot en angripare.

Även scenarier som gäller kollektivt självförsvar, då vi blivit angripna, är legitima syften för gemensamma övningar.

Den övning som nu pågår är av ett annat slag.

Läs mer

Sverige deltar sedan 2014 i FN-styrkan Minusma i Mali. Minusma består av drygt 13000 soldater från olika afrikanska och västländer och har ett mandat från FN:s säkerhetsråd för en fredsfrämjande insats att för skydda befolkningen och skapa förutsättningar för en stabil stat.

Förutom Minusma finns andra internationella styrkor på plats: EU:s utbildningsstyrka EUTM med 620 soldater, de regionala trupperna från Burkina Faso, Mali, Mauritanien, Niger och Tchad som benämns FC-G5S med 5000 soldater samt den helt franskbemannade styrkan Barkhane med 5100 soldater. Frankrike sätter dessutom upp en ny specialstyrka, Takuba, där Sverige kommer att delta med början nästa år.

Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, har gjort en undersökning (FOI-R–4915—SE) av hur samarbetet mellan dessa styrkor fungerar, Synergies Between Military Missions in Mali, av Elin Hellquist and Tua Sandman.

Rapporten bygger på intervjuer med elva svenska militärer som deltagit i Minusma och EUTM och publicerades den 20 mars 2020, vilket var före militärkuppen i augusti och före riksdagsbeslutet i juni om Sveriges deltagande i Takuba.

Den fråga man vill få besvarad är: Does the coexistence of military missions in Mali translate into synergies? (Rapporten är på engelska.) Frågan har inget entydigt svar efter att intervjuerna sammanställts. Det finns områden där det gått att samarbeta, som när det gäller transporter, skydd av baser och samutnyttjande av sjukvårdsresurser.

Läs mer