Kritisk folkrätt

Mats Björkenfeldt

En av samtidens främste folkrättslärda, professor Olivier Corten, har tillsammans med tre kolleger vid universitetet i Bryssel, skrivit en högst angelägen bok: Olivier Corten, François Dubuisson, Vaios Koutroulis, Anne Lagerwall, A Critical Introduction to International Law (Editions de L’ Universitet de Bruxelles 2019).

Den som är intresserad av hur stater bildas, hur gränser skapas eller bestäms av Internationella domstolen i Haag bör genast konsultera denna bok. Detsamma gäller om man är nyfiken på till exempel hur internationella organisationer, som Förenta Nationerna, fungerar. Men för denna sajts vidkommande är ändå kapitlet om folkrätt och krig det mest angelägna.

Läs mer

Låt oss satsa på freden

Thage G. Peterson

Bästa fredsvänner i Skövde!

Världens viktigaste fråga idag är freden. Och mänsklighetens överlevnad.

Vi säger ibland att världen är tokig. Idag är det verkligen berättigat att åberopa denna fras. Världen är mer galen och ond än på länge. Vad som pågått och sker i norra Syrien är inget annat än ett uttryck för en ond värld. Medan vi i kväll sitter trygga här i Sankta Helena kyrka i Skövde så sker en slakt av människor i norra Syrien och förföljelser av människor på flykt från en hemsk verklighet. Barnens förtvivlade gråt, deras rop på hjälp gör oss förtvivlade, desperata och upprörda över världssamfundets oförmåga att åstadkomma fred.

Läs mer

Några ord om svensk säkerhetspolitik

Sven Hirdman

Det viktigaste målet för Sveriges säkerhetspolitik är att bevara freden. Vi har lyckats med detta i över 200 år på basis av en klok politik men också till följd av gynnsamma omständigheter.

För närvarade upplever vi en spänd säkerhetssituation i Europa på grund av svåra motsättningar mellan USA/Nato/EU å ena sidan, Ryssland å andra sidan. Detta tar sig uttryck i kraftig upprustning med framtagande av nya vapensystem, även nukleära, och avancerade militära övningar med sikte på att kunna utkämpa ett krig mot den potentielle huvudmotståndaren. Frambasering sker av arméförband och missilsystem nära motståndarens gränser, i vår region nära Ryssland.

Motiveringen för USA:s och Natos militära aktiviteter är att man säger sig frukta ett ryskt angrepp på mindre, sårbara medlemsstater i Nato och/eller EU. I klartext handlar det om de baltiska staterna och Polen, men i Sverige talas det även om att Sverige och Finland skulle kunna utsättas för sådana oprovocerade ryska anfall.

Läs mer

Ryssland deltar i uppdelningen av Syrien

Utgivarna

Den 22 oktober gjorde Ryssland en överenskommelse med Turkiet om att skapa en tre mil bred zon på syriskt territorium längs gränsen mot Turkiet.

Enligt det 10-punktsprogram som finns i ett Memorandum of Understanding (MoU) mellan de två staterna skall alla kurdiska styrkor dras bort från zonen. Ryssland och Turkiet förbinder sig att vidta ”alla nödvändiga åtgärder” som krävs för att hindra infiltration av ”terroristelement”.

Uppgörelsen innebär att en del av Syriens territorium skiljs av och övertas av Turkiet och Ryssland, vilket är en grov kränkning av Syriens territoriella integritet och något som inte kan döljas av de till intet förpliktande fraserna i  MoU. Där skriver Ryssland och Turkiet att de är angelägna (concerned) om att bevara Syriens territoriella integritet.

Syriens regering har svarat genom ett skarpt fördömande av alla försök att kränka landets territoriella integritet.

Läs mer

FN har brett och starkt stöd!

Rolf Andersson

Vi börjar närma oss FN-dagen, den 24 oktober, dagen då FN-stadgan trädde i kraft för snart 75 år sedan. Förenta nationerna är en organisation som det ständigt står strid om och som angrips från alla möjliga håll. Ibland direkt illasinnat, ibland bara ogenomtänkt eller av rent oförstånd. Men FN har ett gediget stöd från en helt överväldigande majoritet av världens stater. De inser att utan FN, med sina fel och brister, vore de helt utlämnade till stormaktspolitikens ständiga kollisioner, som lätt drar in vilket land som helst i sitt garn. Och i dagens stormaktspolitik, med flera motverkande block, fungerar FN alltjämt som en spänningsdämpande institution som öppnar för diplomati.

Läs mer

Defensivt försvar

Per Blomquist

2:e styresmannen i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Jörgen F. Ericsson, uttrycker förvåning i Östgöta Correspondenten (18/9) över att ”skribenter med militär förståelse hävdar att försvaret bäst kan avhålla en angripare från anfall eller slå en angripare genom att bestå av en mängd små pansrade förband och jägartrupper utrustade med handeldvapen spridda över Sverige”.

Jörgen F. Ericssons förvåning skulle kunna lämnas utan kommentar med tanke på den brist på kunskap han har vad gäller jägarstrid som han förmodar ska genomföras med ”handeldvapen” och syfta till att ”slå en angripare”. Som tidigare planeringschef inom Försvarsmakten och 2:e styresman i akademien måste han dock bemötas.

Läs mer

Fortsatt svensk trupp i Irak innebär fortsatt deltagande i stormaktspelet i Mellanöstern

Utgivarna

Regeringen har nu överlämnat en ny proposition (2019/20:28) till riksdagen om fortsatt svensk trupp i Irak.

Sverige skall delta med trupp i den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolve (OIR). Då regeringen nu åter begär beslut om svenska soldater i Irak, innebär det att Sverige framgent blir en del i den bredare konflikten i Mellanöstern som nu hamnat i ett nytt än mer intensivt skede genom Turkiets angrepp i norra Syrien. Kopplingen till Syrien är uppenbar och ytterst farlig.

Läs mer

Vietnamkriget och svensk diplomatihistoria

Sven Hirdman

I ett gediget verk på över 600 sidor har professorn i militärhistoria vid Försvarshögskolan Gunnar Åselius skildrat Vietnamkriget och hur det tedde sig från ett svenskt perspektiv, i vilket svenska diplomater var aktiva aktörer. Boken ansluter delvis till hans 2007 utkomna verk Krigen under det kalla kriget, där Vietnam förekommer i olika sammanhang.

Som Gunnar Åselius framhåller i sitt förord har han ett starkt intresse och engagemang i Vietnamfrågan inte minst därför att han har släktanknytning till Sydvietnam. Detta har inte på minsta sätt påverkat hans objektivitet som, vilket notapparaten och litteraturförteckningen vittnar om, grundar sig på ett långvarigt studium av alla tillgängliga utländska, inklusive vietnamesiska, och svenska källor. Häri ingår rapporteringen från svenska diplomater från 1954 till 1975.

Boken ger å ena sidan en grundlig redovisning av Vietnamkonfliktens historiska bakgrund och utveckling fram till 1980-talet, å andra sidan en skildring av hur konflikten uppfattats av den svenska regeringen och utrikesförvaltningen och hur svenska statsråd och diplomater har agerat.

Läs mer

Veckans citat

Att värna sitt land mot yttre våld och förtryck är hvar mans plikt, en plikt, som icke kan mot betalning öfverlåtas åt någon annan. Då denna plikt blir insedd af ett folk, då det med full medvetenhet fattar, att ingen må, i farans stund, undandraga sig fäderneslandets försvar, då blifver äfven ett litet folk oöfvervinnerligt, då är där en mur ställd för både dess nationella själfständighet och inre frihet, som ingen fiende förmår öfverstiga.

Viktor Rydberg

Sverige, världsläget och folkrätten

Lars-Gunnar Liljestrand

Anförande vid ett öppet möte anordnat av föreningen Folket i Bild/Kulturfront i Uppsala den 8 oktober 2019.

Folkrättens ställning

FN-stadgans våldsförbud (artikel 2:4) förbjuder militärt våld eller hot om våld mot andra stater. Det är ett förbud som inte kan kringgås eller avtalas bort. Enda undantagen är självförsvar vid militärt angrepp samt då FN:s säkerhetsråd beslutat efter konstaterat hot mot fred och säkerhet.

Krigen under de senaste 20 åren har av stormakter motiverats med olika doktriner som alla mer eller mindre avviker från FN-stadgans våldsförbud.

Man kan räkna upp dem:

1999 – bombkriget mot Jugoslavien (humanitär intervention)

2001 – bombkriget mot Afghanistan (kamp mot terrorism)

2003 – kriget mot Irak (preventivkrig)

2011 – kriget mot Libyen (R2P), FN-mandat som överskreds

2014 – Operation Inherent Resolve (OIR) I Irak och Syrien (kamp mot terrorism)

2014 – Rysslands annektering av Krim och stöd till separatister i östra Ukraina (hänvisning till ”folkviljan”).

Läs mer

Territoriell integritet är grunden för alla stater

Utgivarna

Syriens utrikesminister Fayssal Mikdad har på sin regerings vägnar fördömt den turkiska interventionen i norra delen av landet som ett ”flagrant brott mot FN-stadgan och folkrätten” och hänvisat till Säkerhetsrådets tidigare resolutioner.

I en rad resolutioner har Säkerhetsrådet med likalydande skrivningar slagit fast att man står bakom Syriens territoriella integritet genom

”[r]eaffirming its strong commitment to the sovereignty, independence, unity and territorial integrity of the Syrian Arab Republic, and to the purposes and principles of the Charter of the United Nations”. (Resolution 2336, december 2016)

Läs mer

Kriget mot Afghanistan 18 år

Utgivarna

Den 7 oktober i år var det 18 år sedan USA och dess allierade startade bombkriget mot Afghanistan.

Av USA:s alla krig är detta det längsta. Det har varat längre än första och andra världskriget, Koreakriget och amerikanska inbördeskriget tillsammans. Kriget fortsätter än idag, och Sverige deltar i den Nato-ledda styrkan RSM.

Angreppet den 7 oktober 2001 saknade FN-mandat, och dagens fortsatta utländska militära närvaron har heller inget FN-mandat.

Svenska regeringen hänvisar till att Nato har inbjudan från regeringen i Kabul att från början av 2015 intervenera militärt i landet.

Läs mer