Chelsea Manning och Sverige i Afghanistankriget

Lars-Gunnar Liljestrand

Chelsea Manning, som avslöjade hemliga dokument om USA:s krig i Irak och Afghanistan och dömdes av en amerikansk militärdomstol 2013, sitter åter häktad. Denna gång gäller det hennes vägran att vittna för en grand jury om frågor kring WikiLeaks-grundaren Julian Assange. Processen är en förberedelse för att undersöka möjligheterna att få Assange fälld.

Manning hävdar att hon inte skall tvingas vittna i en hemlig rättegång vars resultat kan innebära risker för hennes själv och andra. Hon menar att hon redan i den första rättegången besvarade alla frågor och att hon inte har mer att tillägga:

”All of the substantive questions pertained to my disclosures of information to the public in 2010 –  answers I provided in extensive testimony, during my court-martial in 2013.”

Läs mer

Veckans citat

”Till syvende og sidst är det ju faktiskt USA:s högsta befälhavare som bestämmer om alla tanks, soldater och flygplan stationerade i Europa ska sättas in i ett skarpt läge. Skulle Trump ge den ordern?”

Erik Thyselius i axess.se 7 mars

200 år av europeisk historia

Mats Björkenfeldt

I The Penguin History of Europe har på senare år getts ut av förlaget Allan Lane tre volymer som skildrar åren 1815–2017. Det är Richard J. Evans, The Pursuit of Power: Europe 1815-1914  (819 sidor), som kom ut 2016. (En av redaktörerna för denna sajt, Anders Björnsson, har recenserat boken här. Året innan publicerades Ian Kershaws To Hell and Back: Europe 1914-1949  (590 sidor). Samme författare har nu 2018 givit ut den avslutande volymen: Roller-Coaster: Europe. 1950-2017 (665 sidor).

Läs mer

Neutralitetslinjen

Anders Björnsson

Sverige är ett litet land som under lång tid har lyckats hålla sig utanför kampen mellan stormakterna. Det har haft en naturlig plats i den nordiska statsgemenskapen och under tusen år ingått i den västkristna kulturkretsen. Genom en utdragen statsbildningsprocess var det som skulle bli Sverige invecklat i flera krigsföretag och erövringar (korståg). Med konsolideringen av ett suveränt svenskt rike under Gustav Vasa lades grunden för en permanent militärstat. Men för riksgrundaren var inrikes pacificering viktigare är utrikes äventyrligheter.

Läs mer

Varför skall vi ha militärt försvar?

Sven Hirdmans  artikel ”Satsa på fred, inte på krig” som vi publicerat på den här sajten föranledde en diskussion mellan författaren och Lars Ingelstam som vi återger en del av nedan.

Lars Ingelstam:

I de kretsar där jag (ibland) rör mig är det lite svårt att förklara varför man, med ungefär den omvärldsanalys som du ger, ska ha något militärt försvar ö h t. Argument av typen ”militärt vacuum är inte bra” känns lite tama i sammanhanget. Jag tror att det vore bra om du – och/eller andra som har sakkunskap och erfarenhet – förklarade detta så att även mina vänner i t ex Kristna fredsrörelsen skulle förstå (jag skrev ett par sidor om Försvarsmakten i min senaste skrift, utgiven av KrFreds 2018). I en artikel förra året, som faktiskt kom in i SvD, uttryckte jag tanken att Försvarsmakten mycket väl kunde få de medel den anser sig behöva, men på det villkoret att försvarssektorn slutade lägga sig i utrikespolitiken, särskilt den del som gäller Ryssland. Detta var inte bara på skoj, faktiskt. Tecknandet av hotbilder hänger ihop med organisationens egenintressen, vilket både teoretiskt och praktiskt är osunt.

Sven Hirdman:

Det är en bra fråga Du ställer om varför vi skall ha ett militärt försvar om det inte finns något direkt hot eller om vi inte skulle klara oss i ett stormaktskrig. Mitt svar är detta, utan rangordning av argumenten:

– Ett militärt försvar är en nationell identitetsmarkör. Det stärker den nationella sammanhållningen och försvarsviljan i ett demokratiskt land som Sverige.

– Det är internationellt vedertaget att en självständig stat skall kunna hävda sin suveränitet genom att skydda sina gränser mot olaga intrång. Det inger respekt gentemot andra länder och är viktigt för det inhemska förtroendet. Den inhemska försvarsviljan är en lika viktig försvarsmekanism som själva det militära försvaret. Därför är värnplikten betydelsefull liksom de militära förbandens bygdeanknytning.

Läs mer

Klicken som vill driva internationell social ingenjörskonst

Mats Björkenfeldt

I nya numret av Foreign Affairs, nr 1 2019, recenseras statsvetarprofessorn John Mearsheimers senaste bok, som anmälts här på sajten , samt Harvardprofessorn Stephen M. Walts, The Hell of Good Intentions. America’s Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy (Farrar, Straus and Giroux 2018). Dessa författare har tidigare skrivit en gemensam bok. De kritiserar båda ”the Liberal Order”, det vill säga USA:s självpåtagna rätt att med vapenmakt ägna sig åt social ingenjörskonst världen över. Och de som aktivt försvarar denna ordning, ”the Blob” kallad av Walt, avslöjas grundligt i hans bok. Recensenten i Foreign Affairs medger att han själv tillhör denna liberala Blob, men avslutar med att ”[t]heir admonition to think differently is useful in a time of rapid change”. Det tilläggs att Walt and Mearsheimer “offer surprisingly little guidance on the future of humanitarian intervention”. Något recensenten finner negativt, men undertecknad ser som positivt.

Läs mer

Osäkerhet om USAs och Natos stöd till Norge

Lars-Gunnar Liljestrand

Norska försvarets forskningsinstitut, FFI, har lagt fram en rapport som visar på stora behov av upprustning under perioden 2021–2037.

Det handlar totalt om 500 miljarder norska kronor, vilket är 100 miljarder mer än vad som ligger i nuvarande plan. Som jämförelse kan nämnas att norska försvarsbudgeten ligger på 59 miljarder per år och det handlar här om att lägga till de extra 500 miljarderna utöver den nuvarande ramen. Regeringens uppdrag till FFI var att föreslå vad försvaret skall lägga pengar på för att möta nya hot mot Norge och ett Nato som hotas av försvagad sammanhållning. Främst är det risken att Nordnorge inte kan försvaras vid ett ryskt angrepp som ligger bakom kraven på försvaret. Rapporten pekar på en rad områden, främst inom armén och flottan, där det råder stora brister idag.

Det finns en stark oro för att USA stegvis minskar sitt intresse för Europa och alltmer inriktar sig mot Stillahavsområdet och att Nato försvagas av motsättningar mellan medlemsländerna. Säkerheten i Medelhavsområdet har högre prioritet för Frankrike, Italien och Portugal än att försvara Nordeuropa till exempel.

Läs mer

Varför gick Danmark i krig?

Lars-Gunnar Liljestrand

En oberoende utredning som skulle besvara frågan om varför Danmark gick i krig presenterade i januari i år sin slutrapport.

Det handlar om är Danmarks deltagande i de senaste 20 årens stora krig: Bombkriget mot Jugoslavien, interventionen i Afghanistan och interventionen i Irak.

Svaret på frågan är kort och gott: Solidaritet med USA och NATO och viljan att visa Danmark som en pålitlig militär partner med USA och Nato.

Läs mer

USA-trupper i Irak utan inbjudan

Utgivarna

Enligt New York Times (NYT) den 3 februari skulle USA ha förhandlat med den irakiska regeringen om att överföra trupper från Syrien till Irak.

Syftet angavs vara att följa och utöva påtryckning på Iran. President Donald Trump sade i en intervju i söndags ”Jag vill kunna övervaka Iran.”

Läs mer

Sverige och Venezuela

Var står Sverige i Venezuelafrågan?

Enligt ett TT-telegram  har Sveriges utrikesminister Margot Wallström anslutit sig till sina EU-kollegers uttalade ”stöd till [den venezolanska] nationalförsamlingen som landets enda demokratiska institution och till dess ledare, Juan Guaidó som utropat sig själv till interimspresident”. Hon säger vidare: ”EU och dess medlemsstater har även beredskap att införa ytterligare riktade sanktioner om vi inte ser steg i rätt riktning.”

Det har också formats en ländergrupp, bestående av Frankrike och Tyskland, Bolivia och Ecuador, ”i syfte att hitta en lösning på Venezuelas politiska kris”.

Det låter mycket oroväckande.

Läs mer

Veckans citat

”Vi har ikke sett sluttregningen for 52 stk F-35, med milliardsluket på Ørlandet og så ditto milliarder til tankfly for at F-35 skal kunne gjøre jobben i nord. Beskyttelsen av Nord-Norge forutsetter flystyrker i nord. Bare spør NATO og våre allierte. […] I vår tid og i vår del av verden er heldigvis væpnet konflikt, krig, nesten utenkelig. Bak ligger forebygging og beroligelse i den vellykkende forsvarspolitikk Norge har ført helt siden vi ble med i NATO for 70 år siden. Dette er nå endret. Norge legger nå mesteparten av sine ressurser på et særdeles offensivt kampsystem. Vi deltar således i våpenkappløpet i Arktis. Ikke uten grunn reagerer erfarne forsvarsledere på utviklingen.”

Einar Sørensen i Nordnork debatt 31 januari

Machiavelli: en egen här, den enda verkliga grunden för alla krigsföretag!

Rolf Andersson

”Alla stater har en armé, sin egen eller någon annans.” Denna tes brukar tillskrivas Mao. Det går dock inte att belägga att så är fallet. Men Mao kunde mycket väl ha satt den på pränt. Det han faktiskt skrev innebar ju detsamma. Mao var naturligtvis långt ifrån först. Härvidlag kan man söka sig mycket långt tillbaka i tiden. Men vi begränsar oss nu till en relativt tidig föregångare, som övertygande formulerade denna grundläggande sanning och som dessutom tog den på allvar och arbetade för dess förverkligande, nämligen Niccolò Machiavelli (1469–1527):

Läs mer