utvald

I den öppna delen av USA:s försvarsstrategi ”National Defense Strategy – Sharpening the American Military’s Competitive Edge 2018” anges inriktningen av den amerikanska krigsmakten och dess uppgifter.  Ansvarig för strategidokumentet är USA:s försvarsminister Jim Mattis.

Amerikanska försvarsdepartementet konstaterar där att USA:s tidigare hegemoni i olika delar av världen och inom viktiga teknikområden är hotad främst av Kina och Ryssland, men man nämner även hot från Iran och Nordkorea liksom olika terroristorganisationer. Hoten gäller inte bara i omvärlden: även den amerikanska nationen är utsatt: ”It is now undeniable that the homeland is no longer a sanctuary.”

Läs mer

Turkiets militära intervention i norra Syrien är en upptrappning av kriget och kan innebära att stormakter och regionala makter börjar en huggsexa om landet. Turkiets angrepp utlöstes av USA:s deklaration att man avsåg att skapa en gränsarmé mot Turkiet i norra Syrien med 30 000 i huvudsak kurdiska soldater vilket vi uppmärksammat och kommenterat på den här sajten.

FN:s säkerhetsråd kunde på sitt möte den 22 januari inte enas om något fördömande av Turkiets angrepp. Stormakterna USA och Ryssland har sina egna intressen i regionen och föredrog uppenbarligen att inte binda sig för ett ställningstagande. Sverige stödde initiativet till diskussion i Säkerhetsrådet, och efter mötet bekräftade utrikesminister Margot Wallström i ett uttalande att den humanitära situationen i Syrien, liksom de senaste dagarnas utveckling i gränsområdet mot Turkiet, diskuterats och att Sverige betonat vikten av att våldet minskar.

”En politisk lösning, genom FN:s försorg, måste till. Sverige fortsätter verka för detta”, skrev utrikesministern i ett mejl till TT.

Läs mer

Den nödvändiga utökningen av personalstyrkan tror jag bara kan ske med utvidgad värnplikt. Bättre ekonomiska förutsättningar för soldaterna och goda möjligheter att kombinera med civil utbildning krävs. Värnpliktsförband kan inte hålla samma klass som motsvarande med enbart yrkessoldater, men jag delar Peter Hultqvist uppfattning att ”kvantitet är också kvalitet”.

Lennart Arvidsson i Kristianstadsbladet 24 januari

I sitt tal den 15 januari på Folk och Försvars Sälen-konferens talade försvarsminister Peter Hultqvist om betydelsen av de nya vapensystemen för JAS och ubåten A26 och hur dessa förhåller sig till markstridskrafterna.

”Markarenan är viktig i såväl gråzonslägen som krigstillstånd. Att kontrollera terrängen är helt avgörande om det ska gå att vara effektiv i en markoperation. De tunga systemen i flygvapnet och marinen kräver i sin tur en fungerande bevakning och logistik från marken. Samtidigt behöver marktrupperna stöd från luft och sjö. Allt detta fungerar i en helhet och därför är samordnad övningsverksamhet mellan de tre vapenslagen så viktig.”

Nu säger ÖB i en intervju i Dagens Nyheter (17/1) att armén istället för två brigader som riksdagen bestämt bara får en insatsberedd brigad. Den andra utlovade brigaden kan inte sättas upp fullt bemannad, då personal saknas för en stridsduglig brigad. En svensk brigad uppgår till cirka 4000 man.

Läs mer

USA har meddelat att man planerar att sätta upp en ny ”gränsstyrka” på syriskt territorium mot gränsen till Turkiet. Styrkan skall bestå av 30 000 kurdiska soldater.

Syriens regering har reagerat mot planen och fördömt den som en kränkning av Syriens territoriella integritet och uttalat att den syriska armén har som mål att sätta stopp för USA:s närvaro i landet.

Från Turkiets president Erdogan kommer likaledes hårda utfall mot USA. Idag, den 16 januari, uppmanade han Nato att ta ställning mot USA:s planer och kallade dem ett försök att sätta upp en ”terroristarmé”. I ett tal till sitt parti sade Erdogan: ”Hallå Nato, ni är skyldiga att ta ställning mot dem som hotar och kränker medlemsländernas gränser.”

Det är den USA-ledda koalitionen mot Isil som agerar utan tillstånd från Syriens regering på syriskt territorium. Vi har på den här sajten visat hur koalitionen bryter mot folkrätten genom sin intervention i Syrien.

Sverige deltar i Irak i samma koalition, och vi riskerar därmed att dras in i en potentiell stormaktskonflikt i Mellanöstern, eftersom Ryssland är Syriens allierade i kampen mot terroristerna. Vi medverkar också till att undergräva FN-stadgans icke-våldsprincip, då vi ingår i en koalition som olagligt intervenerar i ett annat land. Svenska regeringen tycks blunda för detta, och istället säger försvarsminister Peter Hultqvist att vi skall vara en ”trovärdig, lyhörd och aktiv del av koalitionen”. (Riksdagen 15/12 2017).

Det är kan inte vara ett svenskt intresse att uppträda som bäst i klassen för att kvalificera sig som militär partner till stormakter som bryter mot folkrätten.

Svenska Dagbladets förstasida den 13 januari upptas av en halvsida bild med grafik som visar Rysslands försvarskostnad 2010–2019 (prognos). Där kan man se att Rysslands försvarsutgifter har stigit från 57,9 miljarder dollar 2010 till 86,3 miljarder dollar 2015, för att sedan förväntas sjunka till 66 miljarder dollar 2019.

I bildtexten sägs: ”Ryska militärutgifter sjunker i BNP-andel kommande år. Samtidigt är utgiftsnivån hög…” I förhållande till vad den är hög nämns inte, och ingenting sägs heller om att den amerikanska försvarsbudgeten är tio gånger så stor som den ryska, eller att exempelvis Saudiarabien satsar mer än Ryssland på försvaret.

Rubriken på artikeln under bilden säger ingenting om sjunkande siffror, utan basunerar i stället ut att ”Ryssland storsatsar på modernare kärnvapen”. Inte heller i den stort upplagda artikeln inne i tidningen (två sidor) talas om sjunkande siffror. Tvärtom påstås att ”den massiva militära upprustningen fortsätter, även om ekonomin är en bromskloss”.

Läs mer

Att det föreligger en spricka i säkerhetspolitiken är ju uppenbart, men hur stor relevans har ordvalet vid riskformuleringarna? Är regeringens ordval, ”osannolikt”, för sannolikheten av ett isolerat angrepp mot Sverige mer eller mindre alarmistiskt än Försvarsberedningens att ”det kan inte uteslutas”? Semantiken kan spela oss spratt: det låter mer att en flaska är halvfull än halvtom.

Jämförelsen blir än svårare att dra om Försvarsberedningen inte avser ett isolerat angrepp, utan som en del i ett större krig. Vidare framgår inte om sannolikheten avser tiden fram till 2020, 2030 eller resten av detta århundrade.

På sajten  cornupiaubot.s.corne gjordes kring senaste årsskifte en enkät om hur folk tolkar sannolikhetsformuleringar. Enligt den skulle ”osannolikt” motsvara 14 procent och ”kan inte uteslutas” 24 procent.

Är detta realistiskt? Sannolikheten att julafton inträffar på en torsdag är just 14 procent (1/7), men vem går omkring och påstår att ”det är osannolikt” att julafton inträffar på en torsdag? Det är ”inte sannolikt” att passageraren som sitter mitt emot dig är född i samma stjärnbild som du, än mindre på samma datum. Detta pekar på sannolikheter på 8 procent eller mindre vid ordvalet ”osannolikt”.

Läs mer

I ett rundbrev till Försvarsberedningens ledamöter och ett antal övriga svenska försvarspolitiker ställer Peter Petersson, Hellvi, Gotland, ett par berättigade frågor:

”Varför kan man inte argumentera för en svensk militär upprustning på sakliga nationella grunder utan att behöva rättfärdiga det med påhittade militära hot mot Sverige, som inga seriösa bedömare i omvärlden ser?

Vad har den svenska Försvarsberedningen för underrättelser eller uppgifter som motsäger internationell expertis bedömningar av Rysslands politiska och militära ambitioner, annat än obestyrkta egentillverkade påståenden om ryska hot mot Sverige?”

Peter Pettersson länkar bland annat till ett uttalande som är gjort av Eduard Lucas, en brittisk journalist vilken har utmärkt sig för en starkt kritisk hållning till det nuvarande Ryssland och särskilt till president Vladimir Putins regering:

Läs mer

I en nyårsintervju med Sveriges Television varnade utrikesminister Margot Wallström (S) försvarsalliansen Nato för att lägga sig i svensk politik: ”Nato ska avstå från att säga saker som upplevs som press och hot mot Sverige”, sade utrikesministern.

Läs mer

”Uppenbart är att de ryska väpnade styrkorna har utvecklats till att kunna vara ett instrument för den politiska ledningen för att nå politiska mål vilket också framgått i samband med annexionen av Krim 2014. Men, Ryssland har inte idag, och sannolikt inte heller i ett längre perspektiv, förmåga att föra ett storskaligt krig. För detta krävs en ominriktning av den utveckling som de väpnade styrkorna för närvarande genomgår. Däremot har man förmåga att genomföra operationer inom ramen för en lokal konflikt av konventionell art som är begränsad i tid och rum och idag bara en operation. En bedömning som har sin grund från intrycken av övningsverksamheten, operationen i Syrien och konflikten i Ukraina. Övningsverksamheten i form av de storskaliga övningarna innebär i regel bara omdispositioner och förstärkningar av en strategisk riktning. I Ukraina är Ryssland officiellt inte inblandat och det är fråga om en lokal konflikt i form av en markoperation där marin- och flygstridskrafter lyser med sin frånvaro. Operationen i Syrien är i huvudsak en luft- och marin operation med ett begränsat inslag av ryska markstridskrafter.

Den bedömning som redovisats ovan innebär att det fortsatt finns all anledning att följa den ryska förmågeuppbyggnaden i syfte att identifiera brytpunkter i densamma, inte minst i vårt närområde.”

Överstelöjtnant Jörgen Elfving om rysk förmågeutveckling medio 2017

Läs artikeln i dess helhet i Kungl Krigsvetenskapsakademiens tidskrift nr 4/2017

Magnus Johnsson har skrivit en doktorsavhandling om den svenska militära insatsen i Afghanistan, Strategic Colonels. The Discretion of Swedish Force Commanders in Afghanistan 2006–2013 .

Avhandlingen handlar om vilket handlingsutrymme svenska befälhavare i Afghanistan har haft att tolka uppdraget och hur det skulle genomföras. För att besvara de frågeställningarna har Johnsson grävt upp upp allt vad som finns av politiska beslut, mandat, policy och direkta order till den svenska Isaf-styrkan som var verksam 2006–2013.

Inte överraskande finner han att det inte går att hitta någon tydlig målsättning för den svenska militära insatsen, och det har i sin tur lett till att befälhavarna på plats (som roterade med 6 månaders tjänstgöring) fick mer eller mindre på egen hand söka utforma uppdraget. Inledningsvis nämner Johnsson att hans studie drivits av en särskild observation, nämligen den uppenbara diskrepansen mellan svenska politiska beslut och den militära praktiken under insatsen i Afghanistan.

Läs mer

Flera kommentatorer, däribland Carl Bildt, har observerat att den sittande försvarsberedningens rapport, som avlämnades före jul och som vi har granskat här på sajten, inte med ett ord nämner den militära alliansfriheten. Som svensk huvudlinje nämner rapporten den ”solidariska säkerhetspolitiken”. Ingen av beredningens ledamöter, som representerar samtliga åtta riksdagspartier, har synbarligen haft några invändningar mot detta – alliansföreträdarna betonar också i ett särskilt yttrande ovanstående förhållande.

Läs mer