Irakkriget, Sverige och folkrätten, Lars-Gunnar Liljestrand, anförande vid möte på ABF i Stockholm 15 februari

Jag skall tala om Irak och folkrätten och även ta upp Sveriges ställningstaganden under det långa kriget mot Irak. För beskrivningen av perioden 1990–2004 utgår jag från Rolf Anderssons text om Irakkriget som ingår i boken Lagen mot krig (Celanders, 2012).

För situationen idag i Irak går tillbaka till början av 1990-talet.

Gulfkriget

Irak invaderade Kuwait 1990 – ett klart folkrättsbrott. Men FN:s säkerhetstråds resolution 678 innebar en outsourcing till USA av de militära åtgärderna mot Irak med vittgående följder. USA och dess koalition av stater genomförde ett krig som gick långt över Kuwaits rätt till självförsvar, och koalitionen bombade och förföljde irakiska styrkor trots att dessa var på full flykt tillbaka. Kriget som genomfördes i FN:s namn saknade spärrar.

Läs mer

Kommentar till Utrikespolitiska deklarationen

Utrikesminister Margot Wallström presenterade idag regeringens utrikespolitiska deklaration ( se artikel nedan på sajten) för riksdagen.

Inledningsvis slås det fast att det ”främsta målet med Sveriges utrikespolitik är att värna om vårt lands och vårt folks trygghet”.

Det kan tyckas vara en självklarhet men måste ändå upprepas, då det i olika sammanhang förs fram att målet är en rad andra i för sig behjärtansvärda mål som kvinnors rättigheter, demokrati med mera, som aldrig kan vara det viktigaste i ett lands utrikespolitik.

Nästa markering gäller Sveriges militära alliansfrihet:

Läs mer

Oddbjørn Magne Melles artikel om Norges anslutning till Nato

Den norske historikern Oddbjørn Magne Melles artikel, som vi återger nedan, tar sitt avstamp i den politiska situation som rådde när Norge bestämde sig för att avbryta samtalen om ett skandinaviskt försvarsförbund och ansluta landet till Nato, Atlantpakten.

Norge styrdes vid denna tid av en enpartiregering med Arbeiderpartiets ordförande Einar Gerhardsen, en norsk Tage Erlander, som statsminister. Drivande kraft i den utrikes- och säkerhetspolitiska omorienteringen var partisekreteraren Haakon Lie. I bakgrunden fanns partiets starke man Martin Tranmael, som aldrig hade något statligt ämbete (bortsett från en enstaka stortingsperiod) men under decennier var chefredaktör för Ap:s huvudorgan Arbeiderbladet (idag omdöpt till Dagsavisen). Halvard Lange var Gerhardsens utrikesminister. De första tre herrarna hade varit aktiva redan under 1920-talet, då Ap, till skillnad från de andra socialistiska huvudpartierna, var anslutet till Kommunistiska Internationalen, under det att Lange protesterade då mot Komintern-anslutningen.

Läs mer

Veckans citat

Norsk sverm, på sin side, baserer seg på de innsatsmidler som er vanskeligst for fienden å nøytralisere.
Små, utspredte enheter som konvergerer mot mål, angriper med egne våpensystemer, løsriver så snart overraskelsesmomentet er oppbrukt og reorganiserer for angrep fra nye retninger. De unngår fiendens sterkeste enheter og angriper der de kan gjøre maksimal skade med lav risiko. Eneste måten å nøytralisere disse blir for fienden å sette soldater på bakken og jakte på dem i fjellheimen og i bygdene. Det tvinger fienden inn i en blodig og upopulær konflikt.
Her ser vi hvordan dette passer inn i en asymmetrisk strategi. Konseptet vektlegger å slåss på våre premisser og prioriterer styrkebeskyttelse fremfor avgjørende seier. Det er gjennom stadig akkumulerende kostnader påført fienden over tid vi oppnår våre krigsmål.

Sebastian Langvad, tidl elev ved Krigsskolen Linderud, Oslo Militaere Samfund, 1 februari

Sverige skall inte spela stormaktspel i Syrien

Riksdagsdebatten 6 februari om Sveriges hållning till Turkiets angrepp mot Afrin i norra Syrien uppvisade en oklar syn på FN-stadgans våldsförbud och folkrätten hos flera av ledamöterna. Ingen berörde med ett ord frågan om Syriens territoriella integritet. Hela konflikten reducerades till att gälla Turkiet och kurderna i norra Syrien.

Representanter för V och MP begärde att regeringen skulle fördöma Turkiets angrepp. Utrikesminister Margot Wallström intog en förnuftig hållning. då hon förklarade att man först måste ta reda på om ett folkrättsbrott begåtts och i så fall form av folkrättsbrott. Turkiet har hävdat självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan. Utrikesministern ställer sig tvekande till den förklaringen.

Men inte heller utrikesministern tog upp de uppenbara folkrättsbrott som utgör bakgrunden till konflikten i norra Syrien. USA-koalitionen Inherent Resolve, i vilken Sverige deltar med trupp i Irak, har militärt intervenerat i norra Syrien utan samtycke från den syriska regeringen som fördömt angreppen som ett flagrant brott mot landets suveränitet. Turkiets anfall in i norra Syrien mot Afrin utlöstes av ett tal som den amerikanske utrikesministern Rex Tillerson höll för ett par veckor sedan, där han förklarade att USA ämnar upprätta en skyddszon i Syrien mot gränsen till Turkiet. Vidare förklarade han att USA planerar att sätta upp en kurdisk styrka på 20 000 man för att befästa skyddszonen. (Vi har på den här sajten tidigare kommenterat detta). Tillerson meddelade att syftet med den nya styrkan var – förutom att angripa terrorister – att hålla Iran borta och att bekämpa den syriska regeringen.

Läs mer

USA:s nationella intressen styr allierade och partners, Lars-Gunnar Liljestrand

I den öppna delen av USA:s försvarsstrategi ”National Defense Strategy – Sharpening the American Military’s Competitive Edge 2018” anges inriktningen av den amerikanska krigsmakten och dess uppgifter.  Ansvarig för strategidokumentet är USA:s försvarsminister Jim Mattis.

Amerikanska försvarsdepartementet konstaterar där att USA:s tidigare hegemoni i olika delar av världen och inom viktiga teknikområden är hotad främst av Kina och Ryssland, men man nämner även hot från Iran och Nordkorea liksom olika terroristorganisationer. Hoten gäller inte bara i omvärlden: även den amerikanska nationen är utsatt: ”It is now undeniable that the homeland is no longer a sanctuary.”

Läs mer

Huggsexa om Syrien, Lars-Gunnar Liljestrand

Turkiets militära intervention i norra Syrien är en upptrappning av kriget och kan innebära att stormakter och regionala makter börjar en huggsexa om landet. Turkiets angrepp utlöstes av USA:s deklaration att man avsåg att skapa en gränsarmé mot Turkiet i norra Syrien med 30 000 i huvudsak kurdiska soldater vilket vi uppmärksammat och kommenterat på den här sajten.

FN:s säkerhetsråd kunde på sitt möte den 22 januari inte enas om något fördömande av Turkiets angrepp. Stormakterna USA och Ryssland har sina egna intressen i regionen och föredrog uppenbarligen att inte binda sig för ett ställningstagande. Sverige stödde initiativet till diskussion i Säkerhetsrådet, och efter mötet bekräftade utrikesminister Margot Wallström i ett uttalande att den humanitära situationen i Syrien, liksom de senaste dagarnas utveckling i gränsområdet mot Turkiet, diskuterats och att Sverige betonat vikten av att våldet minskar.

”En politisk lösning, genom FN:s försorg, måste till. Sverige fortsätter verka för detta”, skrev utrikesministern i ett mejl till TT.

Läs mer

Veckans citat

Den nödvändiga utökningen av personalstyrkan tror jag bara kan ske med utvidgad värnplikt. Bättre ekonomiska förutsättningar för soldaterna och goda möjligheter att kombinera med civil utbildning krävs. Värnpliktsförband kan inte hålla samma klass som motsvarande med enbart yrkessoldater, men jag delar Peter Hultqvist uppfattning att ”kvantitet är också kvalitet”.

Lennart Arvidsson i Kristianstadsbladet 24 januari

Markstyrka för flyg och flotta

I sitt tal den 15 januari på Folk och Försvars Sälen-konferens talade försvarsminister Peter Hultqvist om betydelsen av de nya vapensystemen för JAS och ubåten A26 och hur dessa förhåller sig till markstridskrafterna.

”Markarenan är viktig i såväl gråzonslägen som krigstillstånd. Att kontrollera terrängen är helt avgörande om det ska gå att vara effektiv i en markoperation. De tunga systemen i flygvapnet och marinen kräver i sin tur en fungerande bevakning och logistik från marken. Samtidigt behöver marktrupperna stöd från luft och sjö. Allt detta fungerar i en helhet och därför är samordnad övningsverksamhet mellan de tre vapenslagen så viktig.”

Nu säger ÖB i en intervju i Dagens Nyheter (17/1) att armén istället för två brigader som riksdagen bestämt bara får en insatsberedd brigad. Den andra utlovade brigaden kan inte sättas upp fullt bemannad, då personal saknas för en stridsduglig brigad. En svensk brigad uppgår till cirka 4000 man.

Läs mer

Stormaktsintervention utan folkrättslig grund

USA har meddelat att man planerar att sätta upp en ny ”gränsstyrka” på syriskt territorium mot gränsen till Turkiet. Styrkan skall bestå av 30 000 kurdiska soldater.

Syriens regering har reagerat mot planen och fördömt den som en kränkning av Syriens territoriella integritet och uttalat att den syriska armén har som mål att sätta stopp för USA:s närvaro i landet.

Från Turkiets president Erdogan kommer likaledes hårda utfall mot USA. Idag, den 16 januari, uppmanade han Nato att ta ställning mot USA:s planer och kallade dem ett försök att sätta upp en ”terroristarmé”. I ett tal till sitt parti sade Erdogan: ”Hallå Nato, ni är skyldiga att ta ställning mot dem som hotar och kränker medlemsländernas gränser.”

Det är den USA-ledda koalitionen mot Isil som agerar utan tillstånd från Syriens regering på syriskt territorium. Vi har på den här sajten visat hur koalitionen bryter mot folkrätten genom sin intervention i Syrien.

Sverige deltar i Irak i samma koalition, och vi riskerar därmed att dras in i en potentiell stormaktskonflikt i Mellanöstern, eftersom Ryssland är Syriens allierade i kampen mot terroristerna. Vi medverkar också till att undergräva FN-stadgans icke-våldsprincip, då vi ingår i en koalition som olagligt intervenerar i ett annat land. Svenska regeringen tycks blunda för detta, och istället säger försvarsminister Peter Hultqvist att vi skall vara en ”trovärdig, lyhörd och aktiv del av koalitionen”. (Riksdagen 15/12 2017).

Det är kan inte vara ett svenskt intresse att uppträda som bäst i klassen för att kvalificera sig som militär partner till stormakter som bryter mot folkrätten.

Tidningarna och hotbilden mot Sverige, Mathias Mossberg

Svenska Dagbladets förstasida den 13 januari upptas av en halvsida bild med grafik som visar Rysslands försvarskostnad 2010–2019 (prognos). Där kan man se att Rysslands försvarsutgifter har stigit från 57,9 miljarder dollar 2010 till 86,3 miljarder dollar 2015, för att sedan förväntas sjunka till 66 miljarder dollar 2019.

I bildtexten sägs: ”Ryska militärutgifter sjunker i BNP-andel kommande år. Samtidigt är utgiftsnivån hög…” I förhållande till vad den är hög nämns inte, och ingenting sägs heller om att den amerikanska försvarsbudgeten är tio gånger så stor som den ryska, eller att exempelvis Saudiarabien satsar mer än Ryssland på försvaret.

Rubriken på artikeln under bilden säger ingenting om sjunkande siffror, utan basunerar i stället ut att ”Ryssland storsatsar på modernare kärnvapen”. Inte heller i den stort upplagda artikeln inne i tidningen (två sidor) talas om sjunkande siffror. Tvärtom påstås att ”den massiva militära upprustningen fortsätter, även om ekonomin är en bromskloss”.

Läs mer

”Vad är osannolikt”?, Anders Persson

Att det föreligger en spricka i säkerhetspolitiken är ju uppenbart, men hur stor relevans har ordvalet vid riskformuleringarna? Är regeringens ordval, ”osannolikt”, för sannolikheten av ett isolerat angrepp mot Sverige mer eller mindre alarmistiskt än Försvarsberedningens att ”det kan inte uteslutas”? Semantiken kan spela oss spratt: det låter mer att en flaska är halvfull än halvtom.

Jämförelsen blir än svårare att dra om Försvarsberedningen inte avser ett isolerat angrepp, utan som en del i ett större krig. Vidare framgår inte om sannolikheten avser tiden fram till 2020, 2030 eller resten av detta århundrade.

På sajten  cornupiaubot.s.corne gjordes kring senaste årsskifte en enkät om hur folk tolkar sannolikhetsformuleringar. Enligt den skulle ”osannolikt” motsvara 14 procent och ”kan inte uteslutas” 24 procent.

Är detta realistiskt? Sannolikheten att julafton inträffar på en torsdag är just 14 procent (1/7), men vem går omkring och påstår att ”det är osannolikt” att julafton inträffar på en torsdag? Det är ”inte sannolikt” att passageraren som sitter mitt emot dig är född i samma stjärnbild som du, än mindre på samma datum. Detta pekar på sannolikheter på 8 procent eller mindre vid ordvalet ”osannolikt”.

Läs mer