Tal vid manifestation mot utlandsspioneri m.m. den 16 november 2023

Ingemar Folke

För ett år sedan beslöt riksdagen att ändra i två lagar: Tryckfrihetsförordningen och brottsbalken. Efter besluten finns bestämmelserna om s.k. utlandsspioneri och om en likartad obehörig befattning med hemlig uppgift i bägge lagarna.

Varför måste riksdagen ändra i bägge lagarna, både i tryckfrihetsförordningen och i brottsbalken? Därför att annars skulle ingen i massmedierna kunna dömas för att genom sin publicitet ha begått sådan obehörig befattning som leder till ”allvarligt men” för Sveriges relationer till främmande stater eller mellanfolkliga organisationer.

För att ett yttrande ska kunna dömas som ett tryckfrihetsbrott räcker det nämligen inte med att brottet finns i tryckfrihetsförordningens brottskatalog. Det krävs dessutom att gärningen är straffbar enligt vanlig lag, i det här fallet brottsbalken. Det är nödvändigt med som man säger dubbel kriminalisering.

Vad är meningen med det? Jo, det ska vara svårt och ta tid att införa nya tryckfrihetsbrott, men lätt att avskaffa gamla, att avkriminalisera.

Tryckfrihetsförordningen är en grundlag. För att ändra en grundlag krävs två likalydande beslut med riksdagsval mellan besluten. Men för att ändra en vanlig lag, som brottsbalken, räcker det med ett enkelt riksdagsbeslut.

Men vad skulle hända, om riksdagen – genom ett enkelt riksdagsbeslut – upphäver bestämmelserna i brottsbalken om s.k. utlandsspioneri och om likartad obehörig befattning med hemlig uppgift?

Då är inte kravet på dubbel kriminalisering uppfyllt längre. Och därför får bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om s.k. utlandsspioneri m.m. inte längre tillämpas. Då går det inte att döma någon för att ha begått utlandsspioneri och liknande brott genom en publicering i något massmedium som skyddas av grundlagen. Då hänger paragraferna i tryckfrihetsförordningen i luften.

Det här är snabbspåret för att riva upp riksdagsbesluten som fattades för ett år sedan. Finns bara den politiska viljan, kan de göras verkningslösa när som helst, genom ett enkelt riksdagsbeslut.

Det är den politiska viljan som vi vill stimulera genom manifestationen här idag. Det börjar med att vi är många som tar reda på vad saken gäller. Och vilka följder det får.