utvald

Alliansfriheten.se har fått tillstånd av Hans Blix att publicera föredraget:

In 1958 Grenville Clark and Louis Sohn published their famous ‘World Peace through World Law’.  They proposed a drastic revision of the UN Charter giving the General Assembly some legislative power; establishing a world police force; making the Security Council more representative of the membership and transforming it into an Executive Council. They also provided for general and complete disarmament and judicial settlement of disputes.

In discussing the considerable practical hurdles to such a plan Mr. Clark took the optimistic view (in the 1960 edition) that the process of general and complete disarmament would be well on its way in 1975.

Sadly, in 1975 the world was far from general disarmament. At the peak of the Cold War there were between 50 and 60 thousand nuclear warheads and the world war far from UN reform.

Although I must conclude that the vision of Clark and Sohn was wildly optimistic I find their view persuasive that in seeking world peace we might seek inspiration in how we have come to attain peace in the domestic sphere of nations: through legislatures, executive and judicial organs, the disarming of the individual citizens, etc.

Läs mer

– Vi frykter ikke at russiske stridsvogner skal rulle inn i Nato-land, sier avtroppende Nato-ambassadør Knut Hauge.

Han har tidligere vært ambassadør i Russland.

– Ingen Nato-land gjør det. Men når det gjelder hybrid krigføring og cyberangrep så har Russland vist at de har vilje til å gjennomføre og angripe. Russland er også åpne om at de ønsker å svekke Nato. De vil tilbake til en ordning i internasjonal politikk hvor det er stormaktene som bestemmer.

Forsvarets Forum 14 februari 2018

Sajten alliansfriheten.se har nu existerat i tre år. Under denna tid har ett massivt pådrag i medier och annan opinionsbildning pågått för att göra svenska folket mera välvilligt inställt till en svensk anslutning till Atlantpakten, det vill säga Nato. Det har inte lyckats särskilt väl. Det finns alltjämt ett mycket starkt stöd bland Sveriges befolkning för att vi ska fortsätta att vara ett alliansfritt land.

Läs mer

Jag skall tala om Irak och folkrätten och även ta upp Sveriges ställningstaganden under det långa kriget mot Irak. För beskrivningen av perioden 1990–2004 utgår jag från Rolf Anderssons text om Irakkriget som ingår i boken Lagen mot krig (Celanders, 2012).

För situationen idag i Irak går tillbaka till början av 1990-talet.

Gulfkriget

Irak invaderade Kuwait 1990 – ett klart folkrättsbrott. Men FN:s säkerhetstråds resolution 678 innebar en outsourcing till USA av de militära åtgärderna mot Irak med vittgående följder. USA och dess koalition av stater genomförde ett krig som gick långt över Kuwaits rätt till självförsvar, och koalitionen bombade och förföljde irakiska styrkor trots att dessa var på full flykt tillbaka. Kriget som genomfördes i FN:s namn saknade spärrar.

Läs mer

Utrikesminister Margot Wallström presenterade idag regeringens utrikespolitiska deklaration ( se artikel nedan på sajten) för riksdagen.

Inledningsvis slås det fast att det ”främsta målet med Sveriges utrikespolitik är att värna om vårt lands och vårt folks trygghet”.

Det kan tyckas vara en självklarhet men måste ändå upprepas, då det i olika sammanhang förs fram att målet är en rad andra i för sig behjärtansvärda mål som kvinnors rättigheter, demokrati med mera, som aldrig kan vara det viktigaste i ett lands utrikespolitik.

Nästa markering gäller Sveriges militära alliansfrihet:

Läs mer

Den norske historikern Oddbjørn Magne Melles artikel, som vi återger nedan, tar sitt avstamp i den politiska situation som rådde när Norge bestämde sig för att avbryta samtalen om ett skandinaviskt försvarsförbund och ansluta landet till Nato, Atlantpakten.

Norge styrdes vid denna tid av en enpartiregering med Arbeiderpartiets ordförande Einar Gerhardsen, en norsk Tage Erlander, som statsminister. Drivande kraft i den utrikes- och säkerhetspolitiska omorienteringen var partisekreteraren Haakon Lie. I bakgrunden fanns partiets starke man Martin Tranmael, som aldrig hade något statligt ämbete (bortsett från en enstaka stortingsperiod) men under decennier var chefredaktör för Ap:s huvudorgan Arbeiderbladet (idag omdöpt till Dagsavisen). Halvard Lange var Gerhardsens utrikesminister. De första tre herrarna hade varit aktiva redan under 1920-talet, då Ap, till skillnad från de andra socialistiska huvudpartierna, var anslutet till Kommunistiska Internationalen, under det att Lange protesterade då mot Komintern-anslutningen.

Läs mer

Norsk sverm, på sin side, baserer seg på de innsatsmidler som er vanskeligst for fienden å nøytralisere.
Små, utspredte enheter som konvergerer mot mål, angriper med egne våpensystemer, løsriver så snart overraskelsesmomentet er oppbrukt og reorganiserer for angrep fra nye retninger. De unngår fiendens sterkeste enheter og angriper der de kan gjøre maksimal skade med lav risiko. Eneste måten å nøytralisere disse blir for fienden å sette soldater på bakken og jakte på dem i fjellheimen og i bygdene. Det tvinger fienden inn i en blodig og upopulær konflikt.
Her ser vi hvordan dette passer inn i en asymmetrisk strategi. Konseptet vektlegger å slåss på våre premisser og prioriterer styrkebeskyttelse fremfor avgjørende seier. Det er gjennom stadig akkumulerende kostnader påført fienden over tid vi oppnår våre krigsmål.

Sebastian Langvad, tidl elev ved Krigsskolen Linderud, Oslo Militaere Samfund, 1 februari

Riksdagsdebatten 6 februari om Sveriges hållning till Turkiets angrepp mot Afrin i norra Syrien uppvisade en oklar syn på FN-stadgans våldsförbud och folkrätten hos flera av ledamöterna. Ingen berörde med ett ord frågan om Syriens territoriella integritet. Hela konflikten reducerades till att gälla Turkiet och kurderna i norra Syrien.

Representanter för V och MP begärde att regeringen skulle fördöma Turkiets angrepp. Utrikesminister Margot Wallström intog en förnuftig hållning. då hon förklarade att man först måste ta reda på om ett folkrättsbrott begåtts och i så fall form av folkrättsbrott. Turkiet har hävdat självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan. Utrikesministern ställer sig tvekande till den förklaringen.

Men inte heller utrikesministern tog upp de uppenbara folkrättsbrott som utgör bakgrunden till konflikten i norra Syrien. USA-koalitionen Inherent Resolve, i vilken Sverige deltar med trupp i Irak, har militärt intervenerat i norra Syrien utan samtycke från den syriska regeringen som fördömt angreppen som ett flagrant brott mot landets suveränitet. Turkiets anfall in i norra Syrien mot Afrin utlöstes av ett tal som den amerikanske utrikesministern Rex Tillerson höll för ett par veckor sedan, där han förklarade att USA ämnar upprätta en skyddszon i Syrien mot gränsen till Turkiet. Vidare förklarade han att USA planerar att sätta upp en kurdisk styrka på 20 000 man för att befästa skyddszonen. (Vi har på den här sajten tidigare kommenterat detta). Tillerson meddelade att syftet med den nya styrkan var – förutom att angripa terrorister – att hålla Iran borta och att bekämpa den syriska regeringen.

Läs mer

I den öppna delen av USA:s försvarsstrategi ”National Defense Strategy – Sharpening the American Military’s Competitive Edge 2018” anges inriktningen av den amerikanska krigsmakten och dess uppgifter.  Ansvarig för strategidokumentet är USA:s försvarsminister Jim Mattis.

Amerikanska försvarsdepartementet konstaterar där att USA:s tidigare hegemoni i olika delar av världen och inom viktiga teknikområden är hotad främst av Kina och Ryssland, men man nämner även hot från Iran och Nordkorea liksom olika terroristorganisationer. Hoten gäller inte bara i omvärlden: även den amerikanska nationen är utsatt: ”It is now undeniable that the homeland is no longer a sanctuary.”

Läs mer

Turkiets militära intervention i norra Syrien är en upptrappning av kriget och kan innebära att stormakter och regionala makter börjar en huggsexa om landet. Turkiets angrepp utlöstes av USA:s deklaration att man avsåg att skapa en gränsarmé mot Turkiet i norra Syrien med 30 000 i huvudsak kurdiska soldater vilket vi uppmärksammat och kommenterat på den här sajten.

FN:s säkerhetsråd kunde på sitt möte den 22 januari inte enas om något fördömande av Turkiets angrepp. Stormakterna USA och Ryssland har sina egna intressen i regionen och föredrog uppenbarligen att inte binda sig för ett ställningstagande. Sverige stödde initiativet till diskussion i Säkerhetsrådet, och efter mötet bekräftade utrikesminister Margot Wallström i ett uttalande att den humanitära situationen i Syrien, liksom de senaste dagarnas utveckling i gränsområdet mot Turkiet, diskuterats och att Sverige betonat vikten av att våldet minskar.

”En politisk lösning, genom FN:s försorg, måste till. Sverige fortsätter verka för detta”, skrev utrikesministern i ett mejl till TT.

Läs mer

Den nödvändiga utökningen av personalstyrkan tror jag bara kan ske med utvidgad värnplikt. Bättre ekonomiska förutsättningar för soldaterna och goda möjligheter att kombinera med civil utbildning krävs. Värnpliktsförband kan inte hålla samma klass som motsvarande med enbart yrkessoldater, men jag delar Peter Hultqvist uppfattning att ”kvantitet är också kvalitet”.

Lennart Arvidsson i Kristianstadsbladet 24 januari

I sitt tal den 15 januari på Folk och Försvars Sälen-konferens talade försvarsminister Peter Hultqvist om betydelsen av de nya vapensystemen för JAS och ubåten A26 och hur dessa förhåller sig till markstridskrafterna.

”Markarenan är viktig i såväl gråzonslägen som krigstillstånd. Att kontrollera terrängen är helt avgörande om det ska gå att vara effektiv i en markoperation. De tunga systemen i flygvapnet och marinen kräver i sin tur en fungerande bevakning och logistik från marken. Samtidigt behöver marktrupperna stöd från luft och sjö. Allt detta fungerar i en helhet och därför är samordnad övningsverksamhet mellan de tre vapenslagen så viktig.”

Nu säger ÖB i en intervju i Dagens Nyheter (17/1) att armén istället för två brigader som riksdagen bestämt bara får en insatsberedd brigad. Den andra utlovade brigaden kan inte sättas upp fullt bemannad, då personal saknas för en stridsduglig brigad. En svensk brigad uppgår till cirka 4000 man.

Läs mer