utvald

Det svenska försvaret skall delta i den stora övningen Trident Juncture som pågår från den 25 oktober till den 7 november, framför allt i norra Norge men även delvis i Sverige och Finland.

Syftet är att testa Natos snabbinsatsstyrka och öva samarbetet mellan militär från Finland, USA, Sverige och Norge. Totalt deltar 50 000 personer från 31 nationer. Ungefär 2 400 av dem kommer från Sverige. Sveriges deltagande har tidigare kommenterats på den här sajten.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist är det ”en stor övning som är viktig för vårt samarbete inom den nordiska solidaritetsförklaringen”. (Upsala Nya Tidning 22/10)

Läs mer

Svenska regeringar, oavsett politisk färg, har efter andra världskriget försvurit sig åt att stödja FN-stadgan och särskilt dess våldsförbud.

I praktiken har också Sverige försvarat FN-stadgan då folkrättsbrott begåtts både av stormakter och mindre stater, men det har inte varit ett konsekvent agerande. Som ett litet land går det inte alltid att i alla lägen uppträda med stenhårda principer, vilket oftast förstås av omvärlden.

Läs mer

Försvarets Materielverk (FMV) har genomfört prov med ett anti-ubåtsvapen. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande :

”Med en samtidig avfyring av 36 granater genomförde FMV en verifieringsskjutning av det anti-ubåtsvapen som 2020 ska finnas på två minröjningsfartyg.”

Vapnet skall fästa på en främmande ubåt i undervattensläge och med riktad sprängverkan åstadkomma ett litet hål i skrovet så att ubåten skall tvingas upp. FMV gör dock försiktighetsvis en reservation:

”Granaten ska skapa en mindre skada i ubåtsskrovet, som ska ge ubåten problem, och förhoppningsvis tvinga upp den till ytan.”

Att tvinga en ubåt till ytan är hart när omöjligt. Ingenstans i världen har man lyckats med det. I våra skärgårdsvatten med svåra djup- och vattenförhållanden är uppgiften än mer utsiktslös.

Läs mer

Niccolò Machiavelli om värnplikt Machiavelli är här i landet mest känd för sin klassiska bok Fursten, som med rätta kommer ut i nya upplagor och ständigt vinner nya läsare. Han intresserade sig också för krigskonsten och gav ut en bok i ämnet. I boken Krigets idéer skriver militärhistorikern Lars Ericsson Wolke om detta Machiavellis verk: Machiavelli gav även ut ett viktigt arbete om krigskonsten, den 1521 utkomna Dell´arte della guerra. Boken var på klassiskt sätt uppställd som en dialog och ventilerade olika aspekter av militär organisation, utbildning och utrustning. Machiavelli byggde till stor del på Vegetius, men till skillnad från denne romare skrev Machiavelli också åtskilligt om krigets kärna, själva slaget.

Dessutom argumenterade Machiavelli kraftfullt för ett slags värnpliktsförsvar som engagerar alla vuxna män. Han hade själv sett alltför många härar av legotrupper, condottieri, föröda de italienska stadsstaterna i ständiga krig. Machiavellis slutsats var klar: värvade soldater ”är oeniga, egoistiska, utan disciplin, trolösa, kaxiga bland sina egna, fega inför fienden, de hyser ingen fruktan inför gud, och ingen tillit till människor”. Hur mycket bättre var det då inte att rekrytera den stora numerären av fotsoldater bland de fria medborgarna, vilket krävde en andlig mobilisering av den egna staten. ”Det är inte guld, utan goda soldater som försäkrar framgång i krig.”

Källa: Krigets idéer, Lars Ericsson Wolke, Medströms Bokförlag, 2007. Wolkes senaste bok som handlar om den svenska SAAR-bataljonen rekommenderas till läsning.

Det var först i tisdags (9/11) som USA beslöt att trappa upp sin närvaro i storövningen Trident Juncture. Hangarfartyget Harry S. Truman med en besättning på 5 000 personer ska öka på det amerikanska deltagandet.

Nu har övningen plötsligt vuxit till att omfatta 51 000 militärer som ska öva att försvara Norge mot angrepp. Samtliga svenska försvarsgrenar deltar i Norge, och svenskt luftrum samt en flygbas i Sverige används i Nato-övningen.

Flygvapenchefen Mats Helgesson kommenterar eskaleringen för Dagens Nyheter:

– Det är ju faktiskt ett extra nordiskt flygvapen som har kommit till Nordsjön. Ytterligare flygresurser i vårt område som hjälper oss att hålla ordning på luftrum och annat, det är ju bara bra. Att ha ytterligare en stark partner i närområdet är alldeles utmärkt. Svensk flygvapenchef är alltså nöjd med att USA mer eller mindre tar över och ”håller ordning på luftrum och annat.”

Uttalandet är anmärkningsvärt. Svenska försvaret har ansvar för vårt territorium, inga andra stater.

Läs mer

I senaste numret av tidskriften Vårt Försvar (Nr3 2018) bereds två norska försvarsdebattörer utrymme att ge recept för svenska försvaret.

Det är general Sverre Diesen, Norges försvarschef (motsvarande vår överbefälhavare) 2005–2009, och överstelöjtnant Tormod Heier som tjänstgör vid Försvarets Högskola i Norge.

Små länder som Sverige och Norge kan inte upprätthålla ett territorialförsvar utan skall inrikta sig på vapen med långdistansverkan och stridsflyg. Tillsammans med specialstyrkor skall detta försvar håll stånd just så länge som krävs innan allierade (Nato, USA) kommer till undsättning. Det är budskapet.

Läs mer

Historiken

Genom FN:s säkerhetsråds resolution 1970 från den 26 februari 2011 påbörjades den utländska inblandningen i Libyen med vapenembargo och krav på att Khaddafi skulle ställas inför Internationella brottmålsdomstolen (ICC), ett direkt förebud om att regimskifte kunde komma att framtvingas.

Den 17 mars 2011 antogs säkerhetsrådsresolution 1973 som gav mandat åt en militär intervention med syftet att skydda civila. Ingen skrivning i resolutionen gav rätt att med militär makt avsätta regeringen.

Nato inledde bombkriget samma dag som resolutionen antogs.

Läs mer

Rättsstatsprincipen, herraväldet över lagen, är en av de viktigaste utgångspunkterna för Finlands fortgående utveckling. Av det följer en rättvis stat. I de medeltida domarreglerna var rätt och skälighet mått på rättvisa. Det är vad rätten också är i dag. Dessa gemensamma värden, rättsstaten, mänskliga rättigheter och demokratin, prövas dock på många håll i världen. Och inte alltid så långt borta; inte ens Europa har undgått att få törnar.

I geopolitiken, vid källorna för världsherraväldet, verkar kraft och styrka vara det som härskar. Den internationella avtalsordningen får nu bottenkänningar. Genom avtalen har man förbundit sig till regler och rättsliga verkningar, direkt eller åtminstone indirekt. Ifrågasättandet av dem är egentligen en strävan efter att ändra på världsordningen – att de facto omvälva den.

Historien talar sitt tydliga språk; något gott har aldrig kommit av att åsidosätta en gemensamt överenskommen ordning. Rättskiparna, den allvarsamma domarkåren, kan oberoende av plats i världen bara ha ett svar på detta: Makten kan tala, men lagen tiger inte still.

Republikens president Sauli Niinistös hälsning vid högsta domstolens 100-årsjubileum den 1 oktober 2018

Sverige övergav sina stormaktsambitioner för två hundra år sedan och borde ha gjort det minst ett hundra år tidigare. Sveriges stormaktstid, inklusive den karolinska tiden, framstår som en parentes i vår statliga utveckling. Annars har vi alltid varit en junior spelare, vilket passar ett land med liten befolkning och stor yta.

Läs mer

Nedanstående text skulle författaren vilja se och höra framförd under nästa debatt om säkerhets- och utrikespolitiken i Sveriges Riksdag. Den är gratis. – Talskrivaren.

Fru/herr talman!

Vår svenska alliansfrihet har inget egenvärde. Den är praktisk politik. Och den är inte ”finare” än någon annan hållning i säkerhetspolitiken. Men för Sveriges del, och för överskådlig tid, är den rimligare. Den bygger inte på moraliskt högtstående principer utan på en förnuftig kalkyl – vad som skulle hända i vår omedelbara omvärld om vi övergav vår traditionella position. Det skulle skapa oro, obalans. Vi skulle dra på oss misstänksamhet.

Läs mer