utvald

Svenska myndighetspersoner och försvarspolitiker utgår från att Sverige inte kommer att vara opåverkat av en stor kris eller ett öppet krig i vårt närområde. Detta är ett antagande, som har karaktären av en självklarhet. Men hur denna påverkan kommer att se ut, måste förbli en gissning. Att Sverige under alla omständigheter skulle bli en deltagare i sådana händelseförlopp, är ingen självklarhet. Vårt agerande kan inte vara ödesbestämt.

Läs mer

I Norge pågår sedan ett par år tillbaka en intensiv diskussion om det nationella försvaret och Natos krav på landets militära styrkor.

Främst har frågan gällt om Norge skall fortsätta på den inslagna vägen att utforma ett insatsförsvar med långdistansverkande vapensystem eller att börja bygga egna nationella markstyrkor. Diskussionen har koncentrerats till frågan om Finnmark, som gränsar till Kolahalvön där Ryssland har en tredjedel av sina militära styrkor, skall försvaras av egna norska trupper eller om Norge skall lita till stöd från Nato vid en konflikt i norr.

Knut Are Seierstad, forsvarsplanläggare i Natos internationella stab i Bryssel, har i en debattartikel hävdat att Natos planering innefattar uppsättandet av en ”fullt ut tung brigad” för Norge. Han skriver det i polemik med den pensionerade försvarschefen Sverre Diesen som menar att markstyrkor inte skall prioriteras utan att Norge skall satsa helt på långdistansvapen och Nato-hjälp vid ett angrepp.

Läs mer

Skall hela landet försvaras?

Frågan ställdes nyligen av alliansfriheten.se till riksdagspartiernas talespersoner i försvarsfrågor.

Egentligen borde frågan vara överflödig.

I alla högtidliga sammanhang, där försvaret behandlas, brukar politiker försäkra att hela landet skall försvaras. I alla fall finns det ingen som vill säga något annat. Försvarsberedningen, som kom med sin slutrapport Värnkraft 2019, slog också fast:

”Hävdandet av vårt lands suveränitet och territoriella integritet är en nödvändig förutsättning för att Sverige ska uppnå målen för vår säkerhet.”

Läs mer

Essensielt med en reserve

Konferansen ble åpnet med en velkomsttale av den estlandske presidenten Kersti Kaljuaid. Hun var svært tydelig på viktigheten av verneplikt og reservister

– Vi har gjennom uvarslede øvelser vist at vi kan sette opp enheter på svært kort tid. Alle våre reservister kjenner sin plass i strukturen, og de kjenner mannen ved siden av seg. Jeg kan sove godt om natten fordi jeg er trygg på at dette fungerer, sa hun i sin tale. Kaljuaid fortalte videre at Estland er avhengige av verneplikt og reserven for å kunne ha et troverdig forsvar, og hun har tro på at reservister vil være gode nok i krig.

– Jeg mener at våre reservister skal stå for forsvaret av Estland, mens våre stående avdelinger kan bistå våre allierte. Denne modellen er riktig for Estland, men ved en krig er vi avhengige av assistanse fra allierte styrker. Estlands president lovpriste verneplikten. Den virker positivt ved at samfunnet som helhet får et forhold til forsvaret, og hvorfor det er viktig å bruke nasjonale penger på landets forsvar.

Årliga baltiska försvarskonferense 30 september

Regeringen beslöt den 24 september 2020 om en strategi för den arktiska regionen.

Sverige är ett av de åtta länder (Danmark inklusive Grönland och Färöarna, Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA) som är medlemmar i Arktiska rådet.

Överordnat mål för Sverige anges vara att aktivt bidra till en fredlig, stabil och hållbar utveckling i Arktis.

Sverige skall verka i de fora som finns för regionen där förutom Arktiska rådet också ingår Barentssamarbetet och samarbetet mellan de nordiska länderna.

Sverige har inga territoriella anspråk i Norra Ishavet, men i strategin framhålls att det ligger i svenskt intresse att överlappande anspråk bland de fem arktiska kuststaterna avseende kontinentalsocklar och territoriella tvister löses i enlighet med folkrätten, inklusive UNCLOS (Havsrättskonventionen).

Regeringen anger två huvudspår för vår politik:

– att genom ett välfungerande samarbete säkerställa fortsatt fred och stabilitet i Arktis.

– att stärka svensk nationell förmåga och framförhållning. Här avses i första hand egen militär förmåga, men också politiska och ekonomiska och diplomatiska medel skall användas för hantering av olika händelser i regionen.

Regeringen kommer, anger strategin, att ”fortsatt stärka Sveriges militära förmåga att verka i de norra delarna av Sverige och angränsande områden”. Det är inte närmare förklarat vad som menas med att svensk militär skall kunna verka inte bara inom vårt territorium utan också i angränsande områden. Skrivningen är av betydelse då man ser till hela den säkerhetspolitiska situationen i regionen som sedan några år tillbaka befinner sig i en fas av kraftig upprustning från både rysk och amerikansk sida, och detta har man inte sett sedan kalla kriget.

Läs mer

Försvarsminister Peter Hultqvist brukar framhålla att svenskt deltagande i Nato-övningar alltid skall baseras på en bedömning av vad som gynnar utvecklingen av det egna nationella försvaret och att övningarna inte skall vara riktade mot någon annan stat.

Sveriges medverkan i de Nato-ledda flygövningarna Ramstein Alloy över baltiskt luftrum visar på en verksamhet som knappast kan motiveras av behov hos det svenska flygvapnet.

Nu genomförs övningen under två dagar över Estlands, Lettlands och Litauens luftrum.

Natos Air Command säger att övningen skall visa närvaron av en effektiv flygstyrka som försvarar Baltikum.   Nato-flyg för lufttankning och för tidig kontroll av luftrummet ingår.

Läs mer

Generallöjtnant Carl Björeman var en långvägare, och ett långt liv hann han leva. Nyligen gick han bort, 96 år gammal. Bara för några år sedan tystnade hans röst i den offentliga debatten. Hans sista bok, Sex överbefälhavare söker en roll. Tvekampen mellan det territoriella och det teknologiska försvaret under det kalla kriget (2017), byggde liksom andra arbeten på gedigen grundforskning och var försedd med ett förord av professor Kent Zetterberg.

Läs mer

Den resursstarka svenska Nato-lobbyn ligger numera lågt. (Ihållande träningsvärk?) Enligt SOM-institutets senaste medborgarundersökning finns det alltjämt ett motstånd i opinionen mot svenska medlemskap i Atlantpakten. Av tillfrågade är drygt 60 procent för att den militära alliansfriheten bibehålls; endast 15 procent motsätter sig detta. (Officerstidningen 5:2020)

Läs mer

Militärkuppen i Mali reser frågor om Sveriges mål med sin militära närvaro landet.

Sverige deltar i FN-insatsen Minusma och kommer att sända trupp för deltagande i den franskledda Task Force Takuba senare i år.

De mål som regeringen ställer upp för insatserna är högtflygande.

Uppdraget för Minusma anges vara att upprätta säkerhet, stabilitet och skydd av civila, stöd till den politiska dialogen, stöd till försoningsprocessen samt återupprättande statens överhöghet i hela landet. Uppdraget för Task Force Takuba syftar till att stärka Malis regerings, det internationella samfundets och G5 Sahels möjlighet att verka för att skapa fred och utveckla regionen. Vidare är uppgiften att bistå Malis säkerhetsstyrkor i att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium genom rådgivning, stöd och gemensamma operationer tillsammans med de maliska säkerhetsstyrkorna.

Läs mer

För att förstå Putin måste man förstå den miljö i vilken han växte upp.

Vladimir Putin föddes den 7 oktober 1952; han är idag alltså 68 år. 1952 led Sovjetunionen fortfarande av de fruktansvärda förlusterna i andra världskriget. Putins far hade deltagit i Leningrads försvar mot tyskarna. Putin fostrades i ett tufft liv på stadens bakgårdar, vilket var en anledningarna till han lärde sig judo.

I mitten av 1960-talet, då jag först kom till Sovjetunionen, fanns det efter Chrusjtjovs töväder förhoppningar om ett bättre liv för landets invånare. Dessa förhoppningar grusades under den stagnation som satte in under Brezjnevs period i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Cynism och likgiltighet bredde ut sig. Samhällskontraktet löd: Ni låtsas att Ni betalar oss lön och vi låtsas att vi arbetar. De troende kommunisterna blev allt färre. För en ambitiös ung man eller kvinna som ville se omvärlden fanns det bara två huvudsakliga karriärvägar – underrättelsetjänst i utlandet i KGB:s regi eller diplomatyrket. Bägge var elitutbildningar. Putin valde den första, inspirerad av den hjältegloria som framgångsrika ryska spioner hade fått.

Efter ha läst tyska och tagit juristexamen vid Leningrads universitet, där en av hans lärare var Anatolij Sobtjak som sedermera blev Petersburgs förste borgmästare och Putins chef, blev Putin antagen i KGB. Efter några år i Petersburg blev han under senare delen av 1980-talet stationerad i Dresden. Där blev han flytande i tyska. Putin är den förste ryske ledare efter bolsjeviktiden som talar västeuropeiska språk.

Läs mer

FN:s havsrättskonvention är uppbyggd enligt huvudprincipen att ”den som äger land äger vatten”. Kuststaten har rätt att utsträcka sitt territorium upp till 12 sjömil ut från baslinjer som dras mellan öar och över bukter längs kusten.

Läs mer